Adelsö 34:1
Från 299 kr
Interiör från fröken Astrid Malmborgs föräldrars hem. Hon sitter på en stol i ett hörn intill ett stort fönster med ljusa, tunna gardiner. Till vänster om henne en stängd dörr och till vänster om densamma hänger det en målning med en fiolspelande man, möjligen målning självporträtt av Edvard Berggren. Mittemot står det en vit soffgrupp med slagbord, stolar och soffa. På väggen hänger flera målningar, bland annat ett porträtt föreställande hennes morfar, borgmästare Victor Egnell i ämbetsuniform. Det är målat av hennes pappa, konstnären Pelle Malmborg.
Interiör från Biskopsgården; salong med kakelugn, soffor, bord, stolar och konstverk på väggarna. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Barn på konstutställning 12 april 1966 Två långbord har skjutits samman till ett i en lokal. Vid detta bord sitter en man med glasögon en pojke samt en kvinna. De har papper och pennor framför sig på bordet. Ett antal stolar står runt bordet. Bakom dem sitter en dam och en herre på varsin stol. Herrn bär glasögon och damen bär hatt. Till höger i bakgrunden står ett högt bord. Längre till höger sitter en kvinna på en stol i närheten av en dörr. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Lärare lärde film, Hantverksbutik, Hans Alsér, Ingenjörer på kurs 18 november 1967 Tre pojkar i tioårsåldern sitter vid ett vitt bord med hörlurar på sig samt under en mikrofon som hänger över deras huvuden. Det finns en till mikrofon invid pojken som sitter längst till vänster. De har varsin läskedryck samt dricksglas framför sig på bordet. Deras klasskamrater sitter som publik på stolar i närheten av dem. Till vänster står en medelålders herre som troligen är deras lärare. Han är klädd i grå kostym, vit skjorta, svart slips och svarta skor.
Livsfarliga livsmedel, Bengt Vesterfalk, reklamföreningen, maskeradbalen, Anders Forsblad 3 februari 1967 En kvinna och en man i teaterkostymer. Kvinnan står i förgrunden bär ett svart spanskt dok och en svart klänning med vit krage. Hon håller en svart solfjäder uppfälld i närheten av ansiktet. Han står i bakgrunden och är klädd i svart soldatmundering med vita kanter på tröjan samt med svartvita streck på axlarna och med rustning på bålen. Han har även en svart hatt med vita kanter och plymer på huvudet. En svärdsskida hängervid hans vänstra höft och han bär vita handskar. Han håller värjan i högerhanden. Bord och stolar syns i bakgrunden.
Livsfarliga livsmedel, Bengt Vesterfalk, reklamföreningen, maskeradbalen, Anders Forsblad 3 februari 1967 En kvinna och en man i teaterkostymer. Kvinnan bär ett svart spanskt dok och en svart klänning med vit krage. Hon är i färd med att hjälpa mannen med hans kostym. Han står med ryggen mot henne och är klädd i svart soldatmundering med vita kanter på tröjan samt med svartvita streck på axlarna och med rustning på bålen. Han har även en svart hatt med vita kanter och plymer på huvudet. Bord och stolar syns i bakgrunden.
Rumsinteriör med matbord och stolar på Mölndals barnhem, (f. d. Holtermanska) Rudbergsgatan. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Gruppbild utomhus i en trädgård, med fruktträd och bärbuskar i bakgrunden. Längre bakom skymtar också ett staket. I gräset sitter två kvinnor i vita finkläder och en man i mörk kostym, väst och fluga (troligen Gottfrid Nylén). Bakom, i mitten på stolar, sitter ett äldre par i mörka kläder, kanske svarta. Kvinnan är troligen Mathilda (Tilda) Eriksdotter och mannen Emil Olsson, vilka är morföräldrar till den lilla flickan som står emellan dem - Elvy Nylén. Elvy har vit sommarklänning och långt, utsläppt hår, med en rosett fäst baktill. I bakre raden står en kvinna, troligen Elvys mamma, Therése, med vit klänning och mörkt bälte i midjan. I mitten bak, bredvid Elvy står en äldre flicka som ler, också med rosett i håret. Bak till höger står en man i mörk kostym och slips. och en man, också klädda i vita sommarkläder och mörk kostym
Folket på Marbogård Jannes, Sällstorp 6, är samlat på den stenlagda gården utanför mangårdsbyggnaden. De är mörkt klädda och flera av dem har blommor fästade på kavajslaget eller blusen. De äldre sitter på stolar och övriga står, från vänster ses Karl, Nils, Anna Britta, Johanna, Ivar, Johan, Aron på stolen, Elis, Berta och Johanna sittande. De dubbla ingångarna antyder att byggnaden troligen är en s k loftgångsstuga, dvs en tidigare högloftsstuga där taket på ryggåsstugan i mitten har höjts upp i linje med de högre sidoloftens tak. Precis som här var det vanligt att man satte in lunettfönster (halvmåneformade) på det nu genomgående loftet. Sidoloften hade separata ingångar, som ledde till smala hallar varifrån både stuga och loft nåddes, och här har båda sparats efter ombyggnaden och getts likadan utformning med snickarglädje. Även takfoten försågs med en lambrekängformad list. (Negativet skadat i högra nedre hörnet. Se även interiör bildnr GEA025)
Karl Olsgården. Huset ligger numera i Himmelsberga, Långlöts socken, men låg ursprungligen i Dyestad, Runstens socken. Den är en torvtäckt halvannanvånings stolphuggen parstuga från slutet av 1700-talet, huvudsakligen uppförd av ek. Med stolphuggen avses skiftesverkstekniken med liggande skift infalsade i stående stolpar. Motsatsen kallas knuthuggen och innebär att huset är byggt av timmer med knutar. Parstugan var fram till mitten av 1800-talet den dominerande typen av boningshus på Öland. Den inrymmer i mitten förstuga och kammare, i norra gaveln helgdagsstuga och i södra gaveln vardagsstuga med sekundärt avdelat kök. Vindsvåningen har endast enkelt avbalkade utrymmen, vilka användes som förvaringsrum och klädkammare. Förstugans vackert blomsterbemålade dörrar är från 1770-talet. Kammarens väggar är schablonmålade och avslutas upptill av en bård i klara, starka färger. In till höger är vardagsstugan, med möblering som är representativ för 1800-talets första decennier, då den äldre, väggfasta inredningen ersatts med lösa möbler. Ursprungligen gick rummet över hela husets bredd. Vid 1800-talets början blev det mycket vanligt att man på Öland delade upp det stora rummet med en mellanvägg och på så vis erhöll ett avskilt kök. Möbleringen är traditionell med två ståndsängar i hörnen mitt emot kakelugnen och ett slagbord med två stolar mellan dem vid fönstret. Rummets ena säng är bäddad med en slitrya med slätsidan eller skådesidan uppåt. De öländska slitryorna var redan under 1500-talet en av öns stora exportartiklar. De bands här mycket tätare än på andra håll i landet. En ölandsrya väger upp emot 10 kg och med en sådan över sig i sängen kunde folket uthärda även den strängaste vinter, i all synnerhet som man oftast delade sängvärmen med någon. På andra sidan förstugan ligger helgdagsstugan med det mesta av bohaget från 1700-talet. Framför det stora slagbordet står en vändbänk, s k särla, förr en vanlig möbel i öländska bondstugor. Sin särskilda prägel av festgemak får helgdagsstugan av en fantastisk svit fantasifyllda och naiva väggmålningar. De satt från början i talmannen för riksdagen A P Danielssons fädernegård i Dyestad i Runstens socken, men flyttades över till Karl Olshuset då det återuppbyggdes i Himmelsberga. Målningarna är troligen utförda på 1840-talet av den mångkunnige bonden Jöns Larsson i Norra Bäck och räknas som de mest ursprungliga och intressanta prov på öländskt folkligt måleri som nu finns bevarade. Insprängt bland de profana motiven med älskande par i lusthus, kaffedrickande herrskap och hjortjakt i parklandskap står prydligt textat den förunderliga upplysningen att huset är brandförsäkrat år 1848. (Hämtat från http://www.himmelsbergamuseum.com/index.php?id=21&placid=17&template=1&PHPSESSID=e3a5d62a36b2118254a9529385bb5062)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.