Exteriör av fotoateljén som fotograf Mathilda Ranch lät uppföra som filial på Stationsgatan i Slöinge vid 1890-talets mitt. Till höger på fasaden sitter ett skyltskåp med fotografier som ska göra reklam för ateljén, som endast var öppen sommartid. Sedan 1894 hade hon haft en ateljé inrymd i Villa Fridhem, ägd av Sven Christiansson. Sven blev föreståndare för filialen och gifte sig med Mathildas piga Anna år 1899. Annas mor Kristina Dahl var hushållerska åt Sven. I bild finns telefon- respektive elstolpar. (Skador på negativet ger stora svarta fläckar)
Från 299 kr
Sällskapet Småfåglarnas Vänner. Nio herrar samlade på trädgårdssoffor runt ett bord framför en öppen spis. På initiativ av Herman Rodhe (rektor för Varbergs elementarskola, ledamot i stadsfullmäktige) bildades föreningen Småfoglarnes Vänner år 1872. Rodhe arbetade för ett grönare Varberg och tillsammans med sina elever började han plantera träd på det då kala Påskberget. Där bland träden uppfördes sedan Tivedstugan med dansbana och samlingslokal. På 1880-talet slogs föreningen ihop med Varbergs Planteringssällskap, som tidigare ordnat med både Societetsparken och Engelska parken. Namnet blev då Sällskapet Småfåglarnas Vänner och de skötte om stadens parker, med anställd personal, fram till att en parkförvaltning bildades 1931.
Vykort, "Halmstad. Slottsmöllan." (röd text). Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning i och vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Kolorerat brevkort, "Halmstad, Slottsmöllan." daterat 19 september 1903. Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Kolorerat brevkort, "Halmstad. Slottsmöllan." Bilden visar Nissan med Slottsmöllans fabriker till vänster. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Bron på bilden uppfördes av företaget 1879. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Torsåkers kyrka tillkom sannolikt på 1200-talet och bestod av långhus och ett lägre rakslutet kor. Under 1400-talet slopades koret och kyrkan förlängdes. I samband med detta gjordes valvslagning med stjärnvalv. Vid en stor restaurering 1793 sänktes yttertaket och efter en brand 1815 fick spetsgavlarna en svängd kontur. Kyrkan har haft flera klockstaplar. En byggdes 1693, den nuvarande är från 1956. Kyrkans väggar och valv dekorerades med målningar under slutet av 1400-talet i den s k Tierpskolans stil. De har varit överkalkade sedan slutet av 1700-talet, men framtogs 1930. Målningarna är ovanligt rika motivmässigt. Övrig fast inredning präglas av 1700-talet.
Stenebergs sockerbruk. Sockerbruksladan vid Stenebergsparken är Gävles äldsta industribyggnad, uppförd 1739 i timmer och fick ett brant tak med takkupor. Eftersom den är en av få ännu bevarade industribyggnader av trä i landet förklarades den som byggnadsminne 1977. Sedan sockerbruket lagts ner startades ett värdshus i lokalerna. Därefter en buldan- och segelduksfabrik i några år. 1847 köptes Steneberg av Carl Fredrik Lindahl, se Lindahl & Runers mekaniska verkstad, som i ladan förvarade gjutmodeller. Huvudbyggnad, arbetarbostäder, sockerbruksladan och tillhörande mark köptes 1893 av Gävle stad. Sockerbruksladan var en tid magasin för Länsmuseets större föremål.
Alnö gamla kyrka. Har sannolikt byggts under 1200-talets första hälft. Den bestod ursprungligen av långhuset och det rakslutna koret, som är smalare än långhuset. Innertaket bestod ursprungligen av ett platt trätak. Först omkring 1500 tillkom stjärnvalven med målningar. Både valv och väggar har målningar. De har varit överkalkade och togs fram 1927-28. Vapenhus och sakristia byggdes förmodligen under 1400-talet. I väster är ett förhus i trä tillbyggt 1778. Klockstapel har funnits, men den är riven. Kyrkans väggar utgörs av sten som senare har vitputsats. Det höga branta taket är täckt med eternitskiffer sedan 1910, tidigare var det spåntäckt. Fönsterna förstorades under 1700-talet.
Brevkort, "Rydö. Disponentbostaden." Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. I Rydöbruk fanns dock en industri ända sedan 1720-talet och bruksherrgården flyttades hit år 1828 från närbelägna Gustavsbergs gård. Herrgården har således varit corps-de-logi för såväl järnbrukspatroner som för de senare massabruksdirektörerna. Möjligen hade man nyligen moderniserat de stora verandorna i två våningar när bilden togs. En stor och frodig gårdsrundel med flaggstång ligger framför byggnaden. Byggnaden finns kvar och återfick sitt utseende från 1900-talets början vid en restaurering i början av 1990-talet. (Se även F9149, F9150)
"Karls" Kålleredgården 1:6 (nu 1:94) cirka 1960-tal. Höräfsan som ses i förgrunden till vänster drogs efter traktor, men då fick någon stå där och fälla upp när den var full. Traktorn körde sakta och oftast av sonen Tore. Innan dess kördes samma höräfsa med häst av Tores morfar. Den användes då även till plogning. Då brukade mormor Emma komma ut på gärdet med fikakorg och kaffekanna (termos fanns inte då). Fotograferat av Sigge Haag, Bölet, som tog foton för att sedan måla av motivet. Hembygdsföreningen har både tavlor och foton av Sigge.
Vy från Hedbäcken mot Kålleredgården-Apelgården okänt årtal. I förgrunden ses syrener. Fotograferat av Sigge Haag, Bölet, som tog foto för att sedan måla av motivet. Från vänster ses "Örnbergs" Hilding Karlssons Kålleredgården 1:11 och Karl Karlsson med dottern Siv Stockmans hus Kålleredgården 1:94 som ligger bakom. Till höger ses Apelgården 1:6 "Lottas" gråa ladugård som ägdes av systrarna Charlotta "Lotta" (1871-1956, gift Johansson) och Karolina Börjesson (1874-1962). Gården revs 1964 eller 1965. Karolina testamenterade gården till Kållereds församling som senare lät uppföra Apelgårdens kyrka (invigd 1982) på Knäckepilsvägen 32.
Hallnäs sjöbodar 7/4 1957. På sydspetesen av Hallnäs udde finns fem sjöbodar, varav den längst i söder är uppförd av kalksten och trä. I anslutning till de befintliga bodarna finns flera äldre sjöbodtomter idag omgivna av stenbundna jordvallar. Strax norr om bodarna, i de betade sjömarkerna, står ett sjömärke av kalksten, sju meter högt, med smalare, rundad överdel. Det till storleken imponerande byggnadsverket uppfördes 1868 och kallas av lokalbefolkningen för "Hallnäskärringen". Strax söder om udden finns Hallnäs läge, platsen för en tidigare hamn, som är övergiven sedan 1800-talet. Källa: Svenska Pärlor - Öland (Svenska turistföreningen och Länsstyrelsen i Kalmar län)
Tidningsartikel publicerad i Idun den 22/12 1900: "Gotlands nye landshöfding. O C W Cedercrantz, den nyutnämnde landshöfdingen i Gotlands län, är född 1854 på Kulltorp i Kalmar län samt son af löjtnanten Hj G Cedercrantz och hans maka, född Westerdahl. Han blef student i Upsala 1872 och juris kandidat 1880. Efter att Tysklands Englands och Nordamerikas förenta stater hos konungen af Sverige-Norge hemställt om förordnande af "Chief Justice of Samoa" förordnades Cedercrantz därtill af konungen 1880. Sedan den 7 mars har Cedercrantz varit ledamot af de blandade domstolarne i Egypten."
Trottorps by på 1870-talet. T.v. manbyggning av sydgotisk typ, här i trakten kallad loftstuga eller"stuva å loft". Byggnaden är sedan länge riven. Enligt äldre personers uppgifter var denna byggnadstyp på bondgårdarna regel vid 1800-talets mitt. Fanns också i Yggesbo. Orginalfoto skänkt 1925 av lantbrukaren Per Eskilsson,Hagalund, Halltorp.(Fru Eskilssons fädernehem). Eftervintern 1869 C5 Text på bilden:"Flygel stor sal med målade tapeter. Där döptes Per Persson.""Den högra ladugården hör till granngården.""Ladugården till denna gård, Per Persssons." Till vänster:"Carlslund i Trottorp".Till höger:"Per Persson ägare till gården"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.