LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för Näs

Antal träffar: 2298
Detta ställe kan ha sitt ursprung i ett båtsmanstorp. På 1690-talet bodde på Stora och Lilla Bjärges förutom gårdsparternas folk även båtsmännen Lars Tulpan med hustru Lisbeth Hybbertzdotter och Oluf Smacka med hustru, de sista benämnda allmosehjon, vilket troligen betyder att de då var så gamla att de inte kunde försörja sig själva. Omkring 50 m norr om denna boplats finns ett vattenställe, som alltid håller vatten kallad Smacksaud. Namnet bör gå tillbaka på Oluf Smacka och tyda på att källan tillhörde hans boplats.

Förste kände ägare till denna boplats var Lars Laurell född 1814, gift 1843 med båtsmansdottern Maria Elisabet Olofsdotter Brakarl, född 1817 på Näs. Hustrun, Laurellsmor kallad, var läskunnig och lärde barn att läsa innan skolundervisning hade kommit igång. Vilka deras barn var och vart de tog vägen är okänt. När Laurellsmor blivit änka flyttade pigan Olina Östman född 1857 kommen från Bjärges Östmans ställe dit och hon ärvde Laurellsmors ställe efter henne. Olina gifte sig 1893 med Alfred Öberg född 1864 på Näs.

Manbyggnaden t v består av två byggnadskroppar i vinkel. Delen med gaveln hitåt är en enkelstuga i sten, till formen mycket lik ett båtsmantorp, se Bild 593. Alfred Öberg uppförde sedan ett bakbygge innehållande kök och två kammare samt en farstu med farstukvist. T h syns ladugården med vinkelbyggd ladugård i sten och trä under halmtak som Alfred också hade byggt. Stället innehade under Olina och Alfreds tid 7 hektar jord, stora byggnader för så lite mark. Enda barnet dottern Ada Karolina gifte sig 1917 till Hall, året efter sålde Öbergs stället till Alfred Mårtensson från Hallsarve Edvard Carlssons part. Vart Öbergs tog vägen är inte känt. Byggnaderna finns kvar idag, men den vinkelbyggda ladan och en bit av ladugården är rivna sedan länge.

Stället ligger uppe på Ancyllusvallen, potatisåkern i förgrunden lutar upp mot manbyggnaden och bakom husen lutar marken åt andra hållet. Det här är magra grusiga jordar. Idag växer här snårig skog, ingen kan tro att det var åkrar här för mindre än 100 år sedan.

Detta ställe kan ha sitt ursprung i ett båtsmanstorp. På 1690-talet bodde på Stora och Lilla Bjärges förutom gårdsparternas folk även båtsmännen Lars Tulpan med hustru Lisbeth Hybbertzdotter och Oluf Smacka med hustru, de sista benämnda allmosehjon, vilket troligen betyder att de då var så gamla att de inte kunde försörja sig själva. Omkring 50 m norr om denna boplats finns ett vattenställe, som alltid håller vatten kallad Smacksaud. Namnet bör gå tillbaka på Oluf Smacka och tyda på att källan tillhörde hans boplats. Förste kände ägare till denna boplats var Lars Laurell född 1814, gift 1843 med båtsmansdottern Maria Elisabet Olofsdotter Brakarl, född 1817 på Näs. Hustrun, Laurellsmor kallad, var läskunnig och lärde barn att läsa innan skolundervisning hade kommit igång. Vilka deras barn var och vart de tog vägen är okänt. När Laurellsmor blivit änka flyttade pigan Olina Östman född 1857 kommen från Bjärges Östmans ställe dit och hon ärvde Laurellsmors ställe efter henne. Olina gifte sig 1893 med Alfred Öberg född 1864 på Näs. Manbyggnaden t v består av två byggnadskroppar i vinkel. Delen med gaveln hitåt är en enkelstuga i sten, till formen mycket lik ett båtsmantorp, se Bild 593. Alfred Öberg uppförde sedan ett bakbygge innehållande kök och två kammare samt en farstu med farstukvist. T h syns ladugården med vinkelbyggd ladugård i sten och trä under halmtak som Alfred också hade byggt. Stället innehade under Olina och Alfreds tid 7 hektar jord, stora byggnader för så lite mark. Enda barnet dottern Ada Karolina gifte sig 1917 till Hall, året efter sålde Öbergs stället till Alfred Mårtensson från Hallsarve Edvard Carlssons part. Vart Öbergs tog vägen är inte känt. Byggnaderna finns kvar idag, men den vinkelbyggda ladan och en bit av ladugården är rivna sedan länge. Stället ligger uppe på Ancyllusvallen, potatisåkern i förgrunden lutar upp mot manbyggnaden och bakom husen lutar marken åt andra hållet. Det här är magra grusiga jordar. Idag växer här snårig skog, ingen kan tro att det var åkrar här för mindre än 100 år sedan.

Från 299 kr

Första korpralskapet 1893

Nr - Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död
1. 1075. Berga.. Birg, Anders Wilhelm 1844-01-30	1866-10-25 1894-08-01 1912-06-12 
2.	1058. Österby.. Östlund, Karl Fredrik 1849-04-05 1869-09-15	1899-09-15 1931-07-10
3.	1062. Tandla.. Törn, Per Erik 1844-08-09	1866-08-30 ----- 1906-01-13 
4.	1066. Räffla.. Krig, Lars Gustaf 1861-06-15 1880-01-21 1905-09-05 1934-02-25
5.	1073. Navsund.. Eriksson, Per Erik 1857-07-23 1880-02-21 1905-09-05	1922-03-11
6.	1067. Husby.. Rydvall, Carl Johan 1864-09-26 1883-09-12 1906-09-08	1944-06-04
7.	1051. Barrö.. Engström				
8.	1074. Almby.. Alm, Carl Johan 1850-04-03 1869-09-08 1895-09-02	1929-03-28
9.	1060. Tandla.. Lundin, Anders August 1863-02-12 1885-10-31 1914-08-12 1931-12-24
10.	1070. Älunda.. Lust, Jonas Gustaf 1842-09-19 1863-11-04 1894-08-01	1926-01-31
11.	1052. Åstorp.. Brostedt, Axel Otto 1844-08-10 1863-11-16 1894-08-01	1924-06-18
12.	1072. Näs.. Korpral Lindström, Carl Eric 1856-05-14	1877-10-27 ------	1902-07-09
13.	1056. Mon.. Strand, Johan Fredrik 1841-05-01 1866-08-30 ------	1919-10-06
14.	1064. Hållsta.. Finnman, Anders Petter 1854-05-27	1876-11-11 1902-09-06 1937-04-28
15.	1071. Mörby.. Almgren, Carl Gustaf 1860-04-13 1886-01-13	1915-07-16 1926-01-29
16.	1061. Tandla.. Malm, Carl Fredrik 1871-12-03 1892-10-17 ------ 1929-07-12
17.	1057. Österby.. Holmgren, Oscar Fredric 1869-10-21 1890-09-17 1905-09-08 1953-04-17
18.	1069. Älunda.. Fritz, Axel Alfred	1871-05-14 1893-04-07 Amerika 1896	------
19.	1065. Årby.. Stål, Arvid Vitalis 1870-06-25 1889-06-29 1904-09-06 1940-07-31
20.	1053. Sörby.. Sjöblom, Anders Gustaf 1864-02-11 ------ ------ 1928-03-30

Soldaternas placering, se bild 2.

Första korpralskapet 1893 Nr - Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1075. Berga.. Birg, Anders Wilhelm 1844-01-30 1866-10-25 1894-08-01 1912-06-12 2. 1058. Österby.. Östlund, Karl Fredrik 1849-04-05 1869-09-15 1899-09-15 1931-07-10 3. 1062. Tandla.. Törn, Per Erik 1844-08-09 1866-08-30 ----- 1906-01-13 4. 1066. Räffla.. Krig, Lars Gustaf 1861-06-15 1880-01-21 1905-09-05 1934-02-25 5. 1073. Navsund.. Eriksson, Per Erik 1857-07-23 1880-02-21 1905-09-05 1922-03-11 6. 1067. Husby.. Rydvall, Carl Johan 1864-09-26 1883-09-12 1906-09-08 1944-06-04 7. 1051. Barrö.. Engström 8. 1074. Almby.. Alm, Carl Johan 1850-04-03 1869-09-08 1895-09-02 1929-03-28 9. 1060. Tandla.. Lundin, Anders August 1863-02-12 1885-10-31 1914-08-12 1931-12-24 10. 1070. Älunda.. Lust, Jonas Gustaf 1842-09-19 1863-11-04 1894-08-01 1926-01-31 11. 1052. Åstorp.. Brostedt, Axel Otto 1844-08-10 1863-11-16 1894-08-01 1924-06-18 12. 1072. Näs.. Korpral Lindström, Carl Eric 1856-05-14 1877-10-27 ------ 1902-07-09 13. 1056. Mon.. Strand, Johan Fredrik 1841-05-01 1866-08-30 ------ 1919-10-06 14. 1064. Hållsta.. Finnman, Anders Petter 1854-05-27 1876-11-11 1902-09-06 1937-04-28 15. 1071. Mörby.. Almgren, Carl Gustaf 1860-04-13 1886-01-13 1915-07-16 1926-01-29 16. 1061. Tandla.. Malm, Carl Fredrik 1871-12-03 1892-10-17 ------ 1929-07-12 17. 1057. Österby.. Holmgren, Oscar Fredric 1869-10-21 1890-09-17 1905-09-08 1953-04-17 18. 1069. Älunda.. Fritz, Axel Alfred 1871-05-14 1893-04-07 Amerika 1896 ------ 19. 1065. Årby.. Stål, Arvid Vitalis 1870-06-25 1889-06-29 1904-09-06 1940-07-31 20. 1053. Sörby.. Sjöblom, Anders Gustaf 1864-02-11 ------ ------ 1928-03-30 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr

Sjätte korpralskapet 1893

Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död
1.	1183 Fiholm.. Holm, Carl Otto	1861-11-30 1883-09-12 1911-09-06	1920-02-11
2.	1196	Viby.. Svärd, Erik Wiktor 1865-01-31 1886-10-06	1902-09-06 1942-05-03
3.	1187	Väfle.. Wasberg, Johan Arvid 1857-04-13	1880-01-21 1905-09-05 1940-08-06
4.	1188	Åsby.. Wahl, Karl Johan 1854-10-29 1875-07-17	1900-08-30 1934-07-26
5.	1189	Åsby.. Andersson, Karl Gustaf	1863-04-27 1887 1894 1937-06-18
6.	1180	Berga.. Bergqvist, Karl Eric 1849-08-14 1871-05-01	1901-09-07 1929-10-28
7.	1179	St. Almby.. Lindegren, Ernst Gustaf 1853-02-02 1876-09-30	1902-09-06 1928-10-25
8.	1199	Sal.. Sahlberg, Axel Wilhelm 1861-05-31	1882-08-19 1912-09-18 1944-02-13
9.	1194	Rällinge..	Lundqvist, Johan Alfred 1854-05-17 1874-09-26 1904-09-26 1953-10-20
10.	1182	Fiholm..	Lindberg, Carl Fredrik 1862-08-01 1883-02-21 1898-08-29	1951-01-04
11.	1190	Väla..	Korpral Wähl, Johan	1845-01-15 1864-04-30 1896 1904-05-04
12.	1184	Väfle.. D Korpral Sandberg, August 1846-07-18 1867-04-30 1894 -----
13.	1186	Väfle.. V Korpral Törnqvist, Johan Axel 1865-10-23	----- ----- 1946-01-05
14.	1176	Näs.. V Korpral Jern (Sandqvist), Eric Edvard 1867-07-14 1888-02-24 1902-09-06 1946-12-24
15.	1197	Björsund..	Sköld, Adolf Fredrik	1862-10-24 1883 ----- 1916-04-30
16.	1195	Rällinge..	Ring, Carl Adolf 1856-12-31 1877-03-10	1907-07-15 1923-12-09
17.	1185	Väfle..	Flodqvist, Carl Axel 1864-09-08 1883-08-06 1911-09-06 1948-09-08
18.	1191	Helgarö..	Hjelte, Anders Wilhelm 1851-01-04 1869-10-30 1901-01-05	1922-12-20
19.	1181	Mälby..	Sjöqvist, Erik Hjalmar	1876-01-12 1899-11-10 1940-07-01 1952-02-04


Soldaternas placering, se bild 2.

Sjätte korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1183 Fiholm.. Holm, Carl Otto 1861-11-30 1883-09-12 1911-09-06 1920-02-11 2. 1196 Viby.. Svärd, Erik Wiktor 1865-01-31 1886-10-06 1902-09-06 1942-05-03 3. 1187 Väfle.. Wasberg, Johan Arvid 1857-04-13 1880-01-21 1905-09-05 1940-08-06 4. 1188 Åsby.. Wahl, Karl Johan 1854-10-29 1875-07-17 1900-08-30 1934-07-26 5. 1189 Åsby.. Andersson, Karl Gustaf 1863-04-27 1887 1894 1937-06-18 6. 1180 Berga.. Bergqvist, Karl Eric 1849-08-14 1871-05-01 1901-09-07 1929-10-28 7. 1179 St. Almby.. Lindegren, Ernst Gustaf 1853-02-02 1876-09-30 1902-09-06 1928-10-25 8. 1199 Sal.. Sahlberg, Axel Wilhelm 1861-05-31 1882-08-19 1912-09-18 1944-02-13 9. 1194 Rällinge.. Lundqvist, Johan Alfred 1854-05-17 1874-09-26 1904-09-26 1953-10-20 10. 1182 Fiholm.. Lindberg, Carl Fredrik 1862-08-01 1883-02-21 1898-08-29 1951-01-04 11. 1190 Väla.. Korpral Wähl, Johan 1845-01-15 1864-04-30 1896 1904-05-04 12. 1184 Väfle.. D Korpral Sandberg, August 1846-07-18 1867-04-30 1894 ----- 13. 1186 Väfle.. V Korpral Törnqvist, Johan Axel 1865-10-23 ----- ----- 1946-01-05 14. 1176 Näs.. V Korpral Jern (Sandqvist), Eric Edvard 1867-07-14 1888-02-24 1902-09-06 1946-12-24 15. 1197 Björsund.. Sköld, Adolf Fredrik 1862-10-24 1883 ----- 1916-04-30 16. 1195 Rällinge.. Ring, Carl Adolf 1856-12-31 1877-03-10 1907-07-15 1923-12-09 17. 1185 Väfle.. Flodqvist, Carl Axel 1864-09-08 1883-08-06 1911-09-06 1948-09-08 18. 1191 Helgarö.. Hjelte, Anders Wilhelm 1851-01-04 1869-10-30 1901-01-05 1922-12-20 19. 1181 Mälby.. Sjöqvist, Erik Hjalmar 1876-01-12 1899-11-10 1940-07-01 1952-02-04 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr

Det här är en av Masses bilder från första fotograferingsåret, där han har avbildat familjen vid Botels östra part, den enda som än idag ligger kvar på östra sidan om vägen.

Denna part kom till vid gårdens andra delning 1732, då Lars Olofsson och hans hustru Brita Hansdotter byggde upp den. Deras son Hans Larsson och hans fru Margareta Andersdotter från Snausarve tog över 1755 och efter dem blev sonen Lars Hansson och hans hustru Margareta Olofsdotter från Näs husbönder på 1780-talet. De hade ett förmodligen pampigt bröllop i Närs prästgård, där Margareta hade tjänat före giftermålet. Med sonen Lars Larsson och hans fru Elisabet Jakobsdotter från Folke på När fortsatte släkten i början på 1800-talet.

Sedan gick gårdsparten över på spinnsidan när dottern Margareta övertog den omkring 1840 med sin man Mattias Persson från Fie, som byggde upp alla byggnader på gårdsparten. De fick inte mindre än 9 barn, varav äldste sonen Petter Mattson Bodin och hans fru Gustava Josefina född Hagvall från Hagvards i Follingbo blev husbönder till 1897. Deras enda barn Hilma ärvde gårdsparten, gift med Jakob Larsson från Hallbjärs på När och av deras 6 barn övertog äldste sonen Henry parten 1927. Han blev gift 1917 med Ester Maria Ahlstedt från Stenstugu i Alskog. Äldsta dottern Iris ärvde gården, gift med Ejnar Larsson från Kauparve och med deras ende son Sven-Erik fortsatte släkten. Han gifte sig med Inga-Britt från Stockholm och de fick dottern Linda. Gårdsparten ägs idag av Inga-Britt och marken är utarrenderad.

Personerna på bilden är från vänster: Hilma Larsson född Bodin 30 år med barnen Henry 8 år, Hilda Klara 6 år, Elin Jenny 5 år, Ragnar 3 år i handen och Sigfrid 1 år på armen, modern Gustava Bodin 72 år och fadern Petter Bodin 67 år. Maken Jakob Larsson är inte med.

Det här är en av Masses bilder från första fotograferingsåret, där han har avbildat familjen vid Botels östra part, den enda som än idag ligger kvar på östra sidan om vägen. Denna part kom till vid gårdens andra delning 1732, då Lars Olofsson och hans hustru Brita Hansdotter byggde upp den. Deras son Hans Larsson och hans fru Margareta Andersdotter från Snausarve tog över 1755 och efter dem blev sonen Lars Hansson och hans hustru Margareta Olofsdotter från Näs husbönder på 1780-talet. De hade ett förmodligen pampigt bröllop i Närs prästgård, där Margareta hade tjänat före giftermålet. Med sonen Lars Larsson och hans fru Elisabet Jakobsdotter från Folke på När fortsatte släkten i början på 1800-talet. Sedan gick gårdsparten över på spinnsidan när dottern Margareta övertog den omkring 1840 med sin man Mattias Persson från Fie, som byggde upp alla byggnader på gårdsparten. De fick inte mindre än 9 barn, varav äldste sonen Petter Mattson Bodin och hans fru Gustava Josefina född Hagvall från Hagvards i Follingbo blev husbönder till 1897. Deras enda barn Hilma ärvde gårdsparten, gift med Jakob Larsson från Hallbjärs på När och av deras 6 barn övertog äldste sonen Henry parten 1927. Han blev gift 1917 med Ester Maria Ahlstedt från Stenstugu i Alskog. Äldsta dottern Iris ärvde gården, gift med Ejnar Larsson från Kauparve och med deras ende son Sven-Erik fortsatte släkten. Han gifte sig med Inga-Britt från Stockholm och de fick dottern Linda. Gårdsparten ägs idag av Inga-Britt och marken är utarrenderad. Personerna på bilden är från vänster: Hilma Larsson född Bodin 30 år med barnen Henry 8 år, Hilda Klara 6 år, Elin Jenny 5 år, Ragnar 3 år i handen och Sigfrid 1 år på armen, modern Gustava Bodin 72 år och fadern Petter Bodin 67 år. Maken Jakob Larsson är inte med.

Från 299 kr

Gården Hemmor delades första gången omkring 1690 mellan bröderna Olof och Hans Andersson och Olof fick denna gårdspart. Han var gift 1692 med Carij Larsdotter från Gannor och de fick 4 barn. Olof dog och Carij gifte om sig 1707 med Anders Michelsson och han stod som ägare fram till sin död 1730. Sonen Anders Olofsson född 1701 och gift 1727 med Elisabeth Thomasdotter född 1706 från Anderse tog över gårdsparten 1732. De fick 7 barn, varav sonen Anders Andersson född 1733 tog över parten 1765. Han blev gift första gången 1762 med Elisabet

Gården Hemmor delades första gången omkring 1690 mellan bröderna Olof och Hans Andersson och Olof fick denna gårdspart. Han var gift 1692 med Carij Larsdotter från Gannor och de fick 4 barn. Olof dog och Carij gifte om sig 1707 med Anders Michelsson och han stod som ägare fram till sin död 1730. Sonen Anders Olofsson född 1701 och gift 1727 med Elisabeth Thomasdotter född 1706 från Anderse tog över gårdsparten 1732. De fick 7 barn, varav sonen Anders Andersson född 1733 tog över parten 1765. Han blev gift första gången 1762 med Elisabet "Lisken" Persdotter från Rikvide i Silte och fick två söner med henne. Anders gifte sig andra gången 1781 med Elisabet Nilsdotter född 1756 från Hemmor på När och de fick 6 barn. Gårdsparten delades sedan mellan Anders Andersson från första äktenskapet och Nils Andersson från det andra. Olof född 1791 tog över denna part, han gifte sig 1811 med Magdalena Greta Johansdotter född 1790 från Bönde och de brukade gårdsparten till 1840. De fick 9 barn, varv 3 dog som spädbarn. Dottern Margareta Stina Olofsdotter Hemin född 1818 tog över parten, gift 1845 med Olof Johansson Rudin född 1808 från Lojsta. Av deras 4 barn blev det sonen Olof Johannes Rudin född 1846 gift med Jakobina Ahlgren född 1844 från Stenstugu i Burs som blev nästa ägare. Ende sonen Hugo Rudin född 1879 ärvde sedan parten 1911, gift med Hilma Eleonora Veström född 1881 från Line i Hörsne. De fick en dotter som gifte sig till Näs. När Hugo Rudin dog 1939 köptes gården av hans svåger Vilhelm Veström född 1900 från Hörsne. Han var gift 1922 med Märta Ragnhild Maria Levander född 1901 från Bolarve i Garde. Deras son Vilhelm Veström född 1928 blev näste ägare. På bilder ser vi den nya mycket stora manbyggnaden från 1905, ett extremt modernt hus för sin tid. Det har en hög sockel som rymmer en källare, bostadsvåningen är också hög och det finns sannolikt inredda rum vid gavlarna på vinden. Huset är byggt i vinkel med en glasveranda i hörnet, det hörde också till tidens stil. Fönsterfoder och takavslutningar är dekorerade i sann schweizerstil. Till vänster syns en bit av brygghuset.

Från 299 kr

Denna part kom till i början på 1740-talet när Hans Larsson på Fies norra part delade sin gårdspart mellan sonen Lars Hansson, som bodde kvar hemma och dottern Catarina Hansdotter född 1720 som byggde nytt på denna plats närmare kyrkan. Catarina var gift första gången med Nils Nilsson och andra gången 1761 med Christoffer Persson från Bjärges.

Äldste sonen i första giftet Nils Nilsson född 1744 tog över parten, gift 1790 med den 26 år yngre Greta Persdotter född 1770 från Bönde. Nils dog och Greta gifte om sig 1801 med Vallentin Larsson född 1758 från Garde. De byggde ny manbyggnad i sten 1810 och fick skattebefrielse för det. Dottern Elisabet född 1795 från första giftet tog över med sin man Nils Nilsson född 1791 från Kauparve omkring 1820. Deras son som också hette Nils Nilsson född 1821 ärvde parten. Han gifte sig 1858 med Elisabet Jakobsdotter Lauvall född 1835 från Kauparve och deras dotter Elisabet född 1862 blev näste ägare i slutet av 1800-talet, eller rättare: hennes man Oskar (J.O.) Larsson född 1856 från Bjärges. De fick barnen Emilie 1886, Emil 1888, och Rudolf 1890. Emilie tog över tillsammans med sin man Jakob Larsson född 1886 från Fie, de gifte sig 1913 och fick tre söner som alla flyttade till Stockholm. Emilie dog och Jakob gifte om sig 1930 med Hilda Mattisson född 1901 från Bjärges boplats vid Snausarve. Deras äldste son Ivar född 1931 tog över parten, gift med Elna från Näs. Deras son Göte innehar nu gårdsparten.

Masse var goda vänner med Oskar (JO) Larsson och hans familj, de förekommer på många av Masses bilder. Här står de stolta utanför den 22 år gamla manbyggnaden och den något äldre flygeln. Manbyggnaden uppförde Nils Nilsson och Elisabet Jakobsdotter 1881. Det är ett för tiden mycket modernt hus påverkat av snickarglädjestilen med källare, hög bostadsvåning med många och stora fönster och flackt papptak utdraget över gavlarna.

På den typiska Massebilden ser vi Oskar med de tre barnen. Från vänster Emilie 17 år, Emil 15 år, Oskar 47 år och Rudolf 13 år.

Denna part kom till i början på 1740-talet när Hans Larsson på Fies norra part delade sin gårdspart mellan sonen Lars Hansson, som bodde kvar hemma och dottern Catarina Hansdotter född 1720 som byggde nytt på denna plats närmare kyrkan. Catarina var gift första gången med Nils Nilsson och andra gången 1761 med Christoffer Persson från Bjärges. Äldste sonen i första giftet Nils Nilsson född 1744 tog över parten, gift 1790 med den 26 år yngre Greta Persdotter född 1770 från Bönde. Nils dog och Greta gifte om sig 1801 med Vallentin Larsson född 1758 från Garde. De byggde ny manbyggnad i sten 1810 och fick skattebefrielse för det. Dottern Elisabet född 1795 från första giftet tog över med sin man Nils Nilsson född 1791 från Kauparve omkring 1820. Deras son som också hette Nils Nilsson född 1821 ärvde parten. Han gifte sig 1858 med Elisabet Jakobsdotter Lauvall född 1835 från Kauparve och deras dotter Elisabet född 1862 blev näste ägare i slutet av 1800-talet, eller rättare: hennes man Oskar (J.O.) Larsson född 1856 från Bjärges. De fick barnen Emilie 1886, Emil 1888, och Rudolf 1890. Emilie tog över tillsammans med sin man Jakob Larsson född 1886 från Fie, de gifte sig 1913 och fick tre söner som alla flyttade till Stockholm. Emilie dog och Jakob gifte om sig 1930 med Hilda Mattisson född 1901 från Bjärges boplats vid Snausarve. Deras äldste son Ivar född 1931 tog över parten, gift med Elna från Näs. Deras son Göte innehar nu gårdsparten. Masse var goda vänner med Oskar (JO) Larsson och hans familj, de förekommer på många av Masses bilder. Här står de stolta utanför den 22 år gamla manbyggnaden och den något äldre flygeln. Manbyggnaden uppförde Nils Nilsson och Elisabet Jakobsdotter 1881. Det är ett för tiden mycket modernt hus påverkat av snickarglädjestilen med källare, hög bostadsvåning med många och stora fönster och flackt papptak utdraget över gavlarna. På den typiska Massebilden ser vi Oskar med de tre barnen. Från vänster Emilie 17 år, Emil 15 år, Oskar 47 år och Rudolf 13 år.

Från 299 kr

Masse har tagit en vacker vinterbild från Smiss norra part. Vi ser manbyggnaden, en parstuga från 1860-talet, om det inte är så att huset är äldre och moderniserat då. Det finns ingen stenhusresolution på gårdsparten. T h står brygghuset, som nog är lite äldre. Ett traditionellt staket med grindar med rombrutor avgränsar lillgården mot storgården.

Förste kände ägare till gården var Oluff Smidtz 1570. Laurits Smidtz var ägare 1614, Joen brukade gården1634 och Anders Smidtz 1648. Här någonstans delades gården i två parter, Anders Bönde (Smidtz?) ägde den ena parten, vilken han sålde 1652 till Hans Öhr och den andra parten ägdes av Joen Tommesson, möjligen samme Joen som 1634. Peer Smitds med hustru Gertru brukade gården 1670, vilken då verkade vara en part igen. 1681 fanns Peer och Gertru kvar, men gården brukades av Tomas Jacobsson 1647-1695, troligen ingift på gården. 1696 köpte Lars Jacobsson och Paul Hansson gården.

Omkring 1720 tog Lars Jacobssons son Tomas Larsson över hela gården, Paul Hansson flyttade till Gannors södra part. Tomas gifte sig 1712 med Valborg Bengtsdotter från Mattsarve och de fick 4 barn. Gården delades på 1750-talet mellan sonen Lars Tomsson född 1721 och dottern Lisbeth Tomasdotter född 1723. Lars brukade denna part, han blev gift 1745 med Brita Christensdotter född 1722 från Botels och de fick 4 barn. Brita dog strax efter yngsta barnets födelse och Lars gifte om sig 1760 med änkan Anna Eskilsdotter från Fie. De fick 2 barn innan Lars dog och Anna gifte om sig 1766 med Hans Hansson född 1742 från Östergarn och de fick dottern Anna 1767.

Sonen Tomas Larsson från första äktenskapet född 1749 blev näste ägare, gift 1774 med Elisabeth Johansdotter från Rikvide på När. De fick inga barn, så de överlät parten till Tomas brorson Lars Christensson från grannparten. Lars Christensson född 1780 gifte sig 1803 med Cajsa Båtelsdotter född 1785 från Sigsarve i Alskog. De fick två barn varav dottern Margareta Christina född 1815 tog över. Hon blev gift 1833 med Petter Mattias Mattsson född 1802 från Sunnkörke norra part. Av deras två söner blev det äldste sonen Kristian Persson född 1840 som ärvde parten. Han gifte sig 1867 med Anna Stina Hansdotter född 1844 från Garde. Deras ende son Petter Anton drunknade vid 20 års ålder 1890.

Anna Stina dog och Kristian gifte om sig 1886 med Elisabeth Vedin född 1865 på När. De fick inga barn, men skaffade sig en fosterson, Artur Karlsson född 1889 i USA. Artur gifte sig 1917 med Tekla Olinda Larsdotter född 1891 från Gumbalde. De fick två döttrar, varav äldsta dotter Alvina född 1911 tog över, gift 1934 med Albert Karlsson född 1904 från grannparten. De i sin tur fick två barn och där blev det sonen Robert Karlsson född 1937 som blev näste ägare. Han gifte sig med Gertrud Olofsson född 1942 från Olsvenne på Näs och de tog över parten 1960. De fick barnen Marie född 1963 och Stefan född 1965.

Masse har tagit en vacker vinterbild från Smiss norra part. Vi ser manbyggnaden, en parstuga från 1860-talet, om det inte är så att huset är äldre och moderniserat då. Det finns ingen stenhusresolution på gårdsparten. T h står brygghuset, som nog är lite äldre. Ett traditionellt staket med grindar med rombrutor avgränsar lillgården mot storgården. Förste kände ägare till gården var Oluff Smidtz 1570. Laurits Smidtz var ägare 1614, Joen brukade gården1634 och Anders Smidtz 1648. Här någonstans delades gården i två parter, Anders Bönde (Smidtz?) ägde den ena parten, vilken han sålde 1652 till Hans Öhr och den andra parten ägdes av Joen Tommesson, möjligen samme Joen som 1634. Peer Smitds med hustru Gertru brukade gården 1670, vilken då verkade vara en part igen. 1681 fanns Peer och Gertru kvar, men gården brukades av Tomas Jacobsson 1647-1695, troligen ingift på gården. 1696 köpte Lars Jacobsson och Paul Hansson gården. Omkring 1720 tog Lars Jacobssons son Tomas Larsson över hela gården, Paul Hansson flyttade till Gannors södra part. Tomas gifte sig 1712 med Valborg Bengtsdotter från Mattsarve och de fick 4 barn. Gården delades på 1750-talet mellan sonen Lars Tomsson född 1721 och dottern Lisbeth Tomasdotter född 1723. Lars brukade denna part, han blev gift 1745 med Brita Christensdotter född 1722 från Botels och de fick 4 barn. Brita dog strax efter yngsta barnets födelse och Lars gifte om sig 1760 med änkan Anna Eskilsdotter från Fie. De fick 2 barn innan Lars dog och Anna gifte om sig 1766 med Hans Hansson född 1742 från Östergarn och de fick dottern Anna 1767. Sonen Tomas Larsson från första äktenskapet född 1749 blev näste ägare, gift 1774 med Elisabeth Johansdotter från Rikvide på När. De fick inga barn, så de överlät parten till Tomas brorson Lars Christensson från grannparten. Lars Christensson född 1780 gifte sig 1803 med Cajsa Båtelsdotter född 1785 från Sigsarve i Alskog. De fick två barn varav dottern Margareta Christina född 1815 tog över. Hon blev gift 1833 med Petter Mattias Mattsson född 1802 från Sunnkörke norra part. Av deras två söner blev det äldste sonen Kristian Persson född 1840 som ärvde parten. Han gifte sig 1867 med Anna Stina Hansdotter född 1844 från Garde. Deras ende son Petter Anton drunknade vid 20 års ålder 1890. Anna Stina dog och Kristian gifte om sig 1886 med Elisabeth Vedin född 1865 på När. De fick inga barn, men skaffade sig en fosterson, Artur Karlsson född 1889 i USA. Artur gifte sig 1917 med Tekla Olinda Larsdotter född 1891 från Gumbalde. De fick två döttrar, varav äldsta dotter Alvina född 1911 tog över, gift 1934 med Albert Karlsson född 1904 från grannparten. De i sin tur fick två barn och där blev det sonen Robert Karlsson född 1937 som blev näste ägare. Han gifte sig med Gertrud Olofsson född 1942 från Olsvenne på Näs och de tog över parten 1960. De fick barnen Marie född 1963 och Stefan född 1965.

Från 299 kr

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår