Text på baksidan bild 1: Köinge gamla kyrka. Elsa Johnsson 1940. Nere vid norra hörnet vid vägen var trappa samt en liten port upp till kyrkogården. De som kommer ner från byn gingo upp där. När det regnade brukade folk stå under porten och skyla. Text enl. inv kort 1179 a: Kyrkans exteriör. Den anses vara uppförd under 1200-talet, längd 29 alnar och bredd 12 alnar. 1537 tillbyggdes korpartiet och sakristia med samma utformning fast mindre bredd och höjd. Nedrevs 1906. (museets kommentar:skall vara 1896). 1179 b: Kyrkans interiör. Se vidare Elsa Johnssons "Hembygdsminnen" sid 51. Till bild 2 finns kartong med Helfrid Elsners tryck.
Från 299 kr
Här står alla slåtterkarlar och blivande sådana uppställda för gruppfoto. Att slå med lie var ett typiskt mansjobb och något som pojkarna fick träna tidigt på. Att vara en god slåtterkarl hade hög status. Och det var mycket som skulle slås. Allt vinterfoder som man tog ur änget, myrmarker mm innan man började odla hö på åkrarna slogs med lie. All säd skars med lie (säd slog man inte, man skar den, kommer sig av att före lien skar man säden med en kraftigt böjd kniv kallad skära). På bilden ser det ut som änget redan är slaget, gräset är lågt. Tranänget finns inte kvar, det låg mellan sågen och myrvägen.
Anna Elisabeth Sondén på ålderns höst. Hon har levt länge och kommer att leva länge än. Föddes gjorde hon i Landeryd 1794 där fadern innehade tjänsten som socknens komminister. År 1811 flyttade familjen till Risinge efter att fadern utnämnts till kyrkoherde. Där kom Anna Elisabeth vidare att finna sin make. Hösten 1819 vigdes hon med bruksinspektören vid Borgöls bruk, David Malmquist. Borgöl kom att bli makarnas boplats tills ny tjänst lockade i Lindesberg från 1839. Efter mannens död 1856 flyttade Anna Elisabeth till släktingar i Skedevi. Hon avled av ålderdom sommaren 1890, gott och väl fyllda 96 år. Hon var då sedan länge inneboende hos en dotter i Kindstorp.
En sparsamt förekommande vy från Linköping. Tiden är omkring 1895 och vi ser staden i dis från Sankt Larsgatans norra ände. Omedelbart till vänster om korsningen med Järnvägsavenyn/Vasavägen ligger ännu stadens gasverk. Det kommer inom kort att flyttas till ett säkrare läge i stadens norra utkant och tomten ge plats för Linköpings Litografiska AB. Mittemot gasverket, på motstående sida av Sankt Larsgatan, är tomten för det blivande Frimurarehotellet ännu obebyggd. I fonden märks Sankt Larskyrkan som alltjämt bär sin gamla tornhuv. Med konstraterad arkitektur ser vi i bildens absoluta förgrund en enkel byggfutt, som möjligtvis skvallrar om bygget av fotografens utsiktsplats, dagens fastighet Sankt Larsgatan 5.
Fr vänster stående. Samuel Hellquists uppg. Plåtslagare Pettersson kommer från Knuttorp-kallades "Knuttorparen". Cementaren Sellkvist. Blandade cement till Bottenplåtar som rostskydd. Diversearbetaren Karlsson Pannplåtslagarbasen Törnkvist. Plåtslagare Axel Andersson. Förman Malmberg Plåtslagare Andersson Plåtslagare "Hakskägg". Maskinsmörjare Viberg. Fr.vänst.sittande. Spantbockaren Karl Magnusson, son till "Magnus på Kullen" hade nästan en Frärdingsväg att gå till verkstaden varje morgon. Plåtslagaren EK från Motala. Han kom därifrån samtidigt som direktör Karlsson kom till varvet. Verkmästaren, Sedemera Direktören August Carlsson från Motala. Verkmästare Karl Pettersson (K.P.) från plåtslagarverkstaden. Plåtslagare Andersson Plåtslagare Sven August Andersson "August Sven".
Gränssten för "Grytens allmänning" mot Karl Svenssons gård i Ryd, V. Kleva (1/4 mant.) Stenen står på en liten åsrygg, som är c:a 50 m. bred och kommer från Ryds mark och går c:a m. in på Grytens. Åsen är kanske 5 m. hög. Denna ås ligger ungefär mitt emellan Grytens parks östra knä vid L:a Gläfshed och den plats där skillnadsgränsen mellan Ryd och Kröseryd stöter till parkgränsen. Stenen är 118 cm hög ovan jord och 60 cm bred (68 cm vid basen) samt 11 cm tjock. Ett par dm från marken står några otydliga siffror (16?08?). Inskriftsidan är vänd mot Gryten.
Högtidsdräkter, Alla på bilden är syskon.Tredje damen från vänster är Anna Malmsten, född Bengtsdotter ( 1829-1916 )Andra från höger troligen Kjerstin Hahnberg, gift med Hans Hahnberg ( ej i bild)Anna Malmsten gifte sig med Nils Malmstein och flyttade till blå huset på Norregatan.De fick barnen Christian, Anders Nils-Petter, Benedikta Christina ( född 1862-09-15 )Anna Malmsteins dotter Benedikta Christina tog 1927 över huset ( lagfart 20 okt 1927 )Benediktas son Johan Malmstein tog över huset efter henne.Johans dotter Birgit Malmstein, och dottern Gudrun fick överta huset. Birgit köpte ut huset.Halva huset revs.Uppgifterna kommer från Birgit Nilsson som sålde huset till kommunen 199X.Se det gamla Trelleborg 1997.
Skjutning med Ksp m/39 strv i marklavett på Utö skjutfält. Skytten närmast är 105 Andersson, nästa är 810 Ekman. Ksp m/39 var konstruerad för, och fungerade bäst med, 8 mm ammunition. Nu var den am på utgående och skulle ersättas av 6,5 mm am (samma som till gevär m/96). Så vår am var nu "gratis" och vi fick skjuta hur mycket som helst. Efter att Ak 4 (automatkarbin) införts i Armén byttes piporna senare till 7,62 mm (308 Win). Efter 250 skott var pipan så varm att den måste bytas. Kommer ihåg att reservpiporna brände gräset ordentligt när vi lade dem på marken.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Strålgången vid belysning enligt Köhlers förfarande: Av ljuskällan I, kastas medelst lamphusets kondensorlins 2, en bild mot mikroskopkondensorns bländare 4. Bländaren 3 avbildas genom mikroskopkondensorn 6 skarp på själva föremålet 3, och kommer alltså att begränsa den belysta delen av synfältet i mikroskopet. 8 är mikroskopobjektivet, i vilkets utträdespupill en bild av I och 4 uppstår. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 909.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Överföringsprincipen vid pigmenttryck. Den översta bilden visar hur de ljuspåverkade och därför garvade (vattenolsliga) delarna av pigmentskiktet ligger överst vid kopiering, medan lösligt gelatin återstår närmast pappersunderlaget. Om själva skiktet överförs till ett nytt papper (mellanbilden), kommer de lösliga delarna ytterst och kan avlägsnas med varmt vatten, varefter en pigmenthaltig gelatinrelief återstår (bilden längst ner). Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 688.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Mörkfältskondensor. Ett ljuskinppe infaller underifrån mot en bländare med ringformig öppning. I kondensorn reflekteras det två gånger mot speglande ytor. Föremålet belyses från alla sidor. Av bilden framgår, att intet direkt ljus utan endast sådant, som avböjs eller reflekterats från föremålet, kan tränga in i mikroskopobjektivet. Föremålet kommer alltså att te sig lysande mot en mörk botten. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 906.
Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som klarälven i alla fall!"
Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som Klarälven i alla fall!"
Skåp av ek, daterat 1643 i hallen på nedre våningen i Blekhems herrgård.. Kommer från Löfstad. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda, som hon senare gifte sig med. Vid sidan står skrivet: "L G 2/12 1904. Jag hafver i dag afsändt en almanck för nästa år. Under korsband du kan låta mig veta om du har bekommit. Tack för bref i går. Jag har mycket att göra dagligen. Jag kommer snart med bref. Jag förblifver Din Egen E N. B Wän må väl."
Missionskonferens, Länets konst, Två fingrar 17 oktober 1966 Två unga män till vänster kommer bärande på en skulptur. Den unge mannen till vänster är klädd i en mörk, långärmad tröja med en ljus tröja inunder, ljusa byxor och ljusa skor. Den unge mannen till höger är klädd i en ljus jacka med vit tröja inunder, mörka byxor och mörka skor. Bakom dem står en tranportkärra. Till höger står en ung man delvis dold bakom en stor tavla. Bara en bit av hans ljusa byxor och skor syns nedtill. Bakom honom skymtar en tavla till.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 Rakt fram till vänster syns en äldre kvinnlig pensionär gående med ryggen mot kameran. Hon har en handväska i vänster hand samt två kassar i sin högra hand. Rakt framför henne på andra sidan gatan ligger biografen Saga. Ovanför hennes huvud på fasadväggen finns en skylt med texten "Bank." Till höger syns en bil av märket Rover parkerad samt en Volvo amazon bakom den samt därefter ytterligare en bil. Till höger i bild kommer en man cyklande. Bakom honom på andra sidan gatan ligger en affär med namnet "K. Högberg." Fler bilar syns även på bilden.
Brr va kallt, 4 februari 1966 En äldre herre klädd i hatt, rock, halsduk, byxor samt med handskar i vänsterhanden går gatan fram i centrala Örebro en vinterdag. I sin högra hand håller mannen en käpp. Snett bakom honom kommer en yngre man gående klädd i keps, hatt, rock, halsduk samt med galoscher på fötterna. Bakom herrarna syns skyltfönster med bl.a. damhattar i. Längre bort hänger en skylt vid sidan om en affär med texten "Tre glas." En parkeringsautomat syns till höger i bild samt två ytterligare personer som promenerar gatan bort i bakgrunden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.