Gårdsinteriör från den så kallade Lindeska gården i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926. Storgatan 32, Linköping. Loftbod till Lindeska gården från NV.
Från 299 kr
Fotoåret 1943 hade bebyggelsen utmed Vasavägens norra sida nått gatunummer 53. Invid husets brandgavel stod ännu fastigheten S:t Per 83, en rest av en liten husgrupp som låg så långt ut Hunnebergsgatan i äldre tid kunde anses nå. Kort efter bilden revs huset för att ge plats för Vasavägen 55.
Parti av sjön Roxens norra strand med fastigheten Sandviks huvudbyggnad i grönska. Sjöns långgrunda vatten krävde en utsträckt brygga och den behövdes för den ökade trafik till och från platsen som inletts i slutet av 1800-talet. Området blev alltmer populärt för främst välbeställda Linköpingsbor, som här lät uppföra sommarbostäder för sina familjer. Bild från 1900-talets första år. Enligt notering före 1909.
Interiör från Nygatan 52 i Linköping. Dokumentation från 1961, då bostadshuset som synes inte längre nyttjades för någon stadigvarande logi. Ändå påtagligt nyttjad och då främst av läroverkets elever i samband med förberedelser inför den årliga Majkarnevalen. Kort efter fototillfället kom fastigheten upplysningsvis att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping och där benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Under 1926 dubblerades som planerat husraden utmed Vasatorgets södra sida, Vasavägen 12 och 14. Vid fototillfället var fastigheten Vasavägen 14 färdigställd medans arbete kvarstod på Vasavägen 12. Bägge husen gjordes lika och gavs stilenliga element hämtade från klassicismens formspråk. För ritningarna stod Axel Brunskog.
Linköpings korkfabrik som arkitekten och byggmästaren Sigurd Schillberg drev en kortare tid under 1900-talets första år. 1904 kom rörelsen på obestånd och året därpå flyttade Schillberg med maka och barn till Göteborg. Efter en tid av ägobyten inköptes fastigheten av Göte Petrus Malmgren för ny lokalisering av Druvans mineralvattenfabrik. Druvans mineralvattenfabrik
Alby - Järnvägsgatan. Motivet visar i förgrunden den byggnad som senare kom att bli Alby Hotell. Fastigheten (Hotellet) ägdes 1906-1918 av Jonas Fredrik Hamrin som hade ett café på hörnet. Byggnaden i bildens mitt ägdes av Nils Jonas Eriksson som även han drev ett café. Den byggnaden lär för övrigt vara den första som byggdes (1898) på västra sidan om järnvägen. Vykort.
Två äldre män, Emil Karlsson och Gustav "Spexeryd" Svensson står vid Emils korvkiosk på Gränna torgs nordvästra del. Mannen till vänster, Emil Karlsson, håller en piasakvast i händerna och den andra en hammare, de håller troligen på med reparation av stensättning. Bakom dem syns fastigheten Brahegatan 47 med skylt: "A. E. Bolling"
Kv. Tornväktaren, Storgatan 19, Silfvénska huset. Lagetomten. Silvénska huset byggdes år 1844 för 976 Riksdaler. "25 alnar långt, 16 alnar brett och 6 alnar högt", användes såsom folkskola till år 1875, då det såldes för omkring 4.000 Riksdaler. Skräddarmästare Silfvén har varit ägare av fastigheten.
Planteringsförbundets park. Utsikt från höjderna i parken. Från vänster: Läroverket, Lasarettet,Gamla folkskolan i lasarettsparken, Gamla slöjdskolan vid nuvarande Frejagatan under byggnad, Jungmarkerska fastigheten, Forsska huset och kyrkan. I det mörka partiet mitt på bilden flöt Falebäcken. I bakgrunden: Länslasarettet till vänster och kyrkan till höger.
Kv. Brage, Smedjegatan/Vasagatan. Fastigheten Smedjegatan 1 hade två sammanbyggda hus. Det större och närmast Smedjegatan belägna byggdes av smedmästare Nordin. Gatan eller rättare vägen gick tidigare längre västerut än nuvarande Smedjegatan. Där denna nu går och mitt för f.d. Nilssons gjuteri var en stor jordkällare, tillhörande Ekmans fastighet. Den norra delen av byggnaden revs 1949 eller 1950. Samtliga övriga byggnader revs omkring 1967.
Slaktare/handlande Carl Johan Öster med fru Inga Maria och fr.v.: dottern Jenny Charlotta (?) (1891-1959), gift Persson 1913, dottern Eva Christina (1880-1947) med maken sergeant Christian Wilhelm Christensson (1875-1962), Stenbrohult, gifta 1902, och dottern Hulda Lovisa (1885-1949) med maken fil.kand, Lars Sigfrid Einar Fjellander (1878-1930), Lund, gifta 1906. Troligen i trädgården till fastigheten Blenda nr 6, Växjö, ca 1907.
Kungsgatan, Växjö, mot nordväst, 1920. Man ser husen i kvarteret Unaman och Sunaman. Till vänster järnhandlare Sven Johan Johanssons fastighet, sedan Schanderska fastigheten (där operasångerskan Christina Nilsson disponerade några rum på tredje våningen under många år) och därefter den s.k. P.N. Perssons hörna, följd av Skånska bankens fastighet.
Fastigheten St. Nygat. 4.(b. 1903) rivningsvärderades av staden till 21.243 kr. (20 rum) Då blev markpriset 33 kr kvmeter. Nu byggdes, där huset låg, en lä nga på cirka 24 m. 3 vån. och vindslläg. källarlok. Övrig mark blev till gemensam gård, garage, gata och parkanläggning.
Västra Storgatan 2 i Jönköping, vid hörnet av Parkgatan. Fastigheten, som byggts redan på 1850-talet, ägdes av möbelfabrikanten A. Lindskog. Han hade också en möbelaffär i huset med ingång från Parkgatan. Byggnaden revs år 1929 för att ge plats åt Skånska banken.
Kapellgatan mot norr från nr:11 i Jönköping. I fastigheten till höger, som ägdes av gördelmakaren Valfrid Pettersson, höll den socialistiska agitatorn August Palm möten 1882-83. Stenhuset på andra sidan om Brunnsgatan ritades av August Atterström 1905. Husets ägare hette direktör H. Engström.
Södra sidan av Nya torget i Jönköping. Fastigheten till höger ägdes av charkuterist Joseph Bauer. I lägenheten en trappa upp föddes söndagen den 4 juni 1882 konstnären John Bauer. I de två låga gavelhusen låg Hilda Nordhs matvaruaffär. Till vänster i bild syns det så kallade Amerikahuset, byggt 1853, som var Erik Åkerhielms och hans hustrus första bostad i Jönköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.