Klockstapel i Borgsjö. Byggmästare Daniel Hagman. Läktare och bänkinredning av Olof Hillgren och målning av mästaren Paul Hallberg från Hudiksvall. Predikstol och altaruppsats av Johan Edler från Lockne i Jämtland. Orgelfasad 1771. Både exteriör och interiör välbevarad rokokostil. Klockstapel från 1782 av Pål Persson i Stugun. Kyrkan invigdes 1772.
Från 299 kr
Häggdångers kyrka, 1960-tal. Byggmästare Pehr Hagmansson.; Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Häggdångers kyrka, 1930-tal. Byggmästare Pehr Hagmansson. Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Sollefteå kyrka. På platsen fanns under medeltiden en gråstenskyrka, som hörde till de äldre i Ådalen och som torde ha tillkommit under 1200-talet. Den behöll sitt lilla rakslutna kor tills kyrkan ombygdes på 1770-tallet. Byggmästare var stadsbyggmästare Daniel Hagman i Sundsvall
Ida Skonert, 158 bruttoton. Byggd 1880 i Oskarshamn för Petré. Byggmästare Carl Thorén. Befälh. bl.a. P.E. Rolff. Såldes 1922 till ett rederi i Pataholm med lotsen O. Sjöberg som huvudredare. Därifrån 1931 såld till Halmstad. Teckn. av J.H. Götherström. Se "Vår gamla segelflotta", IV, Oskarshamns Tidn. 27.4.1934.
Kyrkan ersatte en äldre träkyrka och stod klar 1742. Den nya kyrkan av trä uppfördes av byggmästare Sam Hasselberg.Ursprungligen hade kyrkan en åtkantig rektangulär planform.Sitt nuvarande utseende erhöll den genom ombyggnaderna 1862 och 1909. Långhuset förlängdes 1909 i väster och försågs medtorn och sakrestia i nordöst.Tillbyggnaderna gjordes i tegel och putsades. Murar och väggar vitputsades 1909 såväl ut-som invändigt.
Hässjö kyrka. Vitputsad stenkyrka med torn i väster, rektangulärt långhus och sakristia i öster. Byggmästare Simon Geting Vid 1905 års restaurering dekormålning på väggar och tak. Altaruppsats från 1825 av Jonas Edler från Brunflo. Predikstol från 1734. 1905 ny bänkinredning. Forslunds foto, Köpmangatan 15, Härnösand
Isupptagning på Svartån vid Järnvägsbron. 3 män med issågar, 5 män med isstänger. 2 hästar med varsin flaksläde. Till vänster i fonden syns del av Villa Fridå, Västra Bangatan 1, byggmästare Per Erikssons bostad. Till vänster om villan låg hans och brodern Israels snickeriverkstad, Bröderna Erikssons snickerifabrik.
Kv. Läkaren, gamla lasarettet 1893. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Tomt om två tunnland donerades av staden. Ritning till lasarettet utfördes av konduktören Oppman och byggnaden utfördes av fabrikör C.J. Lundberg. Inredningen ombesörjdes av byggmästare C.G. Engblom i Skara.
Utsikt över Falköping. Streck 1 från vänster mot Vikens kvarn. Streck nr 2 mot Johanneskyrkan. Streck nr 3 mot byggmästare Carlsson hus. Streck nr 4 mot Nya folkskolan. Streck nr 5 mot Rantens snickerifabrik. Streck nr 6 mot Rantens kvarn "Lundahls Augusta". Streck nr 7 rakt ned mot Kvarnabackarna. Streck nr 8 snett från höger vaktmästarhuset i Plantis.
Västgöta Regementes kamratförening. Från sammanträde på Stadskällaren i Skara 1960. Stående från vänster: Oscar Lefvander, i mitten byggmästare Carl Smedberg, Längst till höger: målare Kämpe. Sittande vid bordet från vänster: nr två Georg Borg, Åsaka, nr tre kaffehandlare Lundblad, nr fem J.W. Storm, nr sex Johan Ullberg.
Stora torget. Omkring 1912. Den s.k. Thulins-tomten vid Stora torget. Utanför sin butiksdörr står gamle glasmästare A. Larsson, därnäst (åt höger) är Kristinedals fabriksbod, och ännu längre till höger synes Hilma Brelins vita skylt. Ingången till hennes affär var från gårdssidan. I gatuhörnet står fastighetens ägare byggmästare Emil Gustafson (fr.Motala).
Scheelegatan 9. Foto före 1940. Träden togs bort och gatan anlades omkr. 1955. Förut var endast gångväg. Fastighetens ägare var 1940-1963 fru Anna Johansson. Målare Gösta Fågelberg köpte 1963 och sålde den 1971 till byggmästare Ragnar Sköld, Vartofta. Denne rev byggnaden och uppförde en ny, vilken han sedan sålde.
Enligt noteringar: "Åtorps herrgård. Huvudbyggnaden uppförd i början på 1800-talet. Gården har haft många ägare, bland annat släkten Schiller och direktör Meier. Den köptes 1932 av byggmästare Axel Sohlberg, i början av 1950-talet av källarmästare Tore Andersson och blev hotell och restaurang. Rörelsen drivs idag av sonen Jörgen Andersson. Se även 'Gods och gårdar', sidan 293." (BJ)
Enligt senare noteringar: "Carlins cykelaffär i stationssamhället. Innehavare Nils Carlin. Huset byggt av byggmästare Ture Fredriksson. Till vänster i huset hade Götabanken kontor under några år. I källaren fiskaffär. Numera tillbyggt och inrymmer mattaffär. Ägare Arne Carlsson. Huset bakom beboddes av Ture Fredriksson, senare Astrid Ringfeldt." (BJ)
Enligt medföljande noteringar: "Troligen O. Bildts 50-årskalas." På en väggdekoration står detta: "O.B. 16/4 1881-1931." Uppgifter från Munkedals HBF: "Mannen med vita skägget är byggmästare Ivan Karlsson. Bakom honom sitter ingenjörerna Wattman o. Göthlin. Prästen är Carl Norborg. Vinkypare Gottfrid Johansson-Balksten."
Byggmästare Johan Sörén med sina barn; Gustav, Allan, Lizzy och Ulla. En man sitter i sin fåtölj i vardagsrummet omgiven av sina fyra, vuxna barn. Mannen har troligen fyllt år för vardagsrummet är fullt av blommor, i vaser, korgar och krukor.
Taklagskaffe med byggmästaren Anders Diös, kvarteret Grim, Luthagen, Uppsala 1935
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.