Dingle. Längstbort f.d SJ buss nr 1 ombyggd till lastbil F.r vänster buss nr 9 Scania Vabis 1926 60 hk 19 sittplatser Buss nr 13 Scania vabis 1929 75 hk 30 sitt platser Buss 5 Garford Motor 1923 55 hk 11 sittplatser Station anlagd 1905. Stationshus i två våningar i sten. Bangården ombyggdes och utökades 1942.
Från 299 kr
Gävle norra station år 1902 bangården till vänster. Lokverstaden till höger om loket. Under vatten kastaren syns närmast taket och en del av hotell Fenix samt där bortom stationhuset. Till höger om Fenix syns godsmagasinets tak. GDJ D 26 "Björn" med lokförare Norman. På marken till vänster Baningenjör Victorin till höger Maskiningenjör Nordström. Gävle - Dala Järnväg, GDJ.
Persontåg och sovvagnståg Stationen anlades 1877 och samtidigt uppfördes stationshuset, två våningar i trä. Det moderniserades 1942. Ställverk uppfördes 1916. Mekanisk växelförregling. Bangården har utbyggts dels med nya spår, dels med förlängning av de gamla .Stationen hette NÄS fram till 1.7.1878
Ödeshög station. Fågelsta-Vadstena-Ödeshög Järnväg, FVÖJ. Anlades 1887 och öppnades 1888. Övergick till Mellersta Östergötlands Järnväg, MÖJ 1919. Bangården byggdes ut 1945 med ett rundspår. Byggde om vissa lokaler 1946/47 och magasinet byggdes om 1947. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1950. WFJ lok 2 "Gustav Wasa".
Bangården i Charlottenberg. Ångloket är troligen en B-maskin och vagnarna bredvid är AB03a 1080, SJs första restaurangvagn vilket syns på fönsterindelningen med alla fönstren i korridoren, samt en F3 från f.d. UGJ. Vagnen rakt fram är en DF01 vilket gavelfönstren avslöjar. TT.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Persontåg med nästan nytt ånglok, SWB H 58. Loket tillverkades 1910 Nohab, tillverkningsnummer 959. Slopat 1975.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Tåg med långlok, SWB F 39. Loket tillverkades 1899 av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 199. Skrotades 1936.
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. KURJ lok 11. Tillverkat 1916 av Helsingborgs Mekaniska Verkstad, tillverkningsnummer 52. Skrotat 1962.
Köpings station öppnades för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. ÖKJ lok 4. Lokert är skrotat 1910. Vagnar: SWB C0 78, KHJ F6 4, KHJ C0 20 eller 21, KHJ B0 1, KHJ Bd0 10 och KHJ F 65.
Gamla stationshus. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det damla stationshuset uppställd vid Nordbergs Hembyggdsgård.
Gamla stationshus. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det damla stationshuset är numera museum.
Parti av stationsomtådet. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det äldre stationshuset blev personalbostäder.
Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det äldre stationshuset blev personalbostäder. Ånglok, SWB A2 3. Tillverkat 1873. Spårvidd 1435. Slopades 1918.
Stationen anlades 1866. Men redan på 1870-talet ersattes stationshuset med en tegelbyggnad. Mekanisk växelförregling. Bangården utvidgades. Industrispår till Karmansbo järnverk. KURJ, Köping - Uttersberg - Ryddarhyttans Järnväg. När Köping - Uttersbergs Järnvägsaktiebolag ,KUJ, köpte Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, URJ av Riddarhytte AB 1 januari 1911 beslöt man att de båda järnvägarna skulle få ett nytt namn, Köping - Uttersberg - Riddarhyttans Järnväg, KURJ..
Karlskrona station från gatusidan. Karlskrona - Växjö Järnväg öppnades för allmän trafik 1874. Samma år färdigbyggdes stationshus i två våningar. Bangården utformades så att denna hade plats för fem spår. Moderniseringen av stationen skedde år 1946. Stationen hette Karlskrona Central under perioden 1.9.1954 - 1.9.1957.
Karlskrona - Växjö Järnväg öppnades för allmän trafik 1874. Samma år färdigbyggdes stationshus i två våningar. Bangården utformades så att denna hade plats för fem spår. Moderniseringen av stationen skedde år 1946. Stationen hette Karlskrona Central under perioden 1.9.1954 - 1.9.1957. Tidningskiosk. Stationshus från gatusidan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.