Porträtt av trafikdirektör Jonas Didrik Simonsson. Född 1849 i Bankestad, Hägerstad socken som son till Simon Simonsson och Johanna Lovisa Jonsdotter. I vuxen ålder inledde han sin karriär som stationsskrivare vid järnvägsstationen i Norrköping. År 1875 gifte han sig med den närmare 20 år äldre Brita Cecilia Harlingzon och paret bosatte sig vid Östra Deje järnvägsstation i Värmland där Simonsson fått tjänst som stationsinspektör. År 1881 flyttade paret till Göteborg där Simonsson efterhand lät sig uppgraderas till trafikdirektör vid Bergslagernas station. Karriären förde honom vidare till Stockholm där han som verkställande direktör blev änkling 1914. Ny livskamrat fann han i sångpedagogen Anna Katarina Bergström. Paret gifte sig 1916 och var i förstone bosatta på Lidingö för att senare flytta till en våning på adressen Strandvägen 35. Han avled i sitt hem den 27 mars 1923.
Från 299 kr
Ett år 1918 postgånget vykort med motiv av Linköpings brandstation. Adresserat till den från Vikingstad bördiga Gunhild Axbom. Vid tiden för bilden var brandstationen relativt nyligen uppförd. Den ritades i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell. Även den i Linköping framträdande Axel Brunskog lämnade in arkitektförslag men fick se sig övervunnen. Som inspiration för Meijer och Rosell stod brandstationen i Wilmersdorff, Berlin. Den uppfyllde väl tidens syn på brandmannens arbete. Brandsoldaterna skall rycka ut ur en borg som ger intryck av deras farliga och aggressiva yrke. Byggnaden placerades på en för linköpingsmått mätt höjd. Därmed fick man nedförsbacke till stadens bebyggelse. I samband med inflyttandet inköptes två automobiler, en stegbil och en för manskap och redskap. Men trots att man försålde kårens hästar lät man ändå flytta över viss hästanspänd utrustning som garant utifall de nymodiga automobilerna skulle krångla. Kostnaden för bygget landade på 165 000 kronor.
Porträtt av Signe Åberg. Född i Flistad 1867 som dotter till Carl Ludvig Åberg och hustrun Laurentia Charlotta Bergman. Fadern var upplysningsvis yngre bror till den välkända arkitekten och konstnären Henrik Åberg (1841-1922). Signes far fick dock ett kortare liv. Han avled i sviterna av maginflammation, nyss fyllda 30. Änkan och barnen flyttade därefter till släktingar i Ekkällan söder om Linköping men något senare till egen bostad i själva staden. Från 1880-talets mitt verkade Signe som lärare vid Linköpings så kallade småskolor. Som kvinnlig lärare förblev hon som tiden påbjöd ogift livet genom. Under år 1905 lämnade hon dock sin plats i moderns hushåll och flyttade till eget boende invid Drottninggatans östra ände. Tiden där blev emellertid kort. Hon avled redan i februari månad 1906.
Porträtt av Clara Neuwijk. Dotter till kyrkoherde Johan Neuwijk och hustrun Clara Gustava Pontin. Född i Tidersrum 1807 under faderns tjänst där som prästman. Familjen flyttade till Ulrika församling 1809 och vidare till Vena församling i Kalmar län. Som vuxen kom Clara att gifta sig med Claes Törnquist, vid tiden kyrkoherde i Vist församling. Från 1834 var familjen genom makens kyrkoherdetjänst bosatt i Järeda församling och på samma villkor från 1853 i Frödinge. År 1869 bröt makarna upp från Frödinge och flyttade till Vikingstad, där maken fötts 70 år dessförinnan. I Vikingstad tjänstgjorde han som kyrkoherde till en imponerande ålder av 87 år. Efter makens frånfälle flyttade Clara åter till Järeda. Hon avled där i januari månad 1893 av ålderdomssvaghet.
Porträtt av komminster Filip Kindmark. Född i Yxnerum 1819 där även fadern var i kyrklig tjänst som komminister. Kindmarks yrkesbana är för uppgiften komplicerad att följa men klart står att han inflyttade 1847 till Säby församling för tjänst som adjunkt. Från år 1855 tjänstgjorde han som vice pastor i Kvillinge och mötte rimligtvis där sin blivande hustru i Johanna Olofsson. Efter samma tjänst i Tåby en tid förenades paret i Gladhammars församling där Kindmark erbjudits tjänsten som socknens komminister. Vid tiden för bilden hade Kindmark varit komminister i Ledberg sedan 1863. Här skulle han bli kvar till 1876 då han bröt upp med sin familj för samma tjänst i Appuna. Tiden där blev emellertid kort. Han avled i maj månad 1877, ganska precis efter ett år av liv och verksamhet.
Exteriör från Wennbergs Mekaniska, första smedjan. Man står vid en vagn. 1864 flyttade Carl Johan Wennberg som smedlärling till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar som lade grunden till AB C. J. Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1870-talet beslöt sig Wennberg för att börja med vagntillverkning i större skala. 1875 inköpte han ett stort tomtområde, den så kallade Rönnigska gården, med ett därpå liggande vagnmakeri. Efter hand upptogs även tillverkning av andra artiklar och på 1890 uppfördes ett eget gjuteri i Viken, belägen intill Mariebergsviken. Åtta år senare flyttades hela verkstaden dit. Från vagnmakeri utvecklades rörelsen till ett betydande industriföretag med tillverkningara som, specialmaskiner och apparater till cellulosaindustrin, spel och dammluckor för vattenkraftanläggningar, varpbåtar, timmerbuntningsverk, hydraliska lyftmaskiner och pressar, bogserbåtar, isbrytare med mera. Carl Johan Wennberg var företagets ledare ända fram till 1925. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Män i arbete med att lasta kolsäckar vid Kolimporten. Företaget grundades år 1935 som en fortsättning av Herman Geijers & Co AB:s under många år bedrivna kolhandel. Direkt från utlandet importerade bolaget kol och koks, som efter krossning och sortering såldes i minut i Karlstad med omnejd samt i parti till återförsäljare och industrier i Värmland. Krossning och sortering av den importerade koksen ägde rum vid ett år 1939 uppfört modernt kross- och sorteringsverk, varigenom koks erhölls i lämpig styckstorlek för alla uppvärmningsändamål. År 1940 upptog bolaget tillverkning och försäljning av bilved och bilkol, för vilket ändamål ett kapverk och större modernt krossverk för råkol uppförts vid upplaget vid yttre hamnen. Företaget bedrev försäljning av bensin, fotogen och oljor. 1944 blev företaget representant för Nynäs Petroleum AB i Värmland. Bolagets verkställande direktör var Algot Tellfors. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Bland annat Zieglers Kol & Koks i större tegelbyggnad. Fotografens ant: Eltjänst. 1941. Bolaget grundades 1890 under namnet Karlstads Kol & Koks-Aktiebolag. År 1924 ändrades namnet till Zieglers Kol & Koks-Aktiebolag. Firman handlade enbart med kol och koks och bedrev en omfattande import och försäljning av detta såväl i hela fartygslaster som vagnslastvis. Kontoret var på 1940-talet beläget på Västra Torggatan 5. 1935 anslöt sig Zieglers till ARA-koncernen, (A. R. Appelqvist Kolimport Aktiebolag) Stockholm. Senare blev Zieglers ensamförsäljare för Värmland av eldningsaggregatet REKA. Sen 1960-talet har Zieglers främst etablerat sig som en byggfirma som inriktat sig på tegel, takpannor, torrbruk och trädgårdsplattor. 1985 började dom sälja spisar, skortstenar och andra värmeprodukter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 B. Wendel (redaktör) Beskrivning över Karlstad med omnejd, 1939.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I köket utför två av familjens äldre barn hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. I taket hänger nätramar där de nyklistrade askarna ligger på tork. I fonden sysslar modern med torkning av disken. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostadens rum ligger morfar, tidigare tändsticksarbetare, sjuk i utdragssoffan och hostar. På golvet sitter familjens yngsta dotter och leker med kottedjur. Hon känner sig övergiven och gråter. På matbordet ligger bland annat en medlemsbok för Svenska Grof- och Fabriksarbetareförbundet. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostaden pågår bland annat hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Examensprov med sambandslinjen. Fr v rikslottachefen fru Märta Stenbäck, ryggen på C P 3 överste Eric Cavalli, t h chefslottan Maj Cederlund. Bild 2. Lottaskola vid P 3 1947. Klart för fysisk träning. som regel omfattade den orientering. Ibland även bollspel och gymnastik. Bild.3
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Reservlöjtnanten och folkskoleläraren Backman instruerar en elev i hanterandet av pistol m/07. Bild 2. fr v fanjunkare Olle Lindberg och löjtnant Backman båda lärare i sambandstjänst. Bild 3. Lottainvigning 1945 i Strängnäs domkyrka. I mitten nyutnämnda rikslottachefen fru Märta Stenbäck.
Modeskisser utförda av Pelle Lundgren (1896-1974) kreatör, från 1923 förste försäljare och senare ateljéchef på NK:s Franska damskrädderi. Från 1965 till stängningen av verksamheten 1966 var han disponent. Pelle Lundgrens minnesskisser från de kända modehusen i Paris är tecknade efter visningarna, i ritblocket eller på det som fanns till hands som hotellets brevpapper. De snabba skisserna inspirerade ateljéns egna modeller. Här ses några av de modeller som skapats för filmens och teaterns räkning. Bland skisserna finns bland annat teckningar av Zarah Leanders sparsmakat glamourösa scenkostymer som bländade publiken på Theater an der Wien 1936 och middagsklänning från vårens kollektion 1941. Slaget på den svarta middagsklänningen bildar en slips som är broderad med guldpaljetter och strass. Klänningen bars av Karin Ekelund Sachs i filmen Bara en kvinna samma år.
[från fotobeskrivningen:] "Började sjömansbanan år 1854 på skonerten HERTA från Gävle och gjorde sedan resor med följande Gävlefartyg: barkskeppet THYFON, briggen GIDEON, barkskeppet WALLERI, skonertskeppet SVALAN, barkskeppet ADELAIDE och fregattskeppet INDIAMAN, på vilket han först var styrman för att år 1869 övertaga befälet. På resa med INDIAMAN från Melbourne till Calloa år 1872 sprang fartyget läck i Stilla Oceanen och förlista [sic] vid Påskön i mars månad nämnda år. Här vistades han omkring 5 månader bland öns urinvånare. Hemkommen från denna resa övergick han till ångbåtsflottan och blev befälhavare på ångaren LINNÉ i Hamburgtrade. År 1874 övertog han befälet på Lloydångaren DANMARK i trade på medelhavshamnar och år 1875 Uddevallaångaren AVENA i trade på London med sommarresor på Archangelsk. År 1878 ingick han i ångbåtsaktiebolaget Bohusländska Kusten som befälhavare på ångaren UDDEVALLA i fast trade Göteborg - Kristiania för att år 1891 övertaga ångaren GÖTEBORG i samma trafik. Denna befattning skötte han till år 1919, då han lämnade sjön. Riddare av Vasaorden 1901."
Katarina Bram utanför Svinhults fattighus Bona. Vid tiden för bilden var hon den äldsta kvinnan i församlingen. Enligt källorna hade hon ett svårt liv. År 1852 gifte hon sig med smeden Samuel Johan Bram (1819-1872) och de flyttade in i backstugan Grindstugan till gården Grindsbo. Snart antecknas de som utfattiga. Dessutom får de en dotter som ömsom antecknas vara idiot, mindre vetande, fallandesjuk och att hon talar illa. Något kunde hon dock bidra till hushållet då hon även antecknas vara lumpsamlerska. Smeden gick bort i lungsot 1872 och kort därefter finner vi Katarina och hennes sjukliga dotter Klara Matilda intagna på fattighuset. De bodde där ända till 1919, då Katarina avled i en ålder av 99 år. Dottern flyttar till mågen Johan August Andrsson i Västra Ryd. Hon avled där 1931.
Stationen byggd 1909 . En- och en halv vånings stationshus i sten, tvärs över bangårdsänden. Större ombyggnationer har gjorts 1926-27. En- och en halv vånings stationshus i sten, tvärs över bangårdsänden. Stationshuset finns kvar 1997 som busstation och galleri. "I Signalen 1945, nr 22, s. 20 finns ett litet reportage från Mölle station. En uppgiftslämnare skriver: "Järnvägen invigd den 30 april 1910. Stationshuset byggdes av arkitektfirman Ewe & Melin i Malmö. I mitten av 1920-talet var personalstyrkan 10 personer. Fram till 1937 trafikerades banan med ånglok. Banan elektrifierades 5 nov 1989. Spåren slutade framför huset, det vill säga huset ligger med långsidan mot spåren. En liten bit av plattformen finns kvar samt två ledningsstolpar. Lastkajen finns också. I station finns bibliotek. Väntsalen används till bland.annat konstutställningar. Utanför stationshuset, gatusidan, har bussen till Höganäs sin hållplats. -- Mölle byaförening är mycket aktiv och värnar om stations området. Bland.annat finns en boulebana vid "plattformskanten" "enligt Banvakt.se
Teleskolan i Kalmar. Teleskolan, ursprungligen Telegrafverkets undervisningsanstalt, var Televerkets och senare Telias skola för vidareutbildning av de anställda och utomstående inom telekommunikation. I samband med de statliga utlokaliseringar från Stockholm på 1970-talet flyttades Teleskolan, tillsammans med en av Televerkets datacentraler och katalogenheten till Kalmar. De nya byggnaderna i Tallhagen invigdes 1978. Byggnadsstyrelsens arkitekt Sergej Mirelius ritade två ringformade byggnader med tillhörande elevbostäder i separata hus. I Kalmar erbjöds förutom spetsutbildningar inom IT även SIDA-stödda utbildningar inom teleteknik för utvecklingsländer. År 2000 såldes skolan och dess utbildningar av det sedan 1993 bolagiserade Telia till Svenska Teknologföreningens utbildningsföretag, STF. De drev den vidare till 2003 då den försattes i konkurs. Byggnaderna ägs sedan 2001 av det kommunala fastighetsbolaget och har getts namnet Kalmar Nyckel. De rymmer numera studentbostäder, ett hotell samt Ekonomihögskolan och Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.