Fyra kvinnliga sjukvårdbiträden/undersköterskor står två och två om en buske och tittar skrattandes på varandra utanför Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Från 299 kr
Suddigt foto av fem kvinnliga sjukvårdbiträden/undersköterskor som sitter på något utanför Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Bostadsinteriör där två kvinnor sitter vid ett bord, belamrat med stora böcker och en fotogenlampa. Kvinnan till höger ser ut att bära sjuksjöterskeuniform, så det kan vara en bostad relaterad till Varbergs lasarett. I ekononomibyggnaden från 1904 skulle det finnas bostäder åt operationssköterska, husmoder, tvättförestånderska och tvättpigor.
I bakgrunden på Norrmalm syns bland annat kv Idottsparken 1:1 och kv Tivoli 3:1/Sundsvalls lasarett. Efter Skolhusllèn på Västermalm syns bland annat kv Gustav Adolfsskolan 1, kv Läroverket 1/Hedbergska skolan och kv Gustav Adolfskyrkan 1:2. De två ljusa byggnaderna i nederkant är äldreboendet Aftonsol efter Oscarsgatan. Vykort.
VGJ sjukhuståg, interiör (Västergötland - Göteborg - Järnväg) Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
VGJ sjukhuståg, interiör (Västergötland - Göteborg Järnväg) Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
Kv. Läkaren, gamla lasarettet 1893. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Tomt om två tunnland donerades av staden. Ritning till lasarettet utfördes av konduktören Oppman och byggnaden utfördes av fabrikör C.J. Lundberg. Inredningen ombesörjdes av byggmästare C.G. Engblom i Skara.
Vy från kulturmiljön Mölndals kvarnby med dess bostadshus och tidigare industrimiljöer. Ovan till vänster ser man Papyrusområdet (vita byggnader) och dess slottsliknande f.d disponentvilla, idag förvaltad av Forever Living. Kyrkan i fonden är Fässbergs kyrka. De höga gula/röda tegelbyggnaderna upp till höger är Mölndals lasarett. Åsen till höger bakom detta är Safjället.
VGJ sjukhuståg, interiör Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon
Dåvarande Kungliga Sundhetskollegiet slog 1873 ned på Norrköpings lasaretts instängda läge. Nytt borde byggas och planerna kunde närmast omedelbart projekteras för placering på tomten som skänkts av fabrikör Erik Swartz. Arkitektuppdraget gavs Theodor Glosemeyer och i oktober 1875 kunde han presentera ritningarna. När byggnaden stod klar inrymde den 106 ordinarie vårdplatser och 20 för veneriskt sjuka samt två rum för mentaltsjuka. I källaren inreddes även fyra "dårceller". Här en dokumentation från omkring 1893. Från 1930-talet användes byggnaden som gymnasieskola.
Utsikt från Mellersta valvet på fästningen över badhusen, nuvarande Barnens badstrand och hamnen. Närmast i bild syns nuvarande vandrarhemmet i längan som bl a varit infanterikasern, lasarett, kronohäkte samt bostad för fängelsets vaktpersonal. Den högre vita byggnaden är det gamla s k kronobageriet och därefter ses fästningens första valv. I fjärran ses ett tåg lämna staden och industribebyggelsen i stadens norra delar. Bilden är troligen tagen mellan 1905-1915.
Makarna Ludvig och Fanny Åman med barnen i trädgården till läkarbostaden vid Linköpings lasarett. Ludvig Åman hade vid fototillfället 1875 varit stadens lasarettsläkare i dryga 20 år och med yrket följde tjänstebostaden vid Apotekaregatan och som vi efter en senare ägare benämner som Ruuthska villan. Här skymtar gaveln till bostaden i sitt ursprungliga skick. I bakgrunden ses del av en annan gavel. I detta fall den västra flygeln till själva lasarettet, en byggnad som revs omkring förra sekelskiftet.
Här låg tidigare kyrkbron, men den revs i samband med att Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag byggde järnvägsbron. För att ersätta kyrkbron så byggdes då också gångbron som syns här närmast i bild. Gatan till vänster är Köpmangatan. På vänster sida av ån, i vad som borde vara kvarteret Svärdsliljan 1, syns något som troligen är ett svagdricksbryggeri. Det vita huset längst till höger i bild byggdes 1871 och användes som lasarett.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.