(Nya) Kyrkogatan västerut från Klockaregränd. Till höger kv Måttan. Genom dessa kvarter går idag Esplanaden. Det närmsta huset som bär en skylt med texten SPISLOKAL o CAFE, är hotell Wängåfwan. Det sista huset i kvarteret är uppfört av G O Mattsson. Tomten mot torget stod ännu den 14 juli 1881 obebyggd och oinhägnad. Mitt emot syns Heijdenbergs höga smala hus. Text på vykort "NYA KYRKOGATAN I SUNDSVALL".
Från 299 kr
Interiör från Gustaf Rahms affär på Brahegatan 61 i Gränna. Gustaf Rahm står till höger och lutar med höger arm mot disken under en skylt märkt: KAFFE. Han står vid luckan över gången som skiljer mellan butik och personalutrymmet. Bakom disk står Vilhelm Rahm och Axel Svensson lutade mot hyllorna i avslappnad stil. Till vänster på disken står en våg samt höga glasburkar med möjligen bönor, ärter och mjöl.
Gösta Lindstén framför sitt sjumiljonersbygge på Ågatan 39, Lindsténhuset. Huset innehöll 55 lägenheter, i bottenvåningen affärslokaler samt biografen China med 705 sittplatser. Vid fototillfället pågick arbetet med den 12 meter höga reklampelare som kröner byggnaden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Erik Franzen bär ett par av de nittio centimeter höga bokstäver som kom att stråla från teaterbyggnadesn tak på Folkets park i Linköping. Fotot publicerades den 18 april 1952. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Flygbild som visar Kläckeberga kyrka från söder. Kyrkan är belagd från mitten av 1300-talet. Den medeltida stenbyggnadens historia är höljd i dunkel och spekulationerna kring byggnadens höjd och användning är legio. Kyrkans höga stenfot rymmer en källarvåning och genom en trappa i muren kan man nå upp till den så kallade salen över kyrkorummet. Märk markeringarna på bilden. De härrör från den statliga granskningen av bilden ur säkerhetssynpunkt.
Heliga Korsets kyrka i Kalmar. Kyrkan invigdes Pingstdagen 1963 av biskop David Lindqvist. Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybilade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Seby gravfält. Seby gravfält har 285 synliga fornlämningar, bl.a. en mycket ovanlig treudd. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. Ca 500 meter söder om gravfältet står Ölands högsta runsten. (Uppgifterna är hämtade från http://www.hembygd.se/segerstad-hembygdsforening/seby-gravfalt/)
Broholm/Gunnarström är en av de platser i Mönsterås kommun som mest verkningsfullt synliggör kommunens industriarv, delvis beroende på spännvidden av verksamheter på platsen, men också därför att den ligger utmed en vältrafikerad väg. Broholm är en viktig plats i kommunen, en särpräglad plats med stora kulturmiljövärden och en orienteringspunkt på många människors mentala karta. Det forsande vattnet, industribyggnaderna med fötterna i forsen, snickerifabriken med alla sina fönster och sin höga skorsten.
Heliga Korsets församlingsgård. Kyrkan invigdes pingstdagen 1963 av biskop David Lindquist . Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybildade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Heliga Korsets kyrka. Kyrkan invigdes Pingstdagen 1963 av biskop David Lindquist . Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybildade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Långe Jan. Långe Jan, angöringsfyr på Ölands södra udde. Det 42Â m höga fyrtornet ger huvudfyren en lysvidd på 48Â km. Det vita tornet har ett svart bälte för att underlätta igenkänning under dagtid. Fyrtornet uppfördes ursprungligen 1785 då man förmodligen använde material från det raserade medeltida kapellet Sankt Johannes (Jan). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=246789
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ultraviolettmikroskopi och dess tillämpning inom biologi och medicin. Jättekromosomer från fruktfluga fotograferade vid 2600 Å. De genbärande delarna av kromosomerna synasom mörka tvärskivor på grund av sin höga halt ava nukleinsyror. Förstoring 2400 ggr. För mer info se: Nordisk Tidsskrift för Fotografi. 1944. s. 114.
Vibyggerå kyrka, interiör. Kyrkan byggdes under senmedeltiden, men en närmare datering är svår att göra. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Det höga branta takfallet är täckt av spån och en takryttare finns. Vapenhuset är något yngre än kyrkan. Sakristian av trä är från 1640-talet och ersatte sannolikt en ursprunglig, mindre sakristia av sten. Kyrkorummet har ett enkelt tredelat paneltak. Altaruppsats, predikstol, läktare i väster samt bänkinredningen tillkom 1740-41. Kyrkan ersattes av en ny kyrka som stod färdig 1873
Vibyggerå gamla kyrka. Kyrkan byggdes under senmedeltiden, men en närmare datering är svår att göra. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Det höga branta takfallet är täckt av spån och en takryttare finns. Vapenhuset är något yngre än kyrkan. Sakristian av trä är från 1640-talet och ersatte sannolikt en ursprunglig, mindre sakristia av sten. Kyrkorummet har ett enkelt tredelat paneltak. Altaruppsats, predikstol, läktare i väster samt bänkinredningen tillkom 1740-41.
'Vy över del av innergården med träbänkar, sett mot konservatorsateljen med takluckan synlig ovanför balkongen . På balkongen sitter en grupp människor, män och kvinnor, personal på museet vid ett bord på balkongen. Från vänster till höger, Björn Wennerberg, ?, Viking Fontaine?, Elisabet Tobiaeson och Ingeborg Levinsson. 3 kvinnor och 2 män. Till vänster om balkonger höga spaljeade päronträd invid väggen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7120 med diverse bilder från Hans Lohmander.'
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar klänning med blusande liv, skärp i midjan och vadlång kjol med mjuka veck. Ärmarna armbågslånga med pälskant. Hatt med flor knutet runt hakan och höga handskar. På stolar runt om i rummet sitter presumtiva kunder, samtliga kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av efterföljande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Fynd av en guldgubbe i sållet. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför Brahekyrkan på Visingsö 2005. Så kallade guldgubbar är små och tunna bleck av guld eller guldlegering, ofta inte större än 10-20 mm höga med bilder, ofta människor eller djur. Bilden framställs med stämpel eller är formade med hjälp av ett spetsigt verktyg. De hör till den yngre delen av järnåldern.
Svenska Sjukhuspersonalförbundet på Karlstads Stadshotell. När det två våningar höga hotellet stod färdigt 26 april 1871, fanns 45 rum att hyra. Drygt trettio år senare fick hotellet en tredje våning. Denna hade en något enklare standard och kallades då turistvåningen. Flera om- och tillbyggnationer har sedan gjorts genom åren och delar av hotellet är numera kulturminnesmärkt. Under 90 år drevs hotellet av familjen Odén. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén. Tryckår 1999.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.