Kring verandan med särdeles snickarglädje har familjen samlats för fotografering. Dessvärre följer ingen information kring bilden utöver fotografen A C Hultgren. Bygdefotografen var främst verksam i östgötska Ydre och i delar av norra Småland, således ett stort område att spåra. I väntan på närmare besked får bilden bära sina egna värden. Vi daterar den till omkring 1910.
Från 299 kr
Den präktiga fastigheten Tinnerbäcksgatan 2 i Linköping var ett av många hus som vid tiden för bilden stod i väntan på rivning i Norra Hejdegården. Vid mitten av 1960-talet omdanades området närmast fullständigt. Det sena 1800-talets hus ansågs tjänat ut och stod i vägen för det moderna. I samband med nyproduktionen kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen.
Västra fasaderna till Styrmansgatan 5 och 7 i Linköping 1965. Exempel på ursprunglig bebyggelse i området av Hejdengårdens norra delar som närmast fullständigt kom att saneras under främst 1960-talet. Till och med gatan igenlades för ny disposition av utrymmet. Vy från väster.
POSTMÄSTERSKAPEN (PM) I BOWLING I STOCKHOLM DEN 9 MAJ 1965. Från prisutdelningen på Stockholm Bans restaurang. Alvar Björk, från Postbanken, delar ut pris och ger tävlingens enda kvinnliga deltagare Elvi Svensson, från Karlstad, en kram. Funktionär Olle Stavre, Postbanken, ser på.
Växjö fr. nordväst, ca 1875. Man ser bl a Norrtullskolan (dåv. läroverket) med delar av kvarteren Inge och Dacke vid Skolgatan. Man kan också se Växjö stads fattiggård snett bakom skolan, till vänster. Huset revs 1907. I bakgrunden tornar Staglaberget upp sig.
Linköping 1939 och några av tidens människor har gjort sig ärende till Stora torgets södra delar. Det gamla rådhuset i Linköping var som sådant en kompromiss som samlat flera parallella funktioner. Domprostboställe, polisstation och bank var några verksamheter som rådmännen hade att dela huset med. Fotoåret hade magistratens förutsättning i huset dock förbättrats.
Utmed gågatan Tanneforsgatan i Linköping 1974. Lätt igenkänlig vy för den som är förtrogen med staden. Det äldre huset närmast till vänster revs dock under fotoåret och ersattes med det större affärs- och kontorshus som sedan dess fyller kvarterets södra delar. Sist ut i fastigheten var Skjort- & Byxbaren som drevs av köpmännen Sigvard Ahrén och Karl-Wallis Isaksson.
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
Varje tid har sina signaturer. För stora delar av kvarteret Brevduvan i Linköping skrevs de om i slutet av 1980-talet när en fortsatt sanering av området kom till stånd. För en kort tid var bildens utblick från Ågatan möjlig. Lyckligtvis räddades hörnhuset och har för Linköpingsbor blivit bekant som Gula huset.
När man tröskade fick man med skal, boss och strårester bland sädeskornen. Ett sätt att få bort detta var att blåsa iväg dessa lättare delar från de tyngre sädeskornen. Detta gjordes med hjälp av en handdragen maskin, räns/rännvinden, vilken tillhörde varje gårdsparts utrustning. Här ses en sådan utställd för fotografering på Jakob, Fäi- Jakå, Karlssons part.
Masse har stått på andra sidan landsvägen och tagit denna miljöbild från norr. Delar av familjen står eller sitter på trappan till det rätt nya huset. I bildens mitt står det alldeles nya magasinet med fähus mm och t v den gamla ladugården med agtak och tröskhuset med faltak och bakomliggande lada.
Den här snickarboden i bulteknik kan vara tillkommen när Johan Allmodin byggde upp detta ställe 1880. Viket är klent, byggnaden är lite hög och smal och har spåntak, vilket alltihop hör till tiden. Boden är delad i två delar med varsin dörr. Snickarbodsdelen bör vara där de två stora fönstren är placerade.
Denna lilla skogssläde får nog närmast betecknas som en kälke. Den är mycket välgjord med alla delar infällda i varandra. Stavarna som lasset skall läggas emellan har sammanhållande tvinnade band av troligen rötter. Denna släde måste ha använts till körslor av småved.
Interiör från Gamla kronohäktet i Norrköping omkring 1912. Byggnaden fick svåra sättskador vid uppförandet av det intilliggande Rådhuset, vilket fick till följd att delar av byggnaden fick rivas. Huset uppfördes ursprungligen mellan åren 1860 - 1862 för att fungera som tingshus och kronohäkte. Efter renovering kom huset att inrymma Apoteket Kronan. Numera ligger Galleri Kronan här.
År 1924 bjöd på ett sällan skådat vårflöde. Fram mot april drabbades Mellansverige där inte minst Östergötland översvämmades. Händelsen gav upplag för landets vykortsproducenter, som här när Tinnerbäckens flöde genom Linköping nådde kritiska nivåer. Personerna står på spången som förband Tinnerbäckslyckorna med stadens centrala delar, något väster om dagens Hamngata.
Vy längs med Storgatan i Linköping. Den okända fotografen hade placerat sig invid Stångebro och riktat sin kamera rakt västerut. Tiden var omkring 1920. Hitom Storgatans skärning med Hamngatan ser vi till vänster delar av fattigvårdens anläggning i staden. Till höger ses södra delen av en lång byggnad som inrymde Stångebro tvättinrättning.
Motiv från Nykvarn norr om Linköpings centrala delar. Platsens läge utmed Stångån och Kinda kanal med anslutning till Göta kanal gav motivation för industriell etablering av skilda slag. På bilden Nykvarns Snickerifabrik och bortom Kallerstad tegelbruk som från 1898 till 1960-talet låg på östra sidans lerhaltiga jord.
Nykvarns sluss gavs samma storlek som Göta kanals slussar. På så sätt kunde man ansluta vattenleden till Linköpings centrala delar. Arbetet med att gräva igenom holmen på platsen i Stångån påbörjades i april 1865. Den 19 september 1867 kunde ångaren HANS BRASK som första fartyg stäva igenom slussen.
Interiör från domkyrkoförsamlingens församlingshem i Linköping. Byggnaden är i delar starkt präglad av att frimurarna från 1810 ägde och brukade huset för sin verksamhet i över 100 år. Före frimurarna fungerade bygganden som skolan (1230-1804) och gymnasium (1627-1804). Bilden visar den så kallade Högtidssalen efter konserveringsarbete utfört av Östergötlands museum 1965.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.