Blyertsskiss föreställande en lurvig hund. På teckningen står skrivet "Sickis", här avses sannolikt lapphunden vid namn Sickis som kommer till Nordiska museet för att avlivas då det är tänkt att hunden uppstoppad ska ingå i ett av scenerierna. Men Artur Hazelius, hans son Gunnar och kullorna som arbetar på museet blir så förtjusta i Sickis att de låter honom leva. Signerad av konstnären Carl Svante Hallbeck.
Från 299 kr
Ur grosshandlare Oskar Nordbloms fotoalbum. "God jul önskas Oscar af Gustaf Oscar Emil med pappa och mamma" Mannen är Oscars storebror konstnären Gustaf med maka Ebba f. Stoopendal. De utvandrade 1892 till Alaska men återvände några år till Varberg, där äldste sonen föddes år 1900. Familjen emigrerade snart för gott till USA där paret även fick barnen Daniel, Ebba och Brigitta och var bosatta i Brooklyn.
Galjonsbild från barken Mathilda av Kalmar. Bilden tillhörig konstnären Oscar Hullgren, Christiansö, Danmark, där den är uppsatt på ägarens sommarbostad. Nertagen 1939. "Mathilda" var byggd i Workington 1849. England och hette ursprungligen "Curanto". Inköpt till Kalmar på 80-talet. Fördes av kapten A Wernlund. Förlist vid Bölshavn på Bornholm april 1884 under resa från Pataholm till West Hartlepool med props. Skeppsdagboken i Kalmar museum. Artikel av Manne Hofrén i Barometern 1934 april. Skänkt 1945 till Kalmar läns museum. Foto:1935
Utklädda barn på en grusväg i Halland. I Halland samlades barnen förr för att utklädda hälsa våren genom att gå från gård till gård sjungande med nyutslagna kvistar i händerna. Seden kallades för att föra maj i by eller majgrevefesten. Händelsen har skildrats av den Halländske konstnären Severin Nilson i ett motiv från ryggåsstugan Oktorpsgården i Slöinge (senare flyttad till Skansen). ”Den lille kungen i Oktorpsgården” målad 1876.
Villa Klintebo, Backen 1:19 (nu: Södra Kyrkvägen/Stomvägen 17 B) år 1970. Ägt bland annat av syskonen Rut Gren (född 1887 på Skaftö, död 1958 i Kållered) och konstnären/målaren Allan Gren (född 1900 på Skaftö, död 1961 i Kållered) vilka bodde där fram till 1950-talet. Rut Gren arbetade som lärarinna vid Stretereds vårdhem. Kållereds Hembygdsförening har tre målningar av Allan Gren. Relaterat motiv: A1864.
Villa Klintebo, Backen 1:19 (nu: Södra Kyrkvägen/Stomvägen 17 B) okänt årtal. Två barn står vid grinden. Ägt bland annat av syskonen Rut Gren (född 1887 på Skaftö, död 1958 i Kållered) och konstnären/målaren Allan Gren (född 1900 på Skaftö, död 1961 i Kållered) vilka bodde där fram till 1950-talet. Rut Gren arbetade som lärarinna vid Stretereds vårdhem. Kållereds Hembygdsförening har tre målningar av Allan Gren. Relaterat motiv: A0615.
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
Vykort, "Sannarp" med noteringen "S. om Hjuleberg, invid Årstad, s.o. om Katrineberg". Troligen är detta den 1700-talsbyggnad som kallades Hvitfeldska huset, efter att godset 1679 kommit i Sophie-Amalie Rosencrantz ägo, änka efter översten Tönne Jacobsen-Hvitfeldt. Deras två söner Jörgen och Hartvig ärvde Sannarp efter sin mors död 1707. De sålde gården 1725 till dess förste svenske ägare: Carl-Otto Lagercrantz. Konstnären Per Hörberg anlitades för att dekorera några rum i Hvitfeldtska huset, troligen på 1780-talet. Han målade även altartavlan till Åstad kyrka, på väv tillverkad på Sannarp, vilken skänktes till kyrkan av Fredrik Lagercrantz. Hvitfeldtska huset revs när dåvarande huvudbyggnaden byggdes till 1902.
Norra Långgatan 41. Biskopsgården. Denna byggnad som uppfördes omkring1841 ägdes och beboddes 1855-1876 av biskopen Paul Genberg. Därefter var huset bostad några år åt den geniale uppfinnaren och greven Pehr Ambjörn Sparre. Dennes son var konstnären Louis Sparre gift med friherrinnan Eva Mannerheim. konsul Oskar Kreüger och hans maka grevinnnan Ebba Sparre. De hade här sitt hem under många år. En av deras söner Henrik Kreüger föddes här den 1882-06-24. Framstående byggnadstekniker. Fil och Tekn. Doktor blev han professor och rektor vid Kungl.Tekniska Högskolan och där efter preses i Kungl Överstyrelsen för de Tekniska Högskolorna den förste innehavaren av detta ämbete.
Norra Långgatan 41. Biskopsgården. Denna byggnad som uppfördes omkring1841 ägdes och beboddes 1855-1876 av biskopen Paul Genberg. Därefter var huset bostad några år åt den geniale uppfinnaren och greven Pehr Ambjörn Sparre. Dennes son var konstnären Louis Sparre gift med friherrinnan Eva Mannerheim. konsul Oskar Kreüger och hans maka grevinnnan Ebba Sparre hade här sitt hem under många år. En av deras söner Henrik Kreüger föddes här den 1882-06-24. Framstående byggnadstekniker. Fil och Tekn. Doktor blev han professor och rektor vid Kungl.Tekniska Högskolan och där efter preses i Kungl Överstyrelsen för de Tekniska Högskolorna den förste innehavaren av detta ämbete.
Anderska gården i Linköping bar tills gatuhuset monterades ned adressen Nygatan 62. Nedmonteringen blev aktuell efter att Nygatans sträckning i området lades igen i början av 1950-talet till fördel för ny trafiklösning. Att huset inte helt sonika revs, likt andra i grannskapet, kan vi tacka existensen av det då relativt nyinvigda friluftsmuseet Gamla Linköping, där byggnaden erbjöds utrymme. Gårdens namn är hämtat från konstnären Knut Ander som växte upp i huset och vidare kom att bli dess ägare. Foto 1929. Notera förekomsten av fingeravtryck i bilden, som här inte retuscherats utan lämnats kvar till varnagel för försiktighet vid hantering av fotonegativ.
Interiör av Vist kyrka 1904. I det närmaste allt bilden visar kom olyckligtvis att bokstavligen gå upp i rök vid en eldsvåda 1961. Bland klenoderna under det vackert bemålade taket ses närmast till vänster det senmedeltida altarskåp som enligt uppgift var ett verk av Bendt Notke eller någon av dennes elever. Den unika predikstolen, den enda i landet som sannolikt kunnat knytas till bildhuggaren Börje Eriksson, var utförd 1650 och av samma mästare emanerar dopfunten, som lyckligtvis var en av få inventarier som kunde räddas ur lågorna. Av det förlorade stannar denna redogörelse vid altartavlan som föreställde korsfästelsen och var utförd av konstnären Johan Jerling.
Grosshandlare John Brobeck visar stolt upp sin ridhäst invid ridhuset i hörnet av slottsträdgården till Linköpings slott. Han var född i en handlarfamilj där fadern redan som barn inflyttat till staden för att ta tjänst som bodbetjänt hos den etablerade köpmannen Johan Conrad Krouthén, för övrigt far till den välkände konstnären Johan Krouthén. Från år 1860 var Brobeck egen och vidare kom familjen sätta stort avtryck i Linköping med omnejd. Bland andra egenheter bar familjen en originell namngivning med anglosaxisk prägel. Den avbildade John hade syskon som bar namnen Jean, James, Jack och Jane. Johns egna barn kom att heta John, Jim, Jean, Jerry och Jane. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Maria Hjertén, född 1864, död 1888. Hon fick 1885 en dotter, Sigrid, som senare gifte sig med konstnären Isaac Grünewald och denna dotter var också konstnär. Hennes mor var Anna Brita Thunberg f. 10/9 1824 i Sundsvall, vilken lät uppföra Rahmska huset vid Stora torget i Sundsvall. Anna Brita avled 27/4 1908, hennes make J. U. Rahm avled 14/3 1881. Maria hade två äldre syskon, Anna och Gustaf. Förutom Sigrid Hjertén fick hon sonen Gustaf Hjertén, f. 7/11 1886, bergsingenjör och professor vid KTH.
Nora kyrka i Ångermand byggdes åren 1804-1806 av den i landskapeet kände kyrkobyggaren Simon Geting från Åbord. Altaruppsatsen tillkom i samband med restaureringen 1858. Apostlaskulpturerna (Petrus och Johannes) är utförda i trä av Norasonen konstnären Hampe Svanberg 1914. Dopfuntetn i gotländsk sandsten är en av kyrkans verkliga klenoder. Berghams kapell med anor från 1700-talet torde ha byggts på begäran av de sk. gävlefiskarna, som bedrev säsongsfiske vid Berghamn och andra mellannorrländska fiskelägen. Klockestrands församlingshem invigdes 1943. Klockstapeln uppfördes 1957. Lövviks församlingshem har tidigare varit skola. Det invigdes för kyrkliga uppgifter 1940.
Interiör från fröken Astrid Malmborgs föräldrars hem. Hon sitter på en stol i ett hörn intill ett stort fönster med ljusa, tunna gardiner. Till vänster om henne en stängd dörr och till vänster om densamma hänger det en målning med en fiolspelande man, möjligen målning självporträtt av Edvard Berggren. Mittemot står det en vit soffgrupp med slagbord, stolar och soffa. På väggen hänger flera målningar, bland annat ett porträtt föreställande hennes morfar, borgmästare Victor Egnell i ämbetsuniform. Det är målat av hennes pappa, konstnären Pelle Malmborg.
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
Ur Oscar Nordbloms samlingar. Anteckning på fotografiets baksida: ”Gustaf 1928”. Eftersom Konstnären Gustaf Nordblom dog 1927 bör detta vara hans son Gustaf Oskar Emil. Han står ute i naturen på okänd plats i hatt, sjal och rock med en cigarett i mungipan. Varken fotograf eller årtal är känt. Gustaf Nordblom d ä var son till grosshandlare G O E Nordblom och bror till Oscar Nordblom i Varberg. Gustaf emigrerade till Alaska 1892, kom åter till Varberg kring år 1900, där Gustaf d y föddes. Familjen emigrerade efter ett par år för gott. (Se även bildnr VMA11538_22)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.