Blyertsskiss föreställande en lurvig hund. På teckningen står skrivet "Sickis", här avses sannolikt lapphunden vid namn Sickis som kommer till Nordiska museet för att avlivas då det är tänkt att hunden uppstoppad ska ingå i ett av scenerierna. Men Artur Hazelius, hans son Gunnar och kullorna som arbetar på museet blir så förtjusta i Sickis att de låter honom leva. Signerad av konstnären Carl Svante Hallbeck.
Från 299 kr
Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Kyrkstugor Murbergets friluftsmuseum. Kyrkstugorna kommer från kyrkstaden vid Anundsjö sockenkyrka. Den var en av Norrlands sydligaste belägna kyrkstäder. Där fanns ursprungligen 33 byggnader utefter två gator. Varje gård hade en egen stuga med stall och förråd. Anundsjö kyrkstad revs i sin helhet 1918. Året innan flyttades fyra av byggnaderna till Murberget. Tre av dessa är så kallade stallbodar med stall, förråd och sovkammare i samma hus.
Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
1911 eller 1912. Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Före detta kornetsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Förre detta kornettsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Vykort skickat till Kristina Andersson född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På kortet har Edvard skrivit: "9/8 1904. Tack kära vän för bref och vykort jag har erhållit. Jag hoppas du är begåfvad med hälsan. Jag beder om min ursekt men jag kommer snart med bref. Många kära hälsningar ifrån din wän E."
Kvar i stan 26 juli 1967 Ett antal människor befinner sig i centrala stan i Örebro. En ung man kommer gående. Han håller vänster hand framför ansiktet och är klädd vit jacka, ljus tröja, svarta byxor, vita strumpr och svarta skor. En liten pojke i fyraårsåldern klädd i svarta hängselshorts och randig T-tröja sitter på en liten trappa till höger. Ytterligare personer syns runtomkring.
Fru Eva Svensson i färd med kontrollslagningen. Genom att trycka ned en av knapparna t.v., markeras resp. bank, och checken kommer, när den stoppas ner i en springa i maskinen, att hamna i rätt "bankfack". På tangenterna t.h. slås summan in. Postanstalternas reversal läggs efter hand i en hög för sig. Om summan på några av dessa skulle vara felaktig, vilket händer, anmäls förhållandet till resp. postanstalt, om differensen uppgår till minst 10 kronor. Proofmaskinen är en IBM 802.
A P Lindberg flyttade till Anundgård senast 1905 och övertog affären som drevs till 1967. De 11 vykorten i denna accession kommer från affärens varulager, som tidigare varit gästgiveri och skjutsställe. Även huset t h har tidvis varit bostadshus. Lilla huset till höger är bagarstugan på vars grund ett bostadshus byggdes på 1940-talet. Det vita huset är det som ligger i vinkel med Filadelfia. Uppgifterna har Sundsvalls museum fått av donatorn B Lindberg 1987.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 Det är en vinterdag på Våghustorget i Örebro. Två äldre kvinnor håller varandra under armarna och är på väg över vägen åt Krämaren till. Pumphuset syns till vänster på bilden. Kvinnorna står med ryggen mot kameran. En bil kör förbi framför dem. En annan kvinna kommer gående med framsidan mot kameranl. Till vänster syns en man. Bilar och ytterligare personer syns vid Krämaren. På Krämarhuset syns en skylt med texten "EPA." Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 En äldre dam- en pensionär- kommer gående på trottoaren en vinterdag på Drottninggatan. Hon är klädd i mörk lång kappa, pälsmössa med märke, mörka strumpor och skor på fötterna. I höger hand håller hon en käpp och i vänster hand en stor väska. Bredvid henne längs med trottoaren löper en stor, uppskottad snöhög. Längre fram vid trottoarkanten står två parkeringsautomater. Bilar åker på gatan i bakgrunden. Ytterligare personer promenerar i bakgrunden. Uppe i luften över gatan hänger juldekorationer.
Baptisternas Strängmusikkår i Svennevad. I mitten längst bak står Henrik Karlsson (far till Stina Karlsson i Bäcketorp), till höger om honom Rut Andersson, född Olsson (moster till Stina). Längst till höger Karl Johansson, far till Edit Hallberg. Sittande längst till vänster Edit Hallberg (Anders Kullbergs mormor), därefter Milia Karlsson (bodde i Bottorp 1987). I mitten Johan Karlsson, svärfar till Stina Karlsson. Uppgifterna kommer från Karin Kullberg, Stina Karlsson, Bäcketorp, m.fl.
Stormarknaden, 31 juli 1965 I förgrunden utanför entrén till Domus stormarknad står en kvinna och en man vid en kundvagn med en pappkasse i. Bakom den kommer en man gående med en kundvagn där det sitter en liten pojke. Mannen är flankerad av två kvinnor. Uppe i luften utanför stormarknadens entré hänger två skyltar. På den ena står det "Ingång" och på den andra "Utgång."Två personer syns längre bort i bakgrunden. Utanför entrén är det en parkering fylld av bilar.
Ed station och hotell. Kontinentaltåget kommer . Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Adde Holmstedt, som var gift med David Brundins syster Hildur, hade lantställe i Åbyggeby, Granberga, just vid ån där vägen från Hille kommer fram till ån. Den vägen promenerar barnen på här. Pojken är okänd, men den lilla flickan i mitten är förmodligen Lilian, Hildurs dotter. Eva Brundin syns längst till höger och Karin och Inger Brundin leder Lilian. Bakom vid husväggen står deras farmor Kerstin Brundin.
Forsbergs hus, även kallat "Rallarslottet", vid Herrhagsparken. Enligt uppgift kommer namnet ifrån att fru Forsberg som ägde huset var gift med en ägare till skog och sågverk som sålde slipers till järnvägsbyggen – därav idén att inreda huset med små ettor och kök längs långa korridorer för arbetare på järnvägen. In mot gården fanns större lägenheter. Där bodde tex fotograf Raschta som hade fotoaffär i gjuteribacken. Bilden togs ca 1905.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.