Ånglok. Detta lok är tillverkat av A. Borsig och blev kallat deras "djurserie". 4 Lok fick namn efter djur "Wisent", "Elch", "Büffel" eller "Mammut". Vilket namn detta lok har är osäkert. Loket är tillverkat för HBE, Halberstadt Blankenburger Eisenbahngesellschaft.
Från 299 kr
Sommens Station. Statens Järnvägar, SJ. Stationen byggdes under 1870-talet efter Boxholmsmodellen som var ritad av chefsarkitekten Adolf W. Edelsvärd vid Statens Järnvägars arkitektkontor. Stationen revs under 1940-talet. Banan elektrifierades 1939.
Station öppnad 1897 för allmen trafik. All trafik på banan lades ner 1939 då lastbilarna hade tagit över transporterna, undantaget var transporter av grus mellan Berg-Nättraby som fortsatte till 1946. Banan började rivas och inget fanns kvar efter 1949.
Svartälvs Järnväg, SEJ lok 2 "Rockesholm". Loket har återkommit efter ombyggnad vid Vagn & Maskinfabriken i Falun 1908. Loket fick då bland annat överhettning av typ Pielock samt nya cylindrar. Skrotades 1936.
Statens Järnvägar, SJ B 1026 vid Vingåkers station. Efter loket en postvagn littra SJ D3 och därefter två resgodsvagnar littra SJ F1 den första av 1915 års modell och den andra 1902 års modell. TT.
Första stationshuset flyttat till Olskroken och 1862 till Herrljunga Andra stationen revs 1890 efter 35 år p g a sättning, Tredje stationen ett trähus av Vännästypen. Jonsereds station anlades 1856. Stationshuset har senare helt ombyggts.
Ångvagn med tåg, Ångvagnen byggdes av Waggonfabriken i Arlöv 1907 enligt franska Purreysystemet. På grund av skötselsvårigheter använd som vanlig vagn efter några år. Slopad 1940 och ersattes med rälsbuss. (textinformation från vykort)
BJ H3s med persontåg inne på Göteborg station. Nydqvist & Holm AB tillverkade mellan 1925-1929 fyra ånglok av den här typen för Bergslagernas Järnvägar. Dess fick efter förstatligandet 1948 littera SJ A8.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 efter förstatligandet fick loket nytt nummer Statens Järnvägar, N6p 3163. Loket såldes 1959 till Hå Vallvik Järnväg och sedan 1969 såldes det till Roslagsbanans museiföreninge.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 17, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. 1950 efter förstatligandet fick loket nytt nummer Statens Järnvägar, SJ N4p 3159. Det skrotades 1964.
BTJ lok 51. Ånglok på vändskiva. Byggdes först som 0C0T 1896. Sedam byggdes om av Nohab till 10C0t och fick namnet Lilienberg. Här är loket efter ombyggnaden. Skrotades 1959.
Statens Järnvägar, SJ Cc 550. Bilden togs efter ombyggnad. Loket tillverkades 1899 av Motala Verkstad, hade högsta hastighet 90 km i timme. Såld 1926 till skrot till Olof Wiridén, Karlstad.
Tåg från Bergslags Göteborg mot Halmstad. På viadukten strax efter Bergslags Göteborg. Ånglok Statens Järnvägar, SJ Ta 666, vagnarna G3 med bromskur, F1, C3d, BCo1 samt två G-vagnar. TT
Statens Järnvägar, SJ BFo5 1419 efter ombyggnad av ASJ i Linköping våren 1927. Vagnen byggdes om tillsammans med Bo3 1434 som också fick inbyggda plattformar och blev Bo4. Vagnen syns i bakgrunden.
Järnvägsstation i Falköping -Ranten. Stationen kallades Falköping-Ranten mellan 1864 och 1931. Efter 1931 blev det nya namnet Falköping C på järnvägsstationen. Eldrift på denna bandel kom 1926-06-15. Vid järnvägsspåret mellan Skövde och Herrljunga.
Olycka efter sabotage av växlarna i Buddby. Loket, Uppsala - Gävle Järnväg, UGJ lok 4 "Flink" som kördes av lokförare Axel Blomkvist välte och de två vagnarna kilades delvis in i varandra.
Tåg från Bergslags Göteborg mot Halmstad. På viadukten strax efter Bergslags Göteborg. Ånglok Statens Järnvägar, SJ Ta 666, vagnarna G3 med bromskur, F1, C3d, BCo1 samt två G-vagnar.
Detta är gården Grönlid strax efter Ishults tingshus i Tuna socken. Huset till höger är huvudbyggnaden som uppfördes omkring år 1800 och huset till vänster är flygeln, även kallad trädgårdsmästarbostaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.