Förrummet till Stora östra salen (nummer 72, plansch tio) sett mot öster efter restaurering och med museal anordning. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Från 299 kr
Fyra detaljer av det så kallade Wrangelskåpet, Augsburgerarbete daterat 1566. Landesmuseum für Kunst. und Kulturgesichte, Münster. Efter Möller. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Träsliperiet (produktion 1870-1940). Träsliperiet brann ned år 1876 men återuppbyggdes snabbt igen. Efter nedläggningen av pappersmassatillverkningen inrymdes en lådfabrik i sliperiet som drevs av Forsviks skogar. Sliperiet restaurerades år 1983.
Järnvägsstation i Katrineholm. Västra stambanan vid Katrineholm öppnades för trafik 1862. Vid järnvägsspåret mellan Gnesta och Hallsberg. Eldrift på denna bandel kom 30.04.1926. Första byggnaden i bilden är Järnvägshotellet som uppfördes 1878 efter att den ursprungliga träbyggnaden brunnit ner.
Järnvägsstation i Falköping-Ranten. Stationen kallades Falköping-Ranten mellan 1864 och 1931. Efter 1931 blev nya namnet Falköping C på järnvägsstationen. Eldrift på denna bandel kom 1926-06-15. Vid järnvägsspåret mellan Skövde och Herrljunga
Stationen öppnad 1895 för allmän trafik. En- och enhalvvånings stationshus i trä. Efter en brand 1902 byggdes nytt stationshus. Under åren moderniserades stationen flera gången. på grund av minskade trafik nedlades stationen 1984. På fotot syns Stationsmästare J.W. SJöholm.
Statens Järnvägar, SJ Oe 74 och SJ Oe 75 har vält och ligger utanför spåret efter jordskred i närheten av Straumsnes på linjen mellan Riksgränsen och Narvik augusti 1937.
Stationen öppnad 1894. Stationshuset var en- och enhalvvånings i trä. Det ombyggdes efter en eldsvåda 1903. Mekanisk växelförregling. 1905 tillkom hävstångsställverk. Bangården utökades 1946 med ett lastspår. GBJ S 25. Loket tillverkades 1923 av Nohab, tillverkningsnummer 1688. Skrotat 1973.
Stationshuset efter ombyggnaden Stationen öppnades 1/11 1879. Stationshuset var då ett tvåvånings trähus med bostadslägenhet i övervåningen. 1917 bygdes ett nytt stationshus. 1930-31 anlades persontunnel. Elektriskt ställverk 1938. Bangården har byggts om 1909, 1926 o 1929.
Krylbobanan under byggnad, vid Frövi. SJ:s bandel Frövi-Krylbo. Foto av den nylagda rälsen, fyllning mellan slipers ej utfört. Möjligen fotograferat efter arbetsdagens slut då det ryker ur kaminröret till den vänstra baracken och personer saknas i bild.
Statens Järnvägar, SJ, Stinsbostad, Tomteboda. dekorativ Ek och Tallar. Nyplanterat hassel, ek, rönn vid berget hänsyn till befintlig växtlighet och naturliga betingelser. Fruktträd i gräsvall i .... på annan plats. Endast direkt behövliga och smala gångar efter gräsvall.
Styrelsen för Mellersta Blekinge Järnväg, MBlJ vid Djupadal station efter (Kallinge) underhandlingar med Sölvesborg - Kristianstads Järnväg, SCJ angående köp. Västra Blekinge Järnväg, WBIJ B 54 ombyggd till sjukvagn BKB 996 år 1912. Blekinge Kustbanor, BKB lok 18 med vagn.
Bilden till vänster visar HelsingborgRååRamlösa järnväg, HRRJ spårsystem vid Ramlösa station. Bild 1 högst upp till höger visar HelsingborgRååRamlösa järnväg, HRRJ ändstationen vid Ramlösa Brunn spårsystem före omläggningen. Och den nedre efter omläggningen.
Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägar, NVHJ lok 4, Statens Järnvägar, SJ K5p 3136. Lok lastad på överföringsvagn för färd till Vislanda för skrotning efter 75 år i tjänst. Observera kransen på skorsten.
Station öppnad 1897 för allmen trafik. All trafik på banan lades ner 1939 då lastbilarna hade tagit över transporterna, undantaget var transporter av grus mellan Berg-Nättraby som fortsatte till 1946. Banan började rivas och inget fanns kvar efter 1949.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.