Ateljéporträtt av Bib Adelsköld. Hennes egna kommentar om bilden: "Stockholm 1900 "Amaranthen". Vitt siden, mjukt blankt guldskärp af "min brors uniformsskärp", hvita cgiffonärmar, hvit chiffonkjol med volang under klänningenm små guldskor. Tappade nästan underkjolen då jag just skulle niga för "Farfar" = kung Oscar. Jag klef ur underkjolen och tog den på armen och då spelade musiken upp: "Lotta, Lotta tappar kjolen, laga att hon inte tappar mer" - och alla sjöng!!! Så dansade vi fram till "Farfar Oscar" och öfrig Kunglighet, stannade och bockade och neg. Det var i Grand Hotells fästvåning. Bib Adelsköld 18 år. Detta foto togs när jag satt mellan tagningarna. Då jag såg copian till detta profkort köpte jag plåten och slog sönder den."
Från 299 kr
Erik Lagerberg visar exempel på att en social resa i allt högre grad blev möjlig under 1800-talet. Född i Regna 1847 som oäkta son till en hemmadotter i en mindre gård, blott 7/45 hemman. Modern gifte sig efterhand med en torparson från orten och paret blev del i hennes föräldrahem. Deras första tre gemensamma barn dog i späd ålder och familjen tycks delat samma förutbestämnda öde som de flesta med små resurser. Paret reste sig dock och kom efterhand att arrendera relativt stora gårdar, bland annat församlingens kyrkoherdeboställe. I detta lyckades Erik få studera och efter examen i filosofiska ämnen återfinns han från 1881 som vice lektor vid Linköpings läroverk. Från höstterminen 1885 var han i tjänst som tillförordnad rektor vid läroverket i Söderköping och vidare som ordinarie rektor vid lärosätet i Eksjö. Från 1881 gift med Anna Agata Eleonora Åkerblom. Här porträtterad omkring 1885.
Född i ett prästhem stod det till buds för Theodor Könsberg att studera. Faderns kyrkoherdetjänst i Törnevalla strax öster om Linköping gjorde en plats i stadens trivialskola lämplig. Han återfinns som inskriven vid skolan redan från 8-årsåldern. Som förstfödde son vore vidare kyrkliga studier att vänta, men istället kom han att välja Ultuna lantbruksinstitut i Uppsala. Det kan förklaras med att fadern, vid sidan av sin tjänstebostad som kyrkoherde, ägde det större lantbruket Reva Frälsegård i samma församling. Efter kyrkoherdens död 1862 flyttade de kvarvarande familjemedlemmarna således till Reva där man kan förmoda att Thoedor kom att leda gårdens arbetet. Redan år 1865 bröt han emellertid upp från gården för att bli godsägare till Ylingstad i Furingstad och vidare till Låstad säteri i samma socken. Från 1868 var han gift med Selma Amalia Bredenberg. Här porträtterad 1863.
Ateljéporträtt som bär 1870-talets särmärken i form av tidens mode i klädedräkt och håruppsättning. Här förmedlat av fru Selma Harling, född Zanderholm. Harling efter sitt giftemål med järnhandlaren i Linköping Otto Harling och flicknamnet efter fadern, målarmästaren Johan Zanderholm. Född 1839 som yngst i en rad systrar blev de tidigt moderslösa. Fadern gifte som brukligt om sig i hast men blev efter blott ett halvår ånyo änkling. En äldre fosterdotter tillsammans med en inflyttad syster till målarmästaren tycks vidare stått för barnens husliga uppfostran. Vid tiden för fotografiet var Selma relativt nyligen gift och bodde med maken i en centralt belägen stadsgård nära domkyrkan. Där skulle hon komma att framleva sitt barnlösa äktenskap och större delen av sin långa änkotid. Hon avled av hög ålder 1930.
Ung och till synes självsäker möter oss Eva Huitfeldt i ett ateljéporträtt framtaget i Göteborg vid 1860-talets senare hälft. Kopplingen till staden får vi här lämna därhän, källorna placerar henne i andra landsändar. Född i Umeå 1845 under fadern Åkes tjänstgöring som regementsläkare och som barn inflyttad till Linköping. Modern, Elina Rosenborg, avvek efter en tid och föräldrarna drev vidare igenom en vid tiden sällan förkommande skilsmässa. För kännedom blev hon senare gift Taube och bosatte sig i New York. Eva var paret enda barn och hon kom att växa upp och i Huitfeldtska gården utmed Ågatan nära gatans möte med Gråbrödragatan. Hon skulle framgent komma att ärva gården och där residera till sin död 1929. Upplysningsvis köptes gården efter en tid av Folkets Husföreningen som lät uppföra (gamla) Folkets Hus. Den gamla gårdens huvudbyggnad hade dessförinnan plockats ned och kom att bli det första huset att flyttas till kultureservatet Gamla Linköping.
Karl Forsman porträtterad något av 1890-talets år, möjligtvis i samband med sin anställning som folkskollärare i Rejmyre från 1897. En till det yttre goda förutsättningar var han född i Åsbo 1848 som son till trädgårdsmästaren vid Strålsnäs säteri. Barndomen skulle ändå rymma besvärligheter. Tidigt tycks exempelvis fadern kommit i klammeri med sin arbetsgivare och avhysts från säteriet. Efter en tid i Vadstena inflyttade Karl med sina föräldrar till Linköping där källorna visar frekvent omflyttning för den nu före detta trädgårdsmästaren och hans familj. I sina tonår avled dessutom Karls moder och därpå dömdes ävenså fadern till fängelse för snatteri. Under dessa förutsättningar lyckades Karl ändå utbilda sig och från 1873 återfinns han i tjänst som lärare i Närke och som nämnts vidare i östgötska Rejmyre. Från 1874 gift med Beata Maria Köhler.
Genom detta något skamfilade porträtt presenterar sig den självlärde läkaren Carl Johan Englund, mer känd som "Kagadoktorn". Redan som barn ska han ha börjat lära sig bota åkommor och olycksfall bland djuren på sin morfars ställe under Danbyholm, dit han kommit efter att tidigt blivit föräldralös. Från 20 års ålder uppehöll han sig på flera platser i Kaga socken med omnejd. Nu även sysselsatt med att kurera mänskliga patienter. Därav hans binamn. År 1878 gifte han sig med Gustava Albertina Pettersson (1859-1880). Hon var bördig från Törnevalla och där bosatte sig även paret efter giftemålet. Gustava Albertina avled dock redan efter ett drygt års äktenskap, ännu inte fyllda 20 år. Efter hustruns död blommade hans verksamhet ut och det sägs att han kunde ha upp mot 100 patienter på en enda dag. Han avled i hjärtförlamning 1903. Porträttet har lämnats odaterat.
Anna Maria "Nanny" Casparsson porträtterad i Linköping vid uppskattningsvis 1870-talets senare hälft. Född i Stockholm som dotter till sidenfabrikör Pehr August Casparsson och hustrun Ulrika Maria Sharp. Genom moderns 2:a giftemål med överste Hampus Mörner kom hon till Östergötland och styvfaderns gård Harvestad i Landeryds socken söder om Linköping. Den 4 december 1876 stod Nannys bröllop i församlingens kyrka. Maken Fabian Vilhelm Ekenstam bodde vid tiden i Ringarum, men oavsett parets skilda hemorter slog de sig kort efter vigseln ned i Söderköping. Efter en tid blev istället Ruda rusthåll i Brunneby deras hem och som de kom att äga och bruka till hösten 1899. Från sistnämnda år och till makarnas respektive död var de boende i Linköping.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Folkes Kafé. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. I bakgrunden skorstenen till varmbadhuset (1933). Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Heden i Digesgård Strandheden i Digesgård har under långa tider varit betesmark. Då hölls buskar och sly borta. Så försvann korna och heden slyade igen. På 90-talet rensades heden från sly och buskar i kommunal regi och korna kom tillbaka. Det var positivt för heden, men det fanns boende som inte gillade det. En tid av sabotage följde, då elstängslet gång på gång klipptes av. Som en reaktion på trakasserierna försvann korna några år. 2005 dök det upp hästar. Ännu 2011 betade islandshästar varje sommar på heden till glädje för de boende runt om. Bild 1 På 90-talet betade kor igen på strandheden i Digesgård efter många, många års uppehåll. Bild 2 Ett anslag vid alla ingångar till strandheden talade om en ny tid. Nu skulle det vara hästar som betade av heden. Bild 3,4 o 5 Strandheden i Digesgård med vy norrut och en flock fredligt betande hästar. Bild 6 Hästarna betar på heden i Digesgård med Morups Hallar i bakgrunden.
Strandstugan byggdes upp av Otto Åsberg 1921, han hade flyttat huset från Varbergsvägen. Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Bilder från skofabriken Viggo Anderssons toffelmakeri ägd av Viggo Andersson. Numera nedlagt pga Viggos gått i pension. Viggo och hans fru bor på andra vån. På första vån toffelmakeriet. Tillverkar efter måttbeställning för "svåra fötter" beställningar från hela Sverige. Då dom ej fick vara i fred på semestern gav dom sig ut och seglade. Hustrun hjälpt också till med tillverkningen. Viggos dröm var att utbiulda sig till konstnär men fadern ville att han skulle ta över hans skomakeri. Viggo målar på fritiden. Foto 3: Redskap för att skära remmar till trätofflor. 4: Utsugningsfläkt vid sullimning 5: Agopress för sullimning 10: Viggos hustru svärtar bottnar till trätofflor 12: Ett par färdiga trätofflor av en modell som sålt mycket bragenom åren. Svartmålade bottnar, rött ovanläder, svart vristrem och svart tåskoning. 13: 6 verk av Viggo
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Dr Fredrik Bratt född i Fbg. 4 aug. 1818, barn till handlanden Johan Jacob Bratt och Anna Elisabeth Falkman. Dr Bratt tog studenten i Lund 1836. Han var regementsläkare vid Södra Skånska Infanteriregementet och provinsial läkare i Simrishamn. Gift med Susanna Lundberg (se bild nr 00217), dotter till J.P Lundberg, handlande och godsägare på Herting. Bild nr 1 finns i två ex. tagen ur album 2 o. 3. Bild nr:2 tagen ur album 1. Fotograferad av Hilma Ehrnberg Simrishamn, förvaras på FBG museum, (2ex.). Bild nr.3. Ytterligare en kopia finns i, album 3104. Fotografier kommer från en fotosamling som vaktmästare Arne Thornäng funnit på vinden av Falkmanska fastigheten, Brogatan- Hamngatan. Enligt uppgift skall Arne T erhållit samlingen efter förfrågan hos släkten Falkman.
Personerna på bilden är från vänster; Christina Lingvall (född Lindfors i Sörby, Årsunda 1863, hon gifte sig med Lars Larsson-Lingvall 1888), Ida Lingvall (född Larsson i Västanhede, Årsunda 1900) gift med Albert Lingvall (född 1891 i Österbo, Årsunda) Viktor Lingvall (född 1900 i Österbo , Årsunda. Han gifte sig sedan med min farfars syster Anna Eriksson) Pelle Wallner,(enligt min far bodde han också i Österbo ) och längst till höger Ida Ollenberg (född Lingvall 1894 i Österbo Årsunda, hon gifte sig med Gustaf Ollenberg i Gävle och kallades därför "Stass-Ida" eftersom hon bodde i staden) Christina var mor till Albert, Viktor och Ida Ollenberg. Vid fototillfället brukade nog Albert med sin fru Ida gården Österbo 1.
Köpmannaänkan Maria Sofia Dedering i Linköpingsfotografen Svante Rydholms ateljé och själv ur det samhällskikt som klätt sig efter tidens mode för en äldre och respektabel kvinna. Maken Anders Gabriel Dedering hade redan år 1822 öppnat ett handelshus i Linköping och skulle med tiden bli tämligen förmögen. Makens bortgång år 1860 kom således inte påverka Maria Sofia ekonomiskt menligt. Hon bodde kvar i Dederinska gården (nuv. Jonn O Nilssons hus) till sin egen bortgång 1868. I sin begynnelse var hon född i Norrköping 1791 som dotter till den framgångsrike urmakaren Adolpf Fredrik Bjurman och modern Agneta Lejman, född i Yxnerum. En tid efter faderns bortgång hade hon och dottern flyttat till Linköping och resten är för denna presentation historia. Foto omkring 1865.
Hallandsgården i Slottsskogen, Göteborg. Bild 1, fotograf okänd: Prins Bertil med fem damer i folkdräkt i Hallandsgården. Byggnaden kommer från Knipereds by i Lindome där den uppfördes på 1790-talet av en stolmakare, vilken följdes av flera generationer i samma skrå. Gården kallades Jöns Börjesgården eller Snubbes. Bostaden övergavs på 1920-talet och var ordentligt förfallen då Hallands Gille fick köpa byggnaden för att 1947 flytta den till Slottsskogen. Efter restaurering inredde stugan med insamlade föremål och verktyg. Gillet höll sedan stugan öppen för besökare och ordnade olika evenemang, som en samlingspunkt för hallänningar. Under 2022 beslöt Hallands Gille att avveckla sin verksamhet och att fördela inventarierna till olika relevanta aktörer i Halland. Bild 2: Vykort i färg, "Hallandsgården i Slottsskogen. Ägare Hallands Gille i Göteborg. Fyra motiv, varav ett exteriört och tre interiört.
Torghandel på Trädgårdstorget i Linköping, vilket kan väcka lust till en historisk betraktelse. Torget lades ut som just "Trädgårdstorget" vid mitten 1800-talet för att skapa en handelsplats vid sidan av Stora torget och i viss mån Hospitalstorget. En tid var handeln av köttvaror hänvisad till det nya torget och det kom att benämnas som "Köttorget". Striktare hygienkrav och Saluhallens tillkomst gjorde Trädgårdstorget till ett grönsakstorg, vid sidan av försäljning av fisk. I skiftet återställdes inte torgets namn utan istället kom det att kallas Tanneforstorget. Beteckningen används exempelvis på stadens officiella stadskartor från omkring förra sekelskiftet. För mer sentida Linköpingsbor kan "Tanneforstorget" tyckas varit ett märkligt namn men har sin förklaring i platsens historiska anknytning till Tannefors, ett par kilometer sydost om centrala Linköping. Här låg i äldre tid infarten till staden från Tannefors-hållet och den stadsport med tullstation som gick under namnet "Tannerforstullen". Bilden visar dock en helt annan tid, hösten 1963.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av Vasabysten i Westerås med blomplanteringar nedanför. Text på framsidan: "den 30/8-05. Ja nu är jag i Westerås. Här mår jag godt och trivs utmärkt. Kommer hem på måndag kl. 6 efm. men om Augusta ville vara kvar på tisdag vore jag Tacksam. Till sist en helsning från Elin".Text på vänster sida: "Lilla Palma! Hjärtevarma hälsningar från oss. Ja nu har jag ..Elin hos mej, det var så roligt höra något från G-e! här mår vi bra. tillg. Lisa B_d". Text överst: "Helsa alla de öfriga". Text på höger sida: "Tack så mycket för att du kom! Jag mår godt, mycket roligt att lilla Elin kom hit. S. A_!".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.