Tvåvånings stationshus i trä efter Olskrokens modell. Expeditionsställe anlagt 1875. 1946 moderniserades stationshuset. Bangården utbyggdes till nuvarande storlek 1921-24. Ställverket ombyggdes 1926. Kimstad och Norsholm är sammanslagna till en 2 kl station med stins i Norsholm Station 1.10.1885
Från 299 kr
Efter raset av järnvägsbron vid Sidsjöbäcken i Sundsvall, fick resande som anlände till stationen under en period gå sträckan från stationen till andra sidan bron för att ta anslutande tåg.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 17, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. 1950 efter förstatligandet fick loket nytt nummer Statens Järnvägar, SJ N4p 3159. Det skrotades 1964.
Trätorget. Veramagasinet öppnade sin affär i barack å Trätorget april 1964 efter branden vid Stora torget 1963. Baracken var kvar i fyra år, då Veramagasinet flyttade till S:t Olofsgatan 3.
Kv. Påfågeln, Rantens Saft- och vattenfabrik. Nils Erikssonsgatan - Mössebergsgatan. Pripps köpte fabriken i början av 1930-talet och lade senare ner tillverkningen. Frans Andersson (Frans på Ljusås vid Torbjörntorp) ägde fabriken. Efter Saft- och Vattenfabriken kom Lastbilscentralen till kv. Påfågeln.
Hörnet av Scheelegatan - Torstenssongatan. Ängshögens södra gånggrift. Efter åverkan 1885 återlades de borttagna stenarncket av gravkullen fick borttagas att en meter skulle finnas kvar mellan högkanten och gångens yttersta häll. Man tog emellertid bort intill stenen.
Stora torget. Omkring 1900. "Thulinstomten" vid Stora torget, Storgatan 16, förr Per Lars tomt. Huset byggdes troligen efter branden 1769 och var säkerligen ett av stadens förnämsta borgarhus, ibland kallat "kungshuset". Det revs omkring 1913.
Stora torget. Till vänster "Thulinstomten" Storgatan 16 förr Per Lars tomt. Byggn. troligen uppförd efter branden 1769. Kallades ofta "Kungshuset". Revs 1913. Mellan detta och Hallénska huset de låga basarbodarna. Foto omkring sekelskiftet.
Entrén till Falköping från Sköttning. Till vänster "Larsa ve let" = Hjärtemans, flyttat 1967 till Repslagargatan 25 (granne med Nilssonska bageriet). Till höger "Bolitta" efter änkan Bolin, Landbogatan 8. Ägare sedan 1924 Fritiof Gustavsson.
Stenstugan Borgatorp. Ett gammalt hus i Dala, äldst i Västergötland enligt Hugo Sköld. Tvåvåningshus - bottenvåningen har metertjocka murar och fönster med blyinfattning. Övervåningen är av trä, halmtak. Numera fritidshus i släkten Posses ägo. Efter renovering.
Kv. Trym, Vasagatan, Nils Nilssons Gjuteri. Ett tubfäste till en turbin. "Denna göt vi för 14 dagar sedan, utan modell endast efter de mallar som ligger vid sidan. Den väger 1208 kg. Diameter är 1370 cm."
Johannes Bryntesson, spannmålshandlare, född 1833 i Kville. Gift med Anna Sofia, f. 26/11 1841 i Kymbo, död 3/1 1891 i Falköping, änka efter Nils Joh.Lundgren. Bryntesson flyttade som änkeman till Stockholm 1893 och dog där 1909.
Hästtorget, Hästbacken, marknad. Omkr. 1910 kunde efter en marknadsdag 100 - 125 järnvägsvagnslaster kreatur avsändas från Falköping till olika delar av landet och till utlandet. Uppköpare hade kommit även från Norge, Danmark och Tyskland främst för att köpa ardennerhästar.
S:t Olofs kyrka. Restaureringen 1958-1961. Långhuset. Mellanpartiet av det äldre flisgolvet under södra bänkkvarteret (efter borttagande av lös sten) sett från nordost. A-B är södra gångens båda gravhällar i sitt gamla läge.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.