Nyblivna studenter grupperade framför restaurangen i Stadsträdgården med sina lärare under 1920-talet första hälft. Som nr 6 och 7 från vänster ser vi rektor Axel Dahlman och lektor Valdemar Vendel. För den som undrar över den totalt manliga dominansen kan det noteras att det var först 1929 som en kvinnlig elev kunde ta studenten på samma villkor som en manlig i Karlstad. Innan dess kunde man gå upp som s k privatist.
Från 299 kr
Skara. Frederika Bremerförbundet. Teaterpjäs (1954?) Fredrika-Bremer-Förbundet, FBF. Partipolitiskt och religiöst obunden organisation, grundad 1884 av Sophie Adlersparre. F. samlade från starten kvinnor och män från borgerligt intellektuella kretsar, främst i Stockholm, men hade också lokala ombud; sedan 1905 finns lokalföreningar. Förbundet verkade för att förbättra kvinnors villkor inom en rad områden: förvärvsarbete, utbildning, sexualmoral, sociala frågor samt juridiska rättigheter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174685
Skara. Frederika Bremerförbundet. Teaterpjäs (1954?) 2002-06-12, SM. Fredrika-Bremer-Förbundet, FBF, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, grundad 1884 av Sophie Adlersparre. F. samlade från starten kvinnor och män från borgerligt intellektuella kretsar, främst i Stockholm, men hade också lokala ombud; sedan 1905 finns lokalföreningar. Förbundet verkade för att förbättra kvinnors villkor inom en rad områden: förvärvsarbete, utbildning, sexualmoral, sociala frågor samt juridiska rättigheter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174685
Skara. Frederika Bremerförbundet. Teaterpjäs (1954?) Fredrika-Bremer-Förbundet, FBF, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, grundad 1884 av Sophie Adlersparre. F. samlade från starten kvinnor och män från borgerligt intellektuella kretsar, främst i Stockholm, men hade också lokala ombud; sedan 1905 finns lokalföreningar. Förbundet verkade för att förbättra kvinnors villkor inom en rad områden: förvärvsarbete, utbildning, sexualmoral, sociala frågor samt juridiska rättigheter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174685
Fredrika-Bremer-Förbundet. FBF, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, grundad 1884 av Sophie Adlersparre. F. samlade från starten kvinnor och män från borgerligt intellektuella kretsar, främst i Stockholm, men hade också lokala ombud; sedan 1905 finns lokalföreningar. Förbundet verkade för att förbättra kvinnors villkor inom en rad områden: förvärvsarbete, utbildning, sexualmoral, sociala frågor samt juridiska rättigheter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=174685
Med alla tecken på 1880-talets uttryck fryser porträttet Amalia (Amy) Brakel i 15-årsåldern. Född 1868 under familjens tid som boende i Edsberga i Landeryds socken, men redan från barnaåren var Linköping hennes hemort. Familjen bodde på ett flertal adresser i Linköping, den sista för Amalia i föräldrahemmet var en fashionabel våning i dåvarande Repslagaregatan 27. Hennes föräldrar bar båda adliga anor och faderns taxerade inkomst visar på ett välstånd i stadens övre skikt. När tiden var mogen för giftemål kan vi räkna med att Amalia kom att möta tidens allt större svårighet för kvinnor att finna partner inom adelsståndet. Utan att på något vis värdera den blivande makens anseende eller det blivande parets viljor, kom hon under alla omständigheter att erhålla ekonomiskt skydd med maken inom den krouthénska handelsfamiljen.
Onkel Adamsgården i Linköping genom en dokumentation från 1929. År 1867 flyttade militärläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, Onkel Adam kallad, och dennes maka Hedda Brydolf in i gården. Heddas syster Adriana bodde redan i huset. Det var de båda systrarna som ägde fastigheten. Carl Anton avled 1889. Hedda bodde kvar till sin bortgång 1914. År 1920 sålde parets dotter fastigheten till Linköpings stad med villkoret att gården skulle bevaras i ursprungligt skick och att Onkel Adams inredning skulle lämnas orörd. Sedan 1927 fungerar husets övervåning som museum efter de villkor om ställts.
Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som klarälven i alla fall!"
Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som Klarälven i alla fall!"
Porträtt av Clara Neuwijk. Dotter till kyrkoherde Johan Neuwijk och hustrun Clara Gustava Pontin. Född i Tidersrum 1807 under faderns tjänst där som prästman. Familjen flyttade till Ulrika församling 1809 och vidare till Vena församling i Kalmar län. Som vuxen kom Clara att gifta sig med Claes Törnquist, vid tiden kyrkoherde i Vist församling. Från 1834 var familjen genom makens kyrkoherdetjänst bosatt i Järeda församling och på samma villkor från 1853 i Frödinge. År 1869 bröt makarna upp från Frödinge och flyttade till Vikingstad, där maken fötts 70 år dessförinnan. I Vikingstad tjänstgjorde han som kyrkoherde till en imponerande ålder av 87 år. Efter makens frånfälle flyttade Clara åter till Järeda. Hon avled där i januari månad 1893 av ålderdomssvaghet.
Arbetslag vid Pannebo stenbrott när Glommens hamn byggdes om 1914. Dansken L C Olesen hade fått entreprenaden för bygget och köpt berget i Pannebo (Morups Hallar) ca 2 km norr om hamnen, på villkor att stenen enbart användes till hamnarbetet. Hamnpirens stenblock höggs huvudsakligen av danska stenhuggare. För att forsla stenen anlade Olesen en godsjärnväg längs stranden mellan brott och hamn. På bilden ses ångloket "Anders Hansson" som med vagnar köptes från Falkenbergs Mekaniska Verkstad, medan syllar och räls hyrdes från Falkenbergs Järnväg. Hamnens vågbrytare från 1880 hade ganska snart visat sig vara för klena mot hårda vindar och grov sjö i Glommen. Stormar frestade på ytterligare så i januari rasade stora delar av vågbrytarna samman och lastbryggan inne i hamnen förstördes liksom flera båtar. Olika försök att skaffa medel och stöd för en upprustning gick om intet, så förfallet fortsatte och fler båtar skadades med tiden. Bättre och säkrare hamnar behövdes för de allt större fiskebåtarna och efter att Hallands Hushållningssällskap utövat påtryckningar lyckades både Glommen och Träslöv få statliga anslag till hamnförbättringar beviljade vid 1912 års riksdag. Arbetena startade 1913 och avslutades inte förrän 1919 och därpå muddrades hamnbassängen fram till 1922.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.