Viktor* Emanuel Olsson, född 11/1 1889 i Hjärterum, avliden 23/3 1959 Carlsbergsgatan 27 i Örgryte. Gift med Hilda* Charlotta Olsson, född 26/3 1902 i Fors (Jämtland), avliden 2/12 1997 Carlbergsgatan 27 i Örgryte. De fick sonen Henry Olsson tillsammans. Viktor Olsson drev från cirka 1917 och framåt en porslinsaffär (bod) i Viktoriahallen, Göteborg (finns foto i arkivet på boden) som sålde sekunda porslin. Han köpte Rörstrands- och Gustafsbergsporslin. Viktor hade i många år ett förråd med glas och porslin i Vommedal Östergård "Olas" hos sin tidigare svåger Gustaf Johansson (från ett tidigare äktenskap med Rut Eriksson från Bölet, avliden 1919). Enligt uppgift byggde Viktor en brygga av krossat porslin utanför sommarhuset i Gottskär. Relaterat motiv: A1839.

Från 299 kr

Det ursprungliga Kauparve delades mot slutet av 1600-talet i två parter mellan Per Larsson, som blev anfader till Petterssons part, och Bengt Hansson, som fick den andra parten. Han delade sedan sin part med sin bror Lars Hansson född 1657 gift 1692 med Butvi Andersdotter född 1674. Lars dog redan 1695 och Butvi gifte om sig 1696 med Jacob Olofsson från Botels. Deras son Anders Jacobsson född 1700 tog över gårdsparten, gift första gången 1723 med Catarina Jacobsdotter och andra gången med Butvi Jacobsdotter från Hablingbo. Parten togs över av dottern i första giftet Butvi Andersdotter född 1724 och gift med Jacob Eskilsson. Gårdsparten delades 1760 ännu en gång, nu mellan Butvi och hennes halvbror Anders Andersson, som fick denna part. Anders född 1741 gifte sig med Juditta Larsdotter och de fick 6 barn, varav äldste sonen Anders Andersson född 1767 blev näste ägare. Han byggde en ny manbyggnad i sten 1795 och fick 20 års skattebefrielse för detta. Anders gifte sig 1803 med Anna Maria Tomasdotter från Hemmor och av deras 4 barn ärvde sonen Lars Andersson född 1805 parten 1830. Han blev gift samma år med Anna Maria Karlsdotter född 1806 från Gannor. De fick också 4 barn, vilka alla gifte sig och kom till andra boplatser. Lars Andersson kom på obestånd omkring 1850 och sålde jorden i smålotter till olika personer. Manbyggnaden och en liten bit jord köptes 1883 av Lars Jakobsson född 1850 från Hallsarve och han uppförde nya ekonomibyggnader. Han blev dock tvungen att flytta ut efter skiftet och sålde boplatsen omkring 1904 till Hans Karlsson på Hallsarve, som rev byggnaderna. Lars Jakobsson flyttade till Amerika, men kom tillbaka 1907 och köpte Glansens Båtsmanstorp och byggde nytt hus där, se Bild 593-594. Huset på bilden skulle kunna vara den manbyggnad som Anders Andersson uppförde 1795, men moderniserad med bla stora fönster. Personerna på bilden skulle kunna vara Masses fru och ena dotter.

Från 299 kr

När Gumbalde delades i två parter omkring 1750 och Lars Mattsson och Mallena Danielsdotter fick grannparten, blev Lars Larssons son Jacob Larsson född 1738 ägare till denna part. Jacob gift sig 1763 med Brita Larsdotter född 1745 från Gannor och deras äldste son Lars Jacobsson född 1766 blev sedan arvinge. Han gifte sig 1791 med Greta Persdotter född 1769 och av deras 5 barn blev det mellansonen Lars Petter född 1797 som tog över. Han gifte sig 1822 med Gertrud Persdotter född 1800 från Kauparve. De fick tre barn, men ingen ville ta över gårdsparten, varför den såldes till Lars Andersson Laudin född 1789 från Snausarve och hans fru Christina Jonsdotter född 1789 frän Mattsarve. Av deras 4 barn blev det äldste sonen Jonas Larsson född 1818 som ärvde parten. Han gifte sig 1853 med Hedda Birgitta född 1820 från Snauvalds i Alskog. Även här blev det äldste sonen Lars Jonasson född 1855 som tog över, gift 1883 med Olivia Kristina Vedin född 1857 från När. De köpte år 1900 Goks och flyttade dit, medan äldsta dottern Elvira Larsdotter född 1884 gift med Adolf Johansson född 1878 från Bönde tog över gårdsparten 1915. Elvira bodde här sedan till sin död. Fastigheten köptes sedan av Kerstin och Allan Engdahl från Slite som fritidsfastighet, Kerstins pappa Jonas Larsson var bror till Elvira, så det fanns en naturlig koppling. De sålde sedan fastigheten 1995 (?) till Staffan Eriksson och Louise von Bahr som använder det som fritidshus. På bilden ser vi från vänster: Jonas 11 år, systern Elvira 20 år, systern Tekla Olinda 13 år, modern Olivia Kristina 47 år och fadern Lars 49 år. Manbyggnaden kan vara ett äldre hus som höjts, det saknar sockel, vilket ett yngre hus borde ha. Dörren är av 1700-talstyp. Det finns ingen stenhusresolution på gårdsparten, vilket borde betyda att det ursprungliga huset skulle vara byggt efter 1810 eller redan på 1780-talet, iom att resolutionerna från denna tid är förkomna..

Från 299 kr

Masse har gått in på storgården och tagit en bild av manbyggnaden med brygghus och bodar. Man ser att salsdelen t h är större än vardagsstugedelen, ett tydligt tecken på att nedervåningen är uppförd i två etapper, se Bild 657. Huset ser nykalkat ut och i bra skick. T h står en märklig källare med oregelbundet takfall, jämnårig eller äldre än nedervåningen. Brygghuset med faltak står i öppen vinkel mot manbyggnaden, vilket är ovanligt. Mot gaveln står ett par gamla bulbodar med faltak med okänd funktion. Lillgårdsmuren ser rätt tagen ut, så den har nog varit med sen manbyggnadens tillkomsttid. Sedvanliga grindar. När Botvide delades i två parter 1744 mellan Christoffer Christofferssons båda barn Margareta och Lars, fick Lars denna part. Han fick dock inga barn, så parten togs över av systern Margaretas son Hans från hennes andra äktenskap. Hans Hansson född 1750 gifte sig 1776 med Anna född Hansdotter 1753 från Snausarve. Det var de som byggde ny manbyggnad i sten under två etapper, troligen också visthusboden och brygghuset. Deras yngste son Per Hansson född 1785 tog över gårdsparten, gift första gången 1806 med Anna Catarina född Danielsdotter 1779 från Gannor och andra gången med Cajsa född Christensdotter 1779 från Botels. Sonen Christen Persson född 1819 ärvde parten, gift med Anna Lisa född Mattsdotter 1818 från Hallsarve, dessa byggde övervåningen på manbyggnaden. Av deras tre barn ärvde äldsta dottern Anna Cajsa född 1840 parten, gift med Hans Thomsson född 1842 från Kauparve och de fick 6 barn. Av dessa tog sonen Petter Hansson född 1869 över, gift 1907 med Katarina född Hallander 1865 från Hallbjäns. Äktenskapet blev barnlöst (?) och gårdsparten såldes till Jakob Ernst Östman född 1889 från Bjärges, gift 1918 med Alfhild född Hansson 1897 från Alskog. Deras son Herbert Östman född 1918, gift 1942 med Lilly född Nilsson 1921 från Hägdarve på När tog över 1941. Lilly Östman sålde gårdsparten 1989 till Katarina född Wikström 1952 från St Tollby i Fole och hennes man Björn född 1945 från Spånga.

Från 299 kr

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr

Vy över Dansjö herrgård, med den gamla huvudbyggnaden och ekonomibyggnaderna i bakgrunden. Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken). Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr

Denna part av Bönde kom enligt Lauboken till 1741, då Rasmus Olofsson ärvde denna gårdsdel av sin far Olof Rasmusson. Han gifte in sig på Mattsarve 1742 och sålde då gårdsparten till sin svärmors Mallena Jakobsdotters sedan 1725 nye man Nils Persson från Hablingbo, Mallena hade dött och Nils tog med sig de tre barnen Per född 1726, Olof född 1729 och Elin född 1730 till Bönde. Nils gifte om sig samma år som gårdsköpet med pigan på gårdsparten Anna Stensdotter och fick med henne barnen Christina född 1743, Nils född 1745 och Mallena (!) 1749. Christina gifte sig 1765 med Rasmus Olofssons son Olof Rasmusson på Mattsarve, banden mellan dessa gårdar var således starka! Nils Perssons son i första giftet Per Nilsson ärvde gården, gift första gången med Valborg Olofsdotter från Hallbjäns och andra gången med Elisabet Persdotter från När. Äldsta dottern i första giftet Mallena (!) Persdotter född 1761 tog över, gift första gången med Lars Nilsson från Fie och andra gången med Johan Eriksson född 1762 från Rudvier i Alskog. Mallena dog och Johan gifte om sig med Stina Olofsdotter född 1775 från Mattsarve. Från detta äktenskap tog sonen Johannes Johansson född 1802 över, gift 1831 med Anna Maja Christiansdotter född 1803 från Kauparve. Äldste sonen Johan Johansson ärvde gårdsparten, gift första gången 1856 med Cajsa Johanna Nilsdotter född 1831 från Anderse och andra gången 1870 med "pigan från Bönde" Gertrud Rudin född 1844 från Hemmor. Johan Johansson sålde gården omkring 1870 och byggde en stuga invid ån från Garde, se Bild 683. Gårdsparten köptes av Petter Ahlberg och hans fru Helena Jakobsdotter från När. Frun dog och Petter gifte om sig med Anna Katarina Hansdotter född 1860 från Snausarve. Deras son Emil Ahlberg född 1898 blev den siste ägaren, han dog ung och gården revs omkring 1930. Bilden visar en mycket gammal manbyggnad, uppförd på 1700-talet. Huset är långt och slutet, fönstren sitter nära gavlarna, typiskt för 1700-talshusen. Ytterdörren är av svaiptyp, delad vågrätt och det är mycket gammalmodigt. De höga väggarna tyder på att huset ursprungligen haft ett flackt flistak. En stenhusresolution finns för Bönde 1771, vilket stämmer bra med husets utseende. Problemet är att resolutionen står på Carl Jakobsson och han bodde på grannparten, se Bild 678. Flygeln är också mycket intressant. Det är som synes ett bulhus, som kan ha varit en liten manbyggnad. Här är det nog ändrat till brygghus mfl funktioner. Personerna är troligen Petter och Anna Katarina Ahlberg med tvillingbarnen Emil och Anna.

Från 299 kr

Denna part kom till i början på 1740-talet när Hans Larsson på Fies norra part delade sin gårdspart mellan sonen Lars Hansson, som bodde kvar hemma och dottern Catarina Hansdotter född 1720 som byggde nytt på denna plats närmare kyrkan. Catarina var gift första gången med Nils Nilsson och andra gången 1761 med Christoffer Persson från Bjärges. Äldste sonen i första giftet Nils Nilsson född 1744 tog över parten, gift 1790 med den 26 år yngre Greta Persdotter född 1770 från Bönde. Nils dog och Greta gifte om sig 1801 med Vallentin Larsson född 1758 från Garde. De byggde ny manbyggnad i sten 1810 och fick skattebefrielse för det. Dottern Elisabet född 1795 från första giftet tog över med sin man Nils Nilsson född 1791 från Kauparve omkring 1820. Deras son som också hette Nils Nilsson född 1821 ärvde parten. Han gifte sig 1858 med Elisabet Jakobsdotter Lauvall född 1835 från Kauparve och deras dotter Elisabet född 1862 blev näste ägare i slutet av 1800-talet, eller rättare: hennes man Oskar (J.O.) Larsson född 1856 från Bjärges. De fick barnen Emilie 1886, Emil 1888, och Rudolf 1890. Emilie tog över tillsammans med sin man Jakob Larsson född 1886 från Fie, de gifte sig 1913 och fick tre söner som alla flyttade till Stockholm. Emilie dog och Jakob gifte om sig 1930 med Hilda Mattisson född 1901 från Bjärges boplats vid Snausarve. Deras äldste son Ivar född 1931 tog över parten, gift med Elna från Näs. Deras son Göte innehar nu gårdsparten. Masse var goda vänner med Oskar (JO) Larsson och hans familj, de förekommer på många av Masses bilder. Här står de stolta utanför den 22 år gamla manbyggnaden och den något äldre flygeln. Manbyggnaden uppförde Nils Nilsson och Elisabet Jakobsdotter 1881. Det är ett för tiden mycket modernt hus påverkat av snickarglädjestilen med källare, hög bostadsvåning med många och stora fönster och flackt papptak utdraget över gavlarna. På den typiska Massebilden ser vi Oskar med de tre barnen. Från vänster Emilie 17 år, Emil 15 år, Oskar 47 år och Rudolf 13 år.

Från 299 kr

Det här är ytterligare ett av småställena nedåt Nybro eller Lillbro som det också kallas (?). Platsen bebyggdes 1889 av Nils Johannes Nilsson Hallander, son till Nils Matsson och Greta Stina Olofsdotter på Hallsarve Karlssons part. Nils var född 1836 och blev gift 1878 med Hedda Christina Gustavsdotter född 1852 från Mattise på När. De fick inga barn och sålde därför stället 1912 till Mattias Öström född 1881 från När. Samma år som Mattias Öström köpte stället gifte han sig med Agda Jakobina Josefina Jakobsson född 1890. Hennes far Eodor Jakobsson var född 1866 vid Granatska Nybygget Ingemar Nilssons part och modern Josefina kom från Rikvide på När. Fadern drunknade innan dottern föddes. Mattias och Agda (?) fick tre barn, varav sonen Erik Öström född 1926 tog över stället 1950. Manbyggnaden på bilden kan vara byggt av Nils Hallander 1889 i den tidens stil, ett resvirkeshus med liggande panel och spåntak, senare papp. På bilden är huset 14 år gammalt och Nils Hallander sittande på trappan är själv 67 år, han byggde således huset på äldre dagar.

Från 299 kr

Denna stuga står mittemot infarten till Kauparve Petterssons part, idag är den eternitklädd och har farstu fram och baktill. Huset byggdes år 1900 på inköpt tomt av Hans Petter Karlsson född 1861 vid Nybygget. Han var gift med Hanna Lauström född 1859 från Hammarnäs på När. De fick 4 barn, varav ende sonen Fredrik Karlsson tog över stället. Han sålde det 1925 till Gunnar Olsson född 1894 från Smiss och hans fru Agda född Siltberg från Stånga. De fick 4 söner och en dotter Hedvig, men ingen tog över. Gunnar var fiskare och bodde här till sin död 1977. Hedvig var gift i Växjö (?), men flyttade efter faderns död tillbaka till barndomshemmet och bodde här till sin död 2008 (?). Hon testamenterade stället till Birgit Lundin och Rolf Ebbesson på Botvide/Snausarve. På bilden ser vi det 7 år gamla huset byggt av resvirke med liggande panel och spåntak i tidens stil för enklare byggnader. På trappan syns Hanna Lauström 48 år och någon av de tre döttrarna. Till vänster skymtar Bjärges Kerstin Olssons gårdspart.

Från 299 kr

Bilden måste vara tagen efter våren 1916, för i maj 1916 fanns ännu alla byggnaderna intakta, se Bild 947 och 949. Här är tröskhuset och ladugårdsflygeln rivna och man ser tydligt alla sektioner av bulladugården. En tredje dörr till fähuset fanns alltså inne i portlidret. Den är så bred att den borde ha hört till ett stall. Pumphuset är också rivet, kvinnan håller händerna på järnpumpens handtag och hon har några spann omkring sig. Men vad står hon på? Är det ett trädäck? Kanske skulle man kunna datera bilden efter människorna. I så fall är det här den hittills yngsta kända bilden av Masse, tagen troligen 1924. Kvinnan är då Anna född Jakobsson 31, hustru till Johan Karlsson d.y. 34 år. Han håller sonen Arnold 4 år i handen. De tog över gårdsparten 1919, så det var säkert dags för dem att förnya byggnadsbeståndet vid denna tidpunkt i livet. I bakgrunden till höger om Johan d.y. står fadern Johan d.ä 73 år. Alldeles ovanför gårdsparten stod socknens största väderkvarn, en 8-kantig holländare. Det var synd att Masse inte tog en bild på den när han ändå var här och tog så många bilder av ladugården.

Från 299 kr

Samuel Lyander var född 1793 vid Lyrungs i Lye och gifte sig 1820 med Cajsa född Larsdotter 1798 från Anderse. De bebyggde denna boplats. Samuel och Cajsa fick inte mindre än 9 barn. Äldste sonen Lars född 1821 tog över föräldrahemmet och försörjde sig som sockensmed. Han gifte sig Catarina Maria född Larsdotter 1824 i Vänge. De fick två döttrar, varav den äldsta Vilhelmina född 1860 övertog fastigheten, vilken upphörde efter hennes död. Smeden Lars Lyander är här avbildad utanför smedjan 82 år gammal med slägghammare och läderförkläde. Smedjan är knappast från fadern Samuels tid, den är sannolikt yngre och troligen byggd av Lars. Det är en bulbyggnad med faltak och utåtgående dubbeldörrar mot vägen, så att det tex gick att ta in en vagnsdel eller en kälke för beslagning. Smedjan är sedan länge borta, men en påfallande lik smedja står än idag i gott skick på Husarve. En liknande men av lite äldre typ finns som kopia av originalet på Liffride. En annan likadan stod på närbelägna Hemmor och ytterligare en vid Botvide.

Från 299 kr

F d båtsmannen, soldaten i flottan, Lars Georgius Glans flyttade hit 1907, då hans son Oskar Pettersson hade köpt tomten samma år, kanske av Oskar Jakobsson, skolmästaren Lars Ahlströms son Johan Ahlströms måg på Bjärges, f d Annexen, se Bild 583, 584, 585. Marken tillhörde före skiftet Sunnkörke, men tillskiftades Annexen, varvid f d Ahlströms part blev ägare. Varför Oskar Pettersson med familj och far, kanske också mor köpte denna tomt och flyttade hit i stället för att köpa in båtsmanstorpet som såldes samma år är okänt. Det är också inte känt om denna plats verkligen var obebyggd innan Oskar Petterssons köp. Bilden av ger intryck av en etablerad tomt med staket, träd mm. Manbyggnaden på bilden köpte Oskar Pettersson på När och flyttade hit 1908. Huset är ett bulhus i enkelstugans plan och innehöll farstu, ett rum och ett litet kök. Senare byggdes huset på med ytterligare ett rum och glasveranda. Huset finns ännu kvar. Loftet var säkerligen inte inrett för bostadsändamål, utan användes bara till förvaring. Huset är troligen från 1800-talets början, senare inpanelat och försett med större fönster och papptak. Bilden föreställer troligen Lars Georgius Jakobsson Glans, 77 år, eller är det den faktiske ägaren sonen Oskar Pettersson, 44 år?

Från 299 kr

Detta ställe, som en liten gård kallas på Gotland vars avkastning inte är tillräcklig att leva på, bytte ägare omkring 1916, då Lars Östman sålde det till Gottfrid Tingström från Ardre, vars fru kom från Snausarve Södergrens part. Om alla Östmans 10 barn var utflugna när stället såldes är oklart, yngsta barnet var då 15 år. Sonen Emil och hans hustru Emma köpte granngården Gumbalde 1915 och Lars Östman flyttade med dit, kanske också fler ur familjen. På bilden ser man att den ofärdiga skorstenen på bakbygget från 1912 på Bild 586 är uppbyggd. Kanhända var bakbygget ett bulhus som Östmans flyttade med sig från Snausarve när de byggde här 1877 och att de först bodde i det medan de uppförde stenhuset? Skorstenarna behövde kanske bara lagas, men biten ovanför taket är helt förnyat med silikattegel enligt tidens mode och det är gjort här. Man har tätat vid skorstenarna med plåt. I övrigt ser miljön mycket torftig ut. Kvinnan på bilden måste vara Gottfrid Tingströms hustru Anny född Hansson från Snausarve, 26 år och deras son med hittills okänt namn som sitter på slantunen.

Från 299 kr

Som synes ligger denna manbyggnad högt på Lausbackar. Det är långt till Bjärges, mellan bakbygget och skjulet skymtar Gumbalde. Varför detta ställe ligger under Bjärges är oklart. Denna boplats bebyggdes troligen 1877, då manbyggnaden på bilden uppfördes av Lars Östmans föräldrar Johan Petter Östman och Christina Maria född Lauberg, som flyttade hit från moderns släkt vid Snausarve Hanssons part. Manbyggnaden är en liten parstuga med troligen obetydligt kök bakom farstun. 1908 uppfördes bakbygget, som kom att innehålla nytt större kök samt brygghus. Detta bakbygge synes inte vara riktigt färdigt på bilden, skorstenen har ännu inte rests. Möjligen skulle bakbygget kunna vara ett gammalt bulhus, som flyttats hit för att få ovamnnämnda funktioner och då klätts in med liggande panel. Spåntaken är nya på bilden, manbyggnaden hade ursprungligen sannolikt faltak. Det här är en mager backe som det inte gick att leva på och Lars Östman försörjde sig därför som fjärdingsman, lokal polis. Personerna är inte lätta att identifiera, men Lars Östman, 58 år, står troligen längst t h. De två barnen kan vara Lars yngsta barn John, 14 år, och som kom att överta stället, och Frida, 12 år. Kvinnan kan vara Lars hustru Emma Christina född Mårtensson från Alskog, 55 år. Den långe mannen är möjligen sonen Emil, 25 år.

Från 299 kr

Denna boplats bebyggdes (återbebyggdes?) omkring 1870 av Olof Jakob Jakobsson född 1841 från Domerave i Rone, gift 1867 med Maria Dorotea Andersdotter född 1842 från Hemmor. De bodde några år vid Hemmor, men flyttade sedan hit upp och byggde huset vi ser. Det är en ofullständig parstuga bestående av två små rum på var sida om skorstensstocken och med en liten farstu hitåt och ett minimalt kök mitt på baksidan. Huset är välbyggt i tidens stil och klätt med papptak. Jakobssons fick hela 7 barn, men redan när de var små stack han till Amerika. Tre av barnen gav sig också iväg till Amerika, som så många andra Laubor. Några barn flyttade till Stockholm. Maria Jakobsson kallades både "änkan" och "madam", kan det sistnämnda namnet ha någon parallell till "Madam" Söderlund på Gotska Sandön? När hon dog övertog dottern Johanna Jakobsson född 1875 stället. Hon sålde det 1946 till Masses dotter Maja Klintberg, som i sin tur sålde det 1947 till Martin Klint i Visby. Sedan tog sonen Lars Klint och hans hustru Birgitta över. Efter deras död ärvdes stället av dottern Lise-Lott Klint och hennes man Berni Gumauskas från f d Öbergs lilla gård alldeles bredvid. På bilden ser vi sannolikt "madam" Maria Jakobsson 70 år och möjligen dottern Johanna 37 år.

Från 299 kr

Manbyggnaden är en parstuga med sal t v, kammare i mitten och vardagsstuga t h bakom köksbakbygget. Det yttre bakbygget ser ut som att man flyttat dit ett litet hus och ställt emot. Stället kom till genom att skolmästare Ahlströms son, se Bild 583-585, Lars Ahlström först arrenderade lite jord och sedan köpte denna tomt 1905 och byggde upp det här stället på äldre dar. Lars Ahlström född 1843 från Bjärges var gift med Anna Catarina Persdotter från Bönde. Deras dotter Maria Ahlström tog över stället efter faderns död. Hon gifte sig 1932 med Reinhold Jakobsson från granngården Botels, men hade redan 1929 sålt fastigheten till Hjalmar Jakobsson från Hallsarve. Han i sin tur sålde den 1933 till Karl-Johan Smedberg, som 1935 sålde den till Albert Hallgren från Hallbjäns, som 1940 sålde den till sin bror Lennart Hallgren född 1912. Han gifte sig 1940 med Edit Larsson född 1918 från Botvide och de fick sonen Bernt Hallgren 1941. Bernt gifte med Sonja Nilsson född 1939 från Visby och de fick två barn. Bernt och Sonja sålde fastigheten 2005 (?) till Evert Jakobsson från Hallsarve, som efter något år sålde den till en fastlandsfamilj för fritidsboende.

Från 299 kr

Jakob Alfvegren lär ha byggt detta hus redan 1885, det är mycket tidigt för den här typen av snickarglädjehus. Det syns att Jakob var byggnadssnickare och det var kanske det som gjorde att han följde med sin tid och därför var tidigt ute med ett modernt hus till sig och familjen. Ett annat årtal säger 1895, vilket verkar mera rimligt även om trädgården ser rätt uppvuxen ut. Huset har alla moderna attribut med liggande panel, spåntak, lövsågade dekorationer runt fönster och vindskivor, en öppen veranda och tom hängrännor och stuprör på framsidan. Jakob var född 1858 mitt över vägen och byggde här upp ett mindre lantbruk vid sidan av sitt byggnadssnickeri. Han var också spelman. Han gifte sig 1884 med Maria Alberina Levin född 1857 från Gerum och de fick två barn. Sonen Rudolf Alfvegren född 1890 tog över gården 1918. Han blev gift 1912 med Hulda Johanna Svensson född 1890 i Västerhejde och det var kanske de som köpte in merparten av jorden till gården. De fick två barn, varav dottern Hildegard Alfvegren född 1915 tog över 1949, gift 1940 med Charles Henry Hansson född 1914 från Robbenarve i Garde. De fick tre barn, men inget tog över gården, utan den såldes till guldsmeden Bengt Söderlund. Han sålde den avstyckade gården 1969 som fritidsfastighet till Sten Lindbom från Stockholm. På bilden ser vi en stolt Jakob Alfvegren posera utanför sitt hus!

Från 299 kr