Porträtt av konstnären Gotthard Werner. Född i Linköping 1837 som son till regementsläkaren Henrik Werner och dennes maka Ida, född Gradman. Fadern dog tidigt, 1849, och därefter flyttade familjen till Stockholm. Efter studier vid Konsthögskolan kom han att föra en ambulerande tillvaro livet igenom. Paris, Sevilla, Antwerpen och Florens är endast några av de platser som han på egen bekostnad eller genom stipendier vistades i. Hans konstnärsskap var brett men han har främst gått till konsthistorien genom sitt historie- och muralmåleri.
Från 299 kr
Konstnären Sigge Ljungkvist sommaren 1957. På bilden arbetar han med en av sina mer kända målningar, Byskvaller. Han gjorde sig känd med linköpingsmotiv och teckningar i Corren. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Galjonsbild från barken Mathilda av Kalmar. Bilden tillhörig konstnären Oscar Hullgren, Christiansö, Danmark, där den är uppsatt på ägarens sommarbostad. Nertagen 1939. "Mathilda" var byggd i Workington 1849. England och hette ursprungligen "Curanto". Inköpt till Kalmar på 80-talet. Fördes av kapten A Wernlund. Förlist vid Bölshavn på Bornholm april 1884 under resa från Pataholm till West Hartlepool med props. Skeppsdagboken i Kalmar museum. Artikel av Manne Hofrén i Barometern 1934 april. Skänkt 1945 till Kalmar läns museum. Foto:1935
Utklädda barn på en grusväg i Halland. I Halland samlades barnen förr för att utklädda hälsa våren genom att gå från gård till gård sjungande med nyutslagna kvistar i händerna. Seden kallades för att föra maj i by eller majgrevefesten. Händelsen har skildrats av den Halländske konstnären Severin Nilson i ett motiv från ryggåsstugan Oktorpsgården i Slöinge (senare flyttad till Skansen). Den lille kungen i Oktorpsgården målad 1876.
Diverse Garbo kuriosa i monter. Skulpturen gjord av konstnären Ella Lagerman-Heijl från 1931. I förgrunden ligger brev från Garbo till Lars Saxon från 1926.>> Inför filmen 100 år gjordes en utställning "Magiska Bilder komik, erotik, optik" den 26 april - 12 jan 1997. Producerad av Svenska Filminstitutet i samarbete med Telemuseum och Tekniska Museet. Formgivning Mikael Sylwan och ulrika Wolff. Idé och koncept Anna-Lena Wibom.
Blyertsskiss föreställande en lurvig hund. På teckningen står skrivet "Sickis", här avses sannolikt lapphunden vid namn Sickis som kommer till Nordiska museet för att avlivas då det är tänkt att hunden uppstoppad ska ingå i ett av scenerierna. Men Artur Hazelius, hans son Gunnar och kullorna som arbetar på museet blir så förtjusta i Sickis att de låter honom leva. Signerad av konstnären Carl Svante Hallbeck.
Porträtt av överingenjör Arvid Hjortzberg. Bördig från Stockholm inflyttade han av oklar anledning till Linköping år 1880. Med honom följde de åtta barn som han under två äktenskap hade tillsammans med Marie Henriette Lyon. Paret bar den för tiden uppseendeväckande sällsamheten att ha varit gifta med varandra två gånger men även låtit upplösa bägge äktenskapen. Arvid Hjortzberg var upplysningsvis far till konstnären Olle Hjortzberg och farfar till arkitekten Folke Hjortzberg.
Interiör från från änkefru Anna Malmborgs hem. En soffgrupp med soffa, fåtölj, bord stol och gungstol. I hörnet står en radioapparat på ett bord. Två fönster med ljusa, tunna gardiner. På en smal vägg däremellan hänger tre fotografier/bilder, bland annat en danspose med dottern Astrid Malmborg. På väggen ovan soffan hänger en målning av Annas make, konstnären Pelle Malmborg, med ett motiv från Gränna.
Interiör från fröken Astrid Malmborgs föräldrars hem. Ett stort fönster med ljusa, tunna gardiner i centrum. Till vänster det en målning med en fiolspelande man, möjligen målning självporträtt av Edvard Berggren. Mittemot står det en vit soffgrupp med slagbord, stolar och soffa. På väggen hänger flera målningar, bland annat ett porträtt föreställande hennes morfar, borgmästare Victor Egnell i ämbetsuniform. Det är målat av hennes pappa, konstnären Pelle Malmborg.
Kyrkan i Hemmesjö är en korskyrka som uppfördes åren 1852-1854 i historicerande blandstil efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den är byggd i av sten, putsad och vitkalkad med tegelorneringar i fasaden. 1854 invigdes kyrkan av biskop Christopher Isac Heurlin. Altartavlan är målad av konstnären Ludvig Frid 1903. Den är en kopia av Carl Blochs målning i Hörups kyrka med motiv: "Christus Consolator". Hemmesjö gamla kyrka övergavs och blev ödekyrka.
Kyrkan i Hemmesjö är en korskyrka som uppfördes åren 1852 - 1854 i historicerande blandstil efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den är byggd i av sten, putsad och vitkalkad med tegelorneringar i fasaden. 1854 invigdes kyrkan av biskop Christopher Isac Heurlin. Altartavlan är målad av konstnären Ludvig Frid 1903. Den är en kopia av Carl Blochs målning i Hörups kyrka med motiv: "Christus Consolator". Hemmesjö gamla kyrka övergavs och blev ödekyrka.
Ur grosshandlare Oskar Nordbloms fotoalbum. "God jul önskas Oscar af Gustaf Oscar Emil med pappa och mamma" Mannen är Oscars storebror konstnären Gustaf med maka Ebba f. Stoopendal. De utvandrade 1892 till Alaska men återvände några år till Varberg, där äldste sonen föddes år 1900. Familjen emigrerade snart för gott till USA där paret även fick barnen Daniel, Ebba och Brigitta och var bosatta i Brooklyn.
Utklädda barn på en grusväg i Halland. I Halland samlades barnen förr för att utklädda hälsa våren genom att gå från gård till gård sjungande med nyutslagna kvistar i händerna. Seden kallades för att föra maj i by eller majgrevefesten. Händelsen har skildrats av den Halländske konstnären Severin Nilson i ett motiv från ryggåsstugan Oktorpsgården i Slöinge (senare flyttad till Skansen). ”Den lille kungen i Oktorpsgården” målad 1876.
Villa Klintebo, Backen 1:19 (nu: Södra Kyrkvägen/Stomvägen 17 B) år 1970. Ägt bland annat av syskonen Rut Gren (född 1887 på Skaftö, död 1958 i Kållered) och konstnären/målaren Allan Gren (född 1900 på Skaftö, död 1961 i Kållered) vilka bodde där fram till 1950-talet. Rut Gren arbetade som lärarinna vid Stretereds vårdhem. Kållereds Hembygdsförening har tre målningar av Allan Gren. Relaterat motiv: A1864.
Villa Klintebo, Backen 1:19 (nu: Södra Kyrkvägen/Stomvägen 17 B) okänt årtal. Två barn står vid grinden. Ägt bland annat av syskonen Rut Gren (född 1887 på Skaftö, död 1958 i Kållered) och konstnären/målaren Allan Gren (född 1900 på Skaftö, död 1961 i Kållered) vilka bodde där fram till 1950-talet. Rut Gren arbetade som lärarinna vid Stretereds vårdhem. Kållereds Hembygdsförening har tre målningar av Allan Gren. Relaterat motiv: A0615.
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
Vykort, "Sannarp" med noteringen "S. om Hjuleberg, invid Årstad, s.o. om Katrineberg". Troligen är detta den 1700-talsbyggnad som kallades Hvitfeldska huset, efter att godset 1679 kommit i Sophie-Amalie Rosencrantz ägo, änka efter översten Tönne Jacobsen-Hvitfeldt. Deras två söner Jörgen och Hartvig ärvde Sannarp efter sin mors död 1707. De sålde gården 1725 till dess förste svenske ägare: Carl-Otto Lagercrantz. Konstnären Per Hörberg anlitades för att dekorera några rum i Hvitfeldtska huset, troligen på 1780-talet. Han målade även altartavlan till Åstad kyrka, på väv tillverkad på Sannarp, vilken skänktes till kyrkan av Fredrik Lagercrantz. Hvitfeldtska huset revs när dåvarande huvudbyggnaden byggdes till 1902.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.