"Förlova Er i dag Ringar har jag" Texten står på en skylt som sitter på sidan av en bil placerad framför guldsmedsbutiken Harald Linder någon gång mellan 1917 och 1920. I bilens framsäte sitter en chaufför och en person med tomteklädsel, i baksätet ett par barn utklädda till brudpar. Butiken är juldekorerad och runt bilden står en folksamling, alla är vinterklädda och många i gruppen är barn.
Från 299 kr
Birgitta Marnung vid gånggriften i Gillhög. Gånggriften är en megalitgrav. Megalitgravar (av grekiska mega, stor, och lithos, sten) eller storstensgravar är en serie typer som i Sverige endast anläggs under stenåldern, från c:a 3600-2900 f.Kr. Gånggriften består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. Källa Wikipedia.
bilder, fotografi
Arkitektur, Klocktornet, Peking, Fotografi, Photograph
Arkitektur, Klocktornet, Fotografi, Photograph
Klocktornet, Arkitektur, Fotografi, Photograph
matlagning, barn, kvinna, hydda, fotografi, photograph
fotografi
Vanån. Venjans kyrkoby (enligt text framsida kort). En kyrka till höger i bild samt bostäder på andra sidan av ån och skymt av en bro i bakgrunden.Text baksida kort: "Venjan den 24 juli 1927. Bästa Fröken. Enligt löfte sänder jag nu en hälsning. Vi kommo hem kl. 5 på torsta morron och hade vi då cycklat hela natten, även ni är lyckligt hemkomna hoppas jag. Ni får ursäkta ifall vi ljög för mycket men så är nu tiderna och skojjigt var det i allafall. Här ser ni nu Venjans kyrkoby långt uppe i ödemarken, om ni kommer hit nån gång så hälsa på hos oss. Vänligen Ivar Thorsell, Venjan".
Med ledning av medföjande påskrift och folkbokföring över Vadstena, bevittnar vi sannolikt makarna Nicolaus Lignell och Sara Helena Beckman. Han född i Varberg 1831 och en första gång inflyttad till Vadstena 1848. Efter en kortare tid i Borås återkom han ånyo 1851. Då som handlardräng men efterhand skriven som handelsbokhållare och vidare som egen handlare. Fru Beckman var född i Västra Stenby 1839. De vigdes i Vadstena 1861 och flyttade permanent till Stockholm 1873. Fotografiet kan antas tillkommit under parets första tid i huvudstaden.
Porträtt av Ludvig Juberg. Född i Linköping kom han under ett flertal år att arrendera Odensgöl i Björsäter. År 1880 bröt han upp från lantlivet för att istället bli skjutsentreprenör och driva Linköpings Skjutsstation & Hyrkuskverk. Verksamheten drevs i förstone från Borgmästaregatan 3, senare mer välbekant från Ågatan 61. En kortare period 1892-93 var han ägare till gården Ljungby i Ekeby församling. Åter i Linköping titulerades han patron. Gift första gången från 1866 med Amalia Wilhelmina Lilja och en andra gång från 1892 med Maria Lovisa Aurora Wilhelmina Lagerfelt.
Porträtt av fröken Aina Granbom. Dotter till handlaren i Linköping Ludvig Granbom och dennes maka Alda Karolin Dahlgren. När tidens gång nådde 1920 skulle hon gifta sig med Karl Birger Grill och flytta till Grangärde i Dalarna, där maken var kamrer vid Nyhammars Bruk. Livet skulle vidare föra dem till Sundsvall och senare till Motala. Sin långa tid som änka kom hon att tillbringa i Lund där hon avled 100 år fyllda. Aina och maken är jordfästa i Ask öster om Motala. Här porträtterad omkring 1910.
Text på baksidan av fotot: Prästliden (Nybolaget) Skolhus i Skrea. 1895 1/4, min broder John var då 9 år. Som lärarinna tjänstgjorde Ida Ljungberg från Halmstad. En sadist dam utan like hon piskade barnen utan någon like. Ett sannskyldigt nöje för henne ingen dag gick utan någon blev piskad utan något överseende det var ett nöje för henne vi blev lagda på en bänk hon drog av oss byxorna och piskade oss på bara kroppen med en tjock roting eller björkris, hon dog vid hög ålder i Halmstad någon gång på 1900-talet, möjligen omkring 1930.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.