Ågatan 37 och Klostergatan 23 i Linköping bildade i äldre tiden en fastighet. I ett lagt förslag att räta Ågatan skulle den tilltänkta sträckningen passerat genom tomten men av detta blev intet. Detta och inte minst den senare tiders rivningar i området har återkommande hotat husen in i vår egen tid. Den bortre längan revs mycket riktigt kort efter bildens tillkomst 1987 men den främre huskroppen räddades efter en infekterad tvist mellan kommunen och en då aktuell exploatör. Nedgånget och efter en brand återstod inte mycket av huset men efter återuppbyggnaden har fastigheten skänkt glädje som restaurang och är för Linköpingsborna väl bekant som Gula huset.
Från 299 kr
Porträtt av Rudolf Abelin. Född i Linköping 1819 som son till auditören vid Kungliga livgrenadjärregementet och sedermera stadens borgmästare, Zacharias Abelin och makan Henrika Carolina Lodin. I vuxen ålder inledde Rudolf Abelin en militära karriär som volontär vid Första livgrenadjärregemetet i Linköping. Efter befordran vid Nerikes regemente kom han att verka vid de bägga skånska infanteriregementena. Under åren 1867-1871 var han Sveriges krigsminister. Privat var han från 1863 gift med Charlotta Emerentia Karolina Zethelius, bördig från Torshälla. Efter att logerat på ett antal adresser inköpte makarna godset Björnsnäs i Kvillinge. Efter ett långt liv avled vår avporträtterade där i september månad 1903 i sviterna av ålderdomsavtyning och kronisk blåskatarr.
Efter en minst sagt grundlig eftersökning har nu detta tidigare okända motiv nått klarhet. Hos oss tidigare endast känd som en miljö ur Linköpingsfotografen Fritz Lovéns samling. Svaret fanns inte att finna i hans hemort utan i vår huvudstad. Schefflerska palatset på adress Drottninggatan 116 söder om Observatorielunden är platsen och byggnaden står ännu kvar i ett varsamt restaurerat skick. Fotoåret 1926 hade huset nyligen donerats till Stockholms högskola och är ännu i lärosätets ägo och i funktion för representation och som kontorslokaler för pensionerade professorer.
Linköping tidig vår 1907. Den som är förtrogen med staden hittar igen vyn från mötet av Järnvägsavenyn och Vasavägen med S:t Larsgatan. Det vackra hörnhuset hade stått klart 1905, uppfört i jugendstil efter ritningar av firma Pihlström & Eklund. Entreprenaden omfattade även den tillbyggda industridelen till vänster. Beställare av husen var Linköpings Litografiska AB som önskade en bostads- och affärsdel invid en modern industrilokal. Längre bort utmed S:t Larsgatan anas S:t Larskyrkan som vid tiden precis fått ny och ännu gällande tornhuv.
Den 8 juni 1847 lät snickerifabrikören Carl Anders Andersson porträttera sig i Sankt Petersburg. Postens bild är en reproduktion av orginalet i släktens ägo. Carl Anders Andersson föddes i Skeda 1820 som son till snickaren Anders Andersson och hustrun Inga Sophia Kumlander. Familjen flyttade till Linköping 1835 där fadern etablerade sig som stolmakare. Vid 19 år ålder flyttade Carl Anders till Stockholm och försvinner ur källorna för vår insats. Kort tid efter porträttet inflyttade han emellertid åter till Linköping från Sankt Petersburg och tituleras då snickare. År 1850 gifte han sig med Amalia Charlotta Friedleiffer. Från 1852 var makarna bosatta i Sankt Kors kvarter nr 58.
Lennart Sjöberg visar upp modellen för Gamla Linköping på en studiecirkel i Linköping. Cirkeln kallades "Vår stad genom tiderna" ledd av Harald Tigerström. I mars 1946 beslöt stadsfullmäktige att skapa ett Skansen för Linköping, man beslöt samma år att det skulle heta Gamla Linköping. Den 1 februari 1956 tillträdde Lennart Sjöberg som intendent och chef för Gamla Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Skjutning med Ksp m/39 strv i marklavett på Utö skjutfält. Skytten närmast är 105 Andersson, nästa är 810 Ekman. Ksp m/39 var konstruerad för, och fungerade bäst med, 8 mm ammunition. Nu var den am på utgående och skulle ersättas av 6,5 mm am (samma som till gevär m/96). Så vår am var nu "gratis" och vi fick skjuta hur mycket som helst. Efter att Ak 4 (automatkarbin) införts i Armén byttes piporna senare till 7,62 mm (308 Win). Efter 250 skott var pipan så varm att den måste bytas. Kommer ihåg att reservpiporna brände gräset ordentligt när vi lade dem på marken.
2000-11-29, AS. Kyrkan av sten har medeltida ursprung. Den förlängdes 1787 mot öster med ett tresidigt kor och försågs 1824 med torn. I kyrkornas relikvarier förvarades helgonreliker, mikroskopiska delar av helgon eller ting som de vidrört. De var av stort värde för kyrkan och förvarades därför ibland i särskilda skrin som ofta utformades som kyrkor. Skrinet från Jäla är ett av de större som bevarats in i vår tid. Det är från 1100-talets andra hälft och består av en trälåda klädd med förgylld koppar. Den latinska texten berätar att skrinet innehållit delar av Johannes Döparens huvud.
Kontakt-kille som skriver brev, 4 mars 1966 I förgrunden syns det en man som är klädd i en ljus, randig skjorta med en mörk virkad slips och mörka byxor. Han har en kortklippt frisyr. På mannens vänstra ben sitter det en pojke som är klädd i en långärmad skjorta och mörka byxor. Till vänster på bilden ser man en bokhylla. Bland böckernas rubriker i bokhyllan syns det endast "John Kennedy" och "I vår underbara värld" av J. V. Stanêk tydligt. På bordet under bokyllan står det en skrivmaskin, en ask med tändare, ett askfat, ett anteckningsblock, pappershäften och ett kuvert. Skrivmaskinen är märkt "Halda." I bakgrunden till höger ser man en dörröppning.
Poppolis döpt av Shanes 11 december 1965 Bild av det Pop-Diplom som popgruppen Shanes tilldelat polisen. På detta står följande text: "Till Polisen i Örebro Län:..........som vi befunnit vara 1965 års mest idoga och popmedvetna polis. Vi har under sommaren och hösten stoppats och kontrollerats å´det noggrannaste hela 24 (tjugofyra) gånger!!! Ni har varit ytterst måna om att vi skulle färdas säkert i vår orkesterbil. Tack för det!! The Shanes (BD 7169). (Undertecknat av bandmedlemmarna): Tommy Wåhlberg, Svante Elfgren, Jan Ahlin (Turnéledare), Lennart Grahn, Tor-Erik Rautio och Kitt Sundqvist. Runtomkring kanterna på dilplomet löper samma text om och om igen: "Pop-Diplom."
Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Nu har vi i alla fall fått dem att börja gå, men så är det också vår. 1950" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Margareta, Gittan, Ingegerd och Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggnings femte ugn. Det mesta av ugnen är borttransporterat 2004, men man kan fortfarande se roterugnen. Denna ugn var den största av Lövstas fem ugnar och den togs i drift 1965. Ugnens kapacitet var 15 ton i timmen.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: En av två skopor från sopförbränningsanläggningens bunker. Med dessa skopor lyfte man sopor från bunkern till någon av de fem ugnarnas intag. Skopan består av sex skovlar och väger 5500 kg, den är c:a 3 meter hög och c:a 2,5 meter i diameter i slutet tillstånd. Den monterades på plats.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Bunkern för förvaring av sopor. Mitt i bild en av två manöverhytter för kranförare till skoporna. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Vy från Lövsta sopförbränningsanläggning mot Mälaren. Vid fototillfället rymde området en omfattande verksamhet kring isärmontering, destruktion och återvinning av kylskåp. Bakom en uppställningsplats för kylskåp syns en grön trailer som användes för att tillvarata freon från kylskåpen och förvandla övriga delar till flis.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Del av tillbyggnad till Lövsta sopförbränningsanläggning. Tillbyggnaden byggdes vid mitten av 1960 talet och rymde en femte ugn som togs i drift 1965. I bakgrunden syns taket till den gamla sopförbränningsanläggningen från 1907, samt bakom den även den gamla vagnsverkstaden som innan var destruktionsanläggning för slaktavfall och kadaver.
Prins Carl inviger monumentet över danske fältherren Daniel Rantzau den 26 juni 1938. Prinsen står vid minnesstenen med några militärer i bakgrunden. På plats fanns också prins Harald av Danmark. Utöver att vara till åminnelse av Ranzau, som stupade på denna klippa i striden om Varbergs fästning den 11 november 1569, var tanken också denna som prins Carl uttryckte vid avtäckningen: "Men måtte också vår gemensamma minnessten i alla tider kunna bära vittnesbörd om att fred råder och alltid skall råda mellan Danmarks och Sveriges folk."
Bild tagen vårvintern 1908. Annexet saknas och byggs några år senare och till vänster skymtar "schatullet" som plockas ner inom kort och återuppförs på Herrhagen, okänt var. På tomten är Ludvig Martins nybygge, under lång tid med posten som hyresgäst, inflyttningsklart 1910. Läroverkets gymnastiksal är oputsad, saluhallen är under uppförande och den invigs 30 oktober 1909, gamla lasarettet används som brandstation sedan 1905 och villan till höger, traditionellt kallad "bankens trädgård", ägd av översånglärare Lindh står kvar ett femtontal år och på den tomten invigs Baptistförsamlingens tabernakel 1925. Notera att skolgården är rena leråkern vid en blöt vår.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.