En stuga med farstubro på vilken en äldre kvinna med förkläde och huckle står. Till höger om henne står fyra män i kostym och hatt. På glasplåten(=negativet) har fotografen noterat: "Under vägen till Halleberg 3 juli 1922. Mina Larsson jämte stugan Skytteklev. Carl Andersson, Erik Larsson, Andreas, Oskar"
Från 299 kr
Hallandsgården i Slottsskogen, Göteborg. Bild 1, fotograf okänd: Prins Bertil med fem damer i folkdräkt i Hallandsgården. Byggnaden kommer från Knipereds by i Lindome där den uppfördes på 1790-talet av en stolmakare, vilken följdes av flera generationer i samma skrå. Gården kallades Jöns Börjesgården eller Snubbes. Bostaden övergavs på 1920-talet och var ordentligt förfallen då Hallands Gille fick köpa byggnaden för att 1947 flytta den till Slottsskogen. Efter restaurering inredde stugan med insamlade föremål och verktyg. Gillet höll sedan stugan öppen för besökare och ordnade olika evenemang, som en samlingspunkt för hallänningar. Under 2022 beslöt Hallands Gille att avveckla sin verksamhet och att fördela inventarierna till olika relevanta aktörer i Halland. Bild 2: Vykort i färg, "Hallandsgården i Slottsskogen. Ägare Hallands Gille i Göteborg. Fyra motiv, varav ett exteriört och tre interiört.
Johan Karlsson född 1852 i Roma var gift 1874 med Catarina Elisabet Vallander född 1847 från Gumbalde. De köpte ett ställe vid Bönde 1882, vilket de sålde 1906, varefter de arrenderade 700 m2 mark av Edvard Larsson på Husarve och på denna tomt byggde de stugan på bilden 1907. De sålde stugan 1927 till Catarinas systerson Enar Lindgren född 1893 från Gumbalde och hans fru Jenny Hallander från Bandlunde i Burs. De frilöpte tomten samt ytterligare 3.300 m2 från Husarve 1932. Senare, okänt när, blev Emma Linnea Hammarström född 1901 från Havdhem ägare och där efter Börje Melin. 1989 köpte Göran Berntsson född 1968 från Gläves i Burs och Carina Gustavsson född 1963 från Stockholm fastigheten. Huset på bilden är en liten enkelstuga bestående av farstu, bostadsrum och troligen ett litet kök bakom farstun med köksutgång till den lilla boden på baksidan. Johan Karlsson 61 år står vid tunen.
Brevkort, "Karlstorp" kolorerat, skrivet den 5 november 1903 med hälsningen: Ryggåsstuga hvilade Carl den 11:te natten mellan d. 16 & 17 Augusti 1676. Jag kommer till Eder gods om några dagar. Hälsningar från kkusin Sven (till Otto Anderberg, Göteborg). Troligen ligger torpet under godset Sperlingsholm, känt från medeltiden under namnet Klackerup. Karlstorpsstugan är en högloftsstuga, dvs en ryggåsstuga som omges av högre loft på ömse sidor. Oftast gick man in till stugan via loften, som dörren till vänster, men här har stugan försetts med en dörr sedd till höger i bild. En gammal kvinna står framför huset med en hund som hoppat upp på sin koja och på market står ett par tråg. (Se även bildnr F9207)
Sommarstuga med fastighetsbeteckning Gårda 2:45 och adress Varvsvägen 13 i Gårda, Lindome, i Mölndals kommun. Fotografiet är taget under slutet av 1960-talet. I trädgården ses Harry och Margit Johansson med svärdottern Monica. Stugan uppfördes år 1944. Den införskaffades år 1965 av Harry och Margit Johansson som bodde på Eklandagatan 54c i Göteborg. Den tidigare ägaren hette Asp. Köpeskillingen var då 16 000 kr. Byggnaden var en sommarstuga utan isolering, men var utrustad med både vedspis i köket och öppen spis i stora rummet. Ett mindre sovrum fanns också samt ett utedass. Vägen fram till stugan var en enda gyttjepöl på våren. Det bodde då tre permanentfamiljer på området. Resten av tomterna bestod av sommarstugor.
Spikgården i Mariebergsskogen. Uppgifterna kommer från foldern "Vägledning till kulturbyggnader i friluftsmuseet Mariebergsskogen". Mangårdsbyggnad från N. Finnskoga socken, uppförd 1828. Huset har enkelstugeplan, dvs ett stort rum och två mindre sidoställda rum. Man träder direkt in i själva stugan och inte som vanligt, via ett av de mindre rummen som förstuga. Konstnären Per Tellander (1876-1951), som var gift till gården, har hämtat några av sina finstämda interiörer härifrån. Invid Spikgården ligger en säterstuga från Kloftsätra i Köla socken. Den återuppbyggdes 1944.
Mariebergsskogen; Spikgården från Norra Finnskoga. Uppgifterna kommer från foldern "Vägledning till kulturbyggnader i friluftsmuseet Mariebergsskogen". Mangårdsbyggnad från N. Finnskoga socken, uppförd 1828. Huset har enkelstugeplan, dvs ett stort rum och två mindre sidoställda rum. Man träder direkt in i själva stugan och inte som vanligt, via ett av de mindre rummen som förstuga. Konstnären Per Tellander (1876-1951), som var gift till gården, har hämtat några av sina finstämda interiörer härifrån. Invid Spikgården ligger en säterstuga från Kloftsätra i Köla socken. Den återuppbyggdes 1944.
Det ålderdomliga torpet Marksäter under rusthållet Kättestad i Nykil kan följas så långt de kyrkliga källorna låter sig tala. Tidigt använd som undantagsstuga, där några nedslag kan belysa; Gamla pigan Annika Hård - fattigunderstöd, ett annat avskedade livgrenadjären Magnus Ullman som led av bråck medan hans hustru Catharina Larsdotter befanns allmänt sjuklig och mantalsbefriad. Periodvis var stugan rent av obebodd i äldre tider men tidvis drivits av torpare. I husets ombytliga status kan vi läsa variationer i befolkningens struktur och konjunkturer. Foto 1952.
Här har Masse stått vid staketet vid sin tomt och tagit en bild av oxeln utanför stugan, se också Bild 1398. Oxlar har efter Masses tid bitvis blivit något av karaktärsträd på Lausbackar. Bakom oxeln alldeles framför räcktunen går vägen upp till Söderlunds. Den inhägnade hagen var förr åkrar, troligen för länge sedan tillhöriga gården Bogs, som antagligen försvann vid digerdöden 1350. Marken ligger nu under Smiss och används inte längre.
Vy över Nystadviken i sjön Vindommen i Hannäs. På näset skymtar ruinen till Hannäs gamla kyrka. I bildens förgrund ser vi den ursprungliga stugan som sedermera kom att bli statbostaden Labbet till Hägerstad skattegård i Hannäs. Enligt traditionen uppförd som snickarstuga men från 1918 tillbyggd i stugans bägga ändar vilket fick huset på bilden att bilda en mittdel i en sammansatt bostad med två lägenheter.
Enligt påskrift interiör från köket till Åttingstugan under Brokind. Bostället är svår att följa i källorna men uppenbarligen var stugan ännu bebodd eller åtminstone i någon mån brukad när fotografen passerade en sommardag 1904. På den öppna spishällen har någon lagt sin stickning och kaffekoppen tycks inte stått där så länge. I övrigt ger bilden ett ålderdomligt intryck. Närmast till vänster hänger ett redan vid tiden gammaldags besman med svarvad motvikt. Då aldrig någon järnspis blivit installerad står samtliga kokkärl på ben.
Den ålderdomliga ryggåsstugan Päronlösa utefter Kvillingevägen bär ett avslöjande namn. Söker vi stugans källor finner man en väntad koppling till potatis (jordpäron), eller i detta fall avsaknad. Stugan dyker upp omkring 1850 som Päralösa och dess svårodlade läge i bergsslänten förklarar varför. Ett annat parallellt argument till namnet var troligen dess låga status som boställe för egendomslösa som daglönare, arbetskarlar, inhyses och liknande. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949. , Kvillinge sn. Ryggåsstuga med innertak.
I Fiskarestugan till godset Bjärka Säby har det så långt källorna tar oss inte bott någon dokumenterad fiskare. Således ägnade sig inte heller Frans Oskar Gustafsson åt fiskafänge, i annat än vid sidan av sitt värv som torpare. Här ses han invid hustru och söner framför stugan. Den stående mannen återfinns vid tiden inte i hushållet, utan får ses som tillfällig gäst, möjligtvis fadern. Odaterad bild från omkring 1907.
Olavus Persson. Död 1892. Hade Sörgården (nv) i tre år innan han köpte i Bålerud (söder om Ek's). Då hustrun gick bort 1896 tog mormor hand om de båda barnen Ester och Theodor(Franzén). Hon var också farmor till Bertil Jansson, Bålerud. Hon och hennes familj bodde då i "nya" stugan - t.h. på bilden med nr ...... ,- som uppfördes på 1880-talet. Den gamla byggnaden (hembygdsföreningens) stod kvar här till år 1956 "Farmor" = "Farfar" = Jan Gustav Larsson
Örebro. Man ser en del av Gippersta, det stora huset är f. d Frökontrollanstalten. Bilden är tagen från en fabriksbyggnad på Frykstensgatan 5, 7. Den lilla röda stugan närmast kallades E. R. Dals stuga. År 2019 är alla hus borta, förutom det stora huset och istället ersatta av den nya rondellen vid södra infarten, Oscariarondellen, som knyter ihop södra infarten, Fabriksgatan, Drottninggatan, Kungsgatan, Gustavsviksvägen. Bilden är förmodligen tagen 1960 av Anna Steen, Örebro.
Banvaktsstuga i Östra Fågelvik i Värmland. Den hette 362 Ängtorp och på bilden syns banvakten Nils Fredrik Fryklund med familj på hans 50-årsdag den 12 september 1903. Från vänster barnen Maria, Elin, Hanna, Jenny och Oskar, Nils Fredrik och hustrun Kristina. Framför John samt Kristinas far "Olles Petter" med minsta barnet Berta. Gustav och John följde i faderns spår och blev järnvägare. Stugan revs i mitten av 1950-talet.
Mannen på bilden föreställer Johan Larsson (1845 - ca 1925), torpare på Stora Vadet under kungsgården Götala i Skara landsförsamling. Han står framför sin stuga, där den gammaldags lockpanelen och såpliljorna runt stugan syns. Johan Larssons föräldrar kom som torpare till Götala 1852, då Johan var sju år gammal. Se även http://gotala.blogg.se/2012/april/skara-boxer.html och Nancy Nykvists kåseri "Från Mitt 30-tal" i Skara Gille 1984-1989, sidorna 52-59, där samma bild är medtagen på sidan 53.
"Kidron", från början under L:a Lindåsen. Fia bodde här (död 1922). Tidigare bodde hon tillsammans med maken Gustav i Glädjen. Stugan låg närmare vägen än den nuvarande och plockades ner för att användas som sommarstuga i Stockholmstrakten. (David, son till Fia, far till Birgit Löfqvist). Sjöbron (förr Svinkärret) ligger närmast sjön av de tre ställena här. Där bodde en tid Anders Granats mor, som "brände". (gjorde hembränt) Glädjen låg längst åt öster. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Mäloset 1939. Gamla stugan. Troligen byggd i början av 1800-talet. Vindflöjeln, som förvaras i kyrkans vapenhus, satt på norra gavelns nock (t.v.) OBS. Framsidan vätte åt Kroksjön. Revs 1942. Då Spets familj flyttade dit 1908 fanns två stora öppna spisar av natursten i rummen, men även i köket var härden öppen. Man hade alltså aldrig haft någon järnspis, utan eldade i "gruva" och hade kokkärl på fötter samt trefotsringar. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Fr.v: Reprofotograf: Gunnar Berggren. 1. Ester Johansson, Kojorna 2. Josef Johansson, Kojorna 3. Adolf Gustafsson, Gersebacken 4. Karl Johansson, Liden, Sätra 5. Gustaf Eriksson, Larstorp 6. Ester Sjögren, Gersebacken Sittande fr. v: 7. Ellen Gustafsson, syster till nr 3 8. Hildur Johansson, syster till nr 1 9. Amanda , Högåsen Nr 3 och familjen Gustafsson bodde i ena ändan av huset. Adel, Artur, Linus Andersson och deras familj i andra. Nr 3 kallades då "Arstuve-Adel" (= Adel i 'andra' stugan.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.