Rosenbad, kvarter vid Norrström i centrala Stockholm rymmande fyra kulturhistoriskt värdefulla byggnader, uppförda omkring 1900 för Skånes Enskilda Bank, Stockholms Stads Sparbank, Nordiska Kreditbanken och AB Rosenbad efter ritningar av Gustaf Wickman, Aron Johansson och Ferdinand Boberg. Riksdagen och dess verk har disponerat lokaler i R. Namnet R. kommer från det badhus som fanns på platsen i 100 år, uppfört på 1680-talet. /2000-08-28, AS.
Från 299 kr
Rosenbad. Rosenbad, kvarter vid Norrström i centrala Stockholm rymmande fyra kulturhistoriskt värdefulla byggnader, uppförda omkring 1900 för Skånes Enskilda Bank, Stockholms Stads Sparbank, Nordiska Kreditbanken och AB Rosenbad efter ritningar av Gustaf Wickman, Aron Johansson och Ferdinand Boberg. Riksdagen och dess verk har disponerat lokaler i R. Namnet R. kommer från det badhus som fanns på platsen i 100 år, uppfört på 1680-talet.
Färgfabriken Müller och Mann. Bolaget startade sin verksamhet i före detta AB Iris och ET Gleitsmanns lokaler söder om Gutenbergsgatan. Färgfabriken hade ingen större framgång och verksamheten lades ned kring 1911. Lokalerna kom att användas som lager av ET Gleitsmann fram till 1915, då Trelleborgs Gummifabrik köpte upp dem.
Förskola Folke Bernadottes gata 4, Göteborg. Årtal okänt. Lärare och barn står samlade utanför. Förskolan ligger i ett lugnt område av Vasastaden vid gränsen till Annedal. Den är Göteborgs äldsta förskola och i dessa charmiga och anrika lokaler har det vistats barn sedan 1880.
Magit Andersson vid stickmaskinen i "Strumpan" (AB Victor Samuelsons Strumpfabrik), cirka 1950. Margit är givarens mor som arbetade i "Strumpan", senare Mölndals stadsmuseums lokaler. Bak på fotografiet finns stämpeln: "REX FOTOSTUDIO, Flaggatan 3 - Tel. 12 84 27, Göteborg" och numret: "5097-5" som är handskrivet.
Ungdomar från Kållereds Motorklubb renoverar den gamla brandstationen i Kållered för att kunna ha den som föreningslokal, år 1984. "Febril verksamhet råder i KMK:s lokaler. Här är det Dennis Byström och Ulf Krantz som hjälps åt." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Personalen hos Nicklassons charkuteri, 1930-tal. Kvinnan i nedre radens mitt är givarens mor Hulda Nicklasson. På hennes vänstra sida sitter Ingrid Nicklasson. Mannen i övre radens mitt är Holger Nicklasson och längst ut till höger står Nils Nicklasson. Charkuteriet låg i "Gillets" lokaler (Frölundagatan 1/Kungsbackavägen 2). Relaterat motiv: 2004_0619.
Se under anm. 1997:3485. Under bilden står "Den nya spårvagnen". Det var det första året spårvagnar gick som inte hade uteplats fram och bak som de äldre vagnarna hade. Karl sprang ut från sitt arbete på tryckeriet för att ta kortet.Tryckeriet flyttade till lokaler på Göteborgsvägen 1938.
Ödeshög station. Fågelsta-Vadstena-Ödeshög Järnväg, FVÖJ. Anlades 1887 och öppnades 1888. Övergick till Mellersta Östergötlands Järnväg, MÖJ 1919. Bangården byggdes ut 1945 med ett rundspår. Byggde om vissa lokaler 1946/47 och magasinet byggdes om 1947. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1950. WFJ lok 2 "Gustav Wasa".
Bilden tagen från Basargatan i riktning mot Grönsakstorget och Västra hamngatan. Längre ned längs gatan syns Allmänna pensions- och änkekassan, samt Trädgårdsföreningens lokaler vid Grönsakstorget. Till vänster i bild syns en del av Sociala Huset, vilket tidigare var Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset.
Barnen är på födelsedagskalas hos Olle Karlberg. Alla bodde på Kungsgatan 10. Huset ägdes av Jönköpings läns sparbank där även banken hade sina lokaler. Vid det dukade bordet längst fram från vänster sitter: Ulf Pettersson, Siv Pettersson, Karin Patzold, Olle Karlberg, Ingvor Lindahl, Monika Patzold och Jan Lindahl.
Åtta män med städgrejer städade lokalerna i NTO Templet 1658 Maria-Logen år 1928. De hade sina lokaler vid Sveagatan i Jönköping. Från vänster står: Erik Andersson, Oskar Lindahl, Gustav Larsson, Sven Bodin, Ture Andersson, Olof Aldén, Helge Svensson och Torsten Andersson.
Orig. text: Konsistroium för Norrköpings Tidnignar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Orig. text: Konsistorium för Norrköpings Tidningar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Orig. text: onsistorium för Norrköpings Tidningar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Fabrikör Malte Månson startade sitt företag 1918, och 1930 tog han i bruk nya lokaler på Hamngatan 3, invid Stångs magasin. De tillverkade redskap och motorreservdelar. Till höger i bild ses det gamla boningshuset till Stångs magasin, som ursprungligen var en kvarn. Båda byggnaderna revs när Hamngatan breddades. Vid korsningen med Stånggatan
Lastbil med reklamtexten "KM" parkerad framför två större stenhus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Såmaskiner uppställda framför större träbyggnader. Enligt Dan Gunners anteckning: Nygren & Åhlin. Den 24 maj 1866 startade Oskar Nygren och Walfrid Åhlin en järnkramhandel i en blygsam skala. Staden behövde dock mycket järnvaror för det omfattande restureringsarbete som vidtog efter branden 1865. Detta gjorde att affärerna blomstrade och redan efter ett år fick man flytta till större lokaler på Tingvallagatan. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Man vid parkerad lastbil med stora tunnor på flaket framför tre större stenhus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Bil med öppen fram- och bakdörr. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.