Bilden tagen från Basargatan i riktning mot Grönsakstorget och Västra hamngatan. Längre ned längs gatan syns Allmänna pensions- och änkekassan, samt Trädgårdsföreningens lokaler vid Grönsakstorget. Till vänster i bild syns en del av Sociala Huset, vilket tidigare var Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset.
Från 299 kr
Barnen är på födelsedagskalas hos Olle Karlberg. Alla bodde på Kungsgatan 10. Huset ägdes av Jönköpings läns sparbank där även banken hade sina lokaler. Vid det dukade bordet längst fram från vänster sitter: Ulf Pettersson, Siv Pettersson, Karin Patzold, Olle Karlberg, Ingvor Lindahl, Monika Patzold och Jan Lindahl.
Åtta män med städgrejer städade lokalerna i NTO Templet 1658 Maria-Logen år 1928. De hade sina lokaler vid Sveagatan i Jönköping. Från vänster står: Erik Andersson, Oskar Lindahl, Gustav Larsson, Sven Bodin, Ture Andersson, Olof Aldén, Helge Svensson och Torsten Andersson.
Orig. text: Konsistroium för Norrköpings Tidnignar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Orig. text: Konsistorium för Norrköpings Tidningar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Orig. text: onsistorium för Norrköpings Tidningar. Konsistoriehuset, östra delen uppförd 1826 över en medeltida källare. Arkitekt: J W Gerss. Tillbyggt åt väster 1873. Arkitekt: J F Åbom. Rotundan tillkom 1926. Arkitekt: E Hahr. Gymnasium 1830-1864. Stiftsbibliotek 1864-1973. Lokaler för domkapitlet sedan 1975 och för stiftsförvaltningen sedan 1993.
Fabrikör Malte Månson startade sitt företag 1918, och 1930 tog han i bruk nya lokaler på Hamngatan 3, invid Stångs magasin. De tillverkade redskap och motorreservdelar. Till höger i bild ses det gamla boningshuset till Stångs magasin, som ursprungligen var en kvarn. Båda byggnaderna revs när Hamngatan breddades. Vid korsningen med Stånggatan
Lastbil med reklamtexten "KM" parkerad framför två större stenhus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Såmaskiner uppställda framför större träbyggnader. Enligt Dan Gunners anteckning: Nygren & Åhlin. Den 24 maj 1866 startade Oskar Nygren och Walfrid Åhlin en järnkramhandel i en blygsam skala. Staden behövde dock mycket järnvaror för det omfattande restureringsarbete som vidtog efter branden 1865. Detta gjorde att affärerna blomstrade och redan efter ett år fick man flytta till större lokaler på Tingvallagatan. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Man vid parkerad lastbil med stora tunnor på flaket framför tre större stenhus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Bil med öppen fram- och bakdörr. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Volvolastbil med reklamtexten " KK Konsum" parkerad framför två större bostadshus. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Industrianläggningen vid forna Lundbergs Läderfabriks AB i Valdemarsvik 1988. Lädertillverkningen var då sedan länge nedlagd och detsamma gällde för den möbeltillverkning som hade tagit vid i början av 1960-talet. Den överblivna anläggningen blev därefter ett huvudbry för kommunen, tills en vändning kunde skönjas med nya verksamheter i renoverade lokaler. Sedan bildens tillkomst har delar av det så kallade Sjöhuset till höger rivits och Garvaregatans sträckning ombildats i en ny dragning av Storgatan.
Det inre av kvarteret Blandaren i Linköping 1965 och vad som i informationen kring bilden uppges visa stadens gamla gasverks lokaler. En mer trolig tolkning är att byggnaderna är desamma som Linköpings Byggnadsaktiebolag lät uppföra kort före förra sekelskiftet och som från år 1908 kom att ägas av bolaget Göteborgssystemet i Linköping, vilket vidare kom att följas av det statliga Systembolaget. Försäljningslokalen låg mot Sankt Larsgatan nära mittför Frimurarehotellet.
Båtmansgatans, numera Södra Stånggatan, anslutning till Hamngatan. Detta var en viktig väg till industriområdet i Nykvarn och inte minst hamnen. Fotot är från sommaren 1959. Till vänster ser man Malte Månssons lokaler. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Gamla telegrafen, revs 1966-1967. Baksidan fr. söder. Telegrafen hade länge sina lokaler i träkåken mitt emot Centralstationen på Järnvägsgatan 20. Telegrafverket och posten hade omväxlande första och andra våningen. Genom ägobyte förvärvade Telegrafverket tomt 13 i Kv S:t Staffan vid Bryngelsgatan, och nybyggnad där var klar 16 juli 1960 då Järnvägsgatan 20 upphörde att vara telegrafstation. Falköpings postkontor hade flyttat tidigare, nämligen 1929 och då till byggnad i samband med Stora hotellet i Kv Midgård vid Bryngelsgatan.
Malmbergs ur i Linköping. Bilden är från deras nya lokaler på Nygatan 26 i Tempohuset. Martin Malmberg, butikens ägare, står vid disken. Malmbergs grundades år 1901 (Brunells urmakeri) och låg innan på Nygatan 17. Urmakare. Klockbutik. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Gävle Stads Gasverk, 20 mars 1946. Gasmästare Simpson. Det första gasverket byggdes 1861 för att förse Gävle med gatubelysning och innerbelysning i offentliga lokaler. Gasljus användes sällan i hemmen, där fotogenlampan användes till att elektriciteten slog igenom på 1900-talet. Gävle använde gaslyktor för gatubelysning ända fram till andra världskriget. I mitten av 1930-talet fanns det drygt 1100 gaslyktor i Gävle. Gasverket leverrerade gas fram till 1966 då produktionen lades ned på grund av dålig lönsamhet.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
'Text enligt foto: ''Bo med 3 st nyvärpta ägg av småskraken vid ett fiskmåsbo med 2 st starkt ruvade ägg. Avståndet mellan de båda bona är 2 dm. De låg vid en stor sten till vänster om dem, ungefär 15 meter från stranden i Knisa mosse. Fotot är taget på 1 meters avstånd. Tydligen är det ont om lokaler för bobyggande på denna mosse.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.