Sten Svanfeldt och hästen Solvester vid trädgårdsmästeriet på Wallinsgatan, okänt årtal. Solvester sägs vara Sveriges äldsta häst, ca 38 år. För mer information om bilden se under tilläggsinformation. Blandade bilder inslamlade i samband med dokumentation av Åby Stallbacke och Stallgårdarna 2015.
Från 299 kr
Tommy Rosberg. hästägare och amatörtränare 1976. Även känd som bandyspelare i Ale-Surte. På bilden drögar man, vilket är ett träningssätt som innebär att en vikt placeras bak på sulkyn för att ge hästen ett motstånd. Blandade bilder inslamlade i samband med dokumentation av Åby Stallbacke och Stallgårdarna 2015.
Stretereds egen idrottsplats byggs och arbetet pågick 1939-1942. Man ser en paus i arbetet med tillsyningsmannen, gymnastik-instruktören och slöjdläraren Ivar Andersson med eleven Knut Österberg, en okänd samt hästen Dunder under sommararbetet ca 1940. Invigningen ägde rum den 16 augusti 1942. Kolstybb hämtades efter kriget 1946 från Almedals fabriker.
Åkare Olle Andersson kallades mest Olle Smé eftersom han var bror till smederna vid Kavlaplan. Här står han med hästen Fyr som bl a fick dra Kroatorpet till sin nuvarande plats 1951. Olle Andersson var den siste som körde yrkesmässigt med häst och vagn i Huskvarna.
Herr Olle Andersson var åkare med kallades mest Olle Smé, eftersom har var bror till smederna vid Kavlaplan i Huskvarna. Här står han med hästen Fyr, som bl a fick dra Kroatorpet till sin nuvarande plats på Grännavägen i Huskvarna år 1951. Han var den siste som körde yrkesmässigt med häst och vagn i Huskvarna.
Åkare Olle Andersson kallades mest Olle Smé eftersom han var bror till smederna vid Kavlaplan i Huskvarna. Här står han med sin häst Fyr som har en tävlingsskylt på vagnen. Hästen drog bl a Kroatorpet till sin nuvarande plats år 1951. Olle Andersson var den siste som körde yrkesmässigt med häst och vagn i Huskvarna.
Lång stallbyggnad, två hästdroskor med kuskar, en man i landå och en man med två hästar. En hund. Mannen i landån med den vita hästen är hästhandlare och åkeriägare Gotthold Sandblom. Han var en av landets största hästhandlare vid den här tiden. Hunden är en Sankt Bernhard och heter Boy. Drottninggatan 53 vars gårdshus brann ner i maj 1962. I grunden var gårdshuset N.F.W. Lagerholms hus, gården nr. 54 på Söder.
En vagn med en häst står utanför en fastighet. På kuskbocken sitter en man och en kvinna, hon med sjalett och kappan åtdragen - möjligen son och mamma, Oskar och Mathilda. Till höger intill står troligen Mathildas Gustaf Adolf och håller i kuskbocken. Den andra sonen Karl står till vänster och klappar hästen på mulen. Vid dörröppningen på andra sidan vagnen står sannolikt Karls hustru Anna Wilhelmina.
Vy från Björke. Från vänster: Björke småskola Missionskyrkan (vit Byggnad), nu ombyggd Uthus med snedtak. Bagare Petterssons, rivet på 1960-talet. Riks 13 med telefonstolpar med ledning till Söderhamn. Hägglunds snickeriverkstad, spånspinneri och skäkt, drevs av August Nyström. (Hägglunds bostadshus syns ej). Tegelbruk, revs före 1910 och flyttade till Varva. Båtmanstorp. Två små torp och portlider. Per Petterssons skymtar bakom Anna Hillgrens. Per Petterssons flyttades 1945 till Hille hembygdsgård, medan Hillgrens torp revs. Vickströms (bakom mannen med hästen).
Potatisläggning på Torpängen juni 1915. Okänd, Beda Jonsson född Björn, Bäve 1892-12-20, Abraham Jonsson, Hjärtum 1875-01-13 , Olof Jonsson, Hjärtum 1882-11-15. Till vänster på bilden syns Olof Jonssons ladugård och huset med liten kärra framför. Hästen som drar plogen har med fölet. Okänd har sättpotatisen i ett grovförkläde. Beda och Olof har grepar och Abraham sköter plogen. I bakgrunden syns ladugården på grannfastigheten idag Brevik 1:33.
Albin Holm efterträdde sin far som lantbrevbärare 1939, på linjen Vrigstad - Horveryd - Hjärtetorp - Gettersryd - Bjällebo - Virestorp - Porsamålen - Trismålen - Åkaköp - Vrigstad. Han körde turen varje dag oftast med moped eller cykel, på vintern med häst och kärra. Han pensionerades 1961. På bilden från 1945, tagen på gårdsplanen till hans hus, är han redo för sin tur. Hyresgästens son, Lars-Åke, får ta en "låtsastur" med hästen.
Repetition av spelet Giv oss fred. Skådeplatsen är uppbyggd intill Arbogaån. Till häst sitter skådespelaren Sture Ström. Kusken Gustav Jansson håller ordning på hästen Tonyson. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
En scen ur skådespelet Giv oss fred. En riddare, i rustning, till häst. Män med sköldar och hillebarder. Bredvid hästen står kusken Gustav Jansson. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner".
Skogslyckeområdet på Hov i Växjö.
Repetition av skådespelet "Giv oss fred". Skådespelaren Sture Ström sitter till häst. Kusken Gustav Jansson är med och håller reda på hästen. Platsen är uppbyggd med klocktorn och stadsmur. Till höger ligger ett timmerhus. I bakgrunden ses Arbogaån och tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan. "Giv oss fred", även kallat "Arbogaspelet", är ett teaterstycke skrivet av Rune Lindström 1961. Handlingen, som är inspirerad av Arbogas klosterhistoria, är förlagt till början av 1500-talet. Uruppförandet skedde den 11 augusti 1962 och Rune Lindström spelade Engelbrekt Gertsson. Lions Club i Arboga stod för arrangemanget. Föreställningarna regnade bort och det blev ett stort ekonomiskt bakslag för föreningen. Spelet har framförts igen; 1987, 1988, 2012 och 2015 av medlemmar i "Bygdespelets Vänner". Fler bilder finns i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.