Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ Lok 1 "Hultenheim" efter pannexplosion i Eksjö den 8 april 1902 Olyckan berodde på att en ny blypackning utan hål insatts vid manometern .När trycket ej steg över 4/5 kg/cm ? vilket manometern visade på grind av en pora i blypackningen belastades säkerhetsventilerna och eldades tills explosionen intraffade. Maskiningeniören Carl Magnus Sand fick båda benen avslagna en annan befattningshavare bröt båda armarna andra skadades av glasskärvor och hett vatten men ingen dödades.Enligt berttelse av en närvarande putsare år 1946 då denne var 84 år gammal
Från 299 kr
Enligt anteckningar på negativ "5120. Jernvägsstationen. Foto fr. Vattenkuranstalten. 1890." . Skövde station. Loket som står bakom vagnarna är SJ O 24 FREY som slopades 1903 och bakom det godsvagn G2 11661 (Kockum 1870) ombyggd till lådvagn I1 1907. Sista vagnen i detta tågsätt har sist en konduktörskupé med broms. En BC6 eller C6b av 1864 års modell. Personvagnarna hitom dessa är från vänster C6b 509 (Kockum 1876), C7 260 (fd B LW 1864), B7 78 (LW 1866) och C6b 767 fd HMMJ C 13 (D 1873). B7 78 slopades tidigast av dessa och det var år 1891.
Den lilla vagnen till vänster trafikerade Eskilstuna-Kvicksund år 1905 och drevs av en ångmaskin. När det var höst, så fick passagerarna stiga av och skjuta på vid stigningar, det enligt lokföraren Elis Larson. Eskilstunas första järnvägsstation stod klar år 1876, då järnvägen invigdes från Oxelösund-Flen-Eskilstuna till Valskog och Kolbäck i Västmanland - OFWJ. När Norra Sörmlands järnväg öppnades år 1895 med Norra och Södra stationerna fick OFWJ:s station namnet Centralstation. År 1924 revs det gamla huset och den nya stationsbyggnaden fick sitt nuvarande utseende.
Tårurspårning vid Bredaryd. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011. Längst till höger syns här ångloket HNJ 28 som tillverkades av Atlas 1909, strax bakom ligger den urspårade tendern följt av resgodsvagn F3 761, tillverkad 1913, Postvagn HNJ 19 och slutligen de två personvagnarna. Den främsta av dem är HNJ 1011, tillverkad av Atlas 1907.
Vintertåghem i Storlien. Vagnarna är Statens Järnvägar, SJ S07 1272 sällskapsvagn till vänster, S07 1275 matsalsvagn. Trots att vagnarna ursprungligen var likadana har plattformarna senare blivit olika. Här syns också kabelöverföringen av el mellan vagnarna och på taket ser ut som någon anordning för täckning av övergångsbryggan. Något annat som syns är att 1275 fått boggierna m91 bytta mot m96 men båda vagnarna har glidlager och inte rullager. Rullager och modernare boggier användes på vagnar i vanliga trafiken och tåghemmen med lägre hastigheter fick de äldre boggierna. TT
Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Fick namnet Verdandi. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Under ombuggnaden förseddes det med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ H3 72. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik Tillverkad av: Vagn & Fabriksaktiebolaget i Falun 1918 Tillverkningsnr.: 254 LLängd: 17,41 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 51 tons Tjänstevikt: 57 tons Tendervikt: 16 tons DrivhjulsØ: 1,72 m. Kol: 5 tons Vatten: 14 m* .Hastighet: 90 km/h Antal: 31 stk. De stora privatbanornas snälltågslok blev den s. k. H3-typen, som från 1910 anskaffades av BJ, SWB och senare även av GDJ, SDJ och HHJ. H3-loket var en sexkopplad tendermaskin med invändiga cylindrar, sth. 90 km/t och uppfyllde privatbanornas fodringer på moderata axeltryck.
Station anlagd 1902. Det första stationshuset var en rak länga parallellt med spåret.1905 tillkom ett en- eller tvåfamiljs boställshus omedelbart öster om stationshuset, något längre från spåret. Nytt stationshus 1913, Den monumentala byggnaden är 45 meter lång och 12 meter bred, rest i två fulla våningar med ena gaveln mot spåret. Liksom de övriga stationerna av denna typ är den uppförd i tegel som man valde av brandtekniska skäl. Byggnaden har ett högt spetsigt sadeltak med ett asymmetriskt placerat torn med valmad huv. På transformatordelen är en lång, hög ventilationshuv byggd över taknocken. Stationshusdelen utmärker sig i fasaden genom annorlunda fönstersättning. Över entrén från spårområdet hänger ett djupt, flackt skärmtak.
Huskvarnas gymnastikflickor på resa till Zagreb där de ska delta i 1957-års Gymnastrada, som var ett av världens största idrottsevenemang med gymnaster från hela världen. Här är flickorna uppställda vid järnvägsstationen i Huskvarna före avfärd. Stående från vänster: Lena Rohdin, Birgit Rosby, Åse Letell, Britt-Louise Letell, Kerstin Rommedahl, Gunnel Wänndahl, Karin Ekner, ledare Caj Delden, pianisten Bertil Krantz och framför honom Nina Delden. Sittande från vänster: Astrid Wibring, Ulla Lindström, Monica Pettersson, Gun-Britt Berg, Gunilla Svensson, Aino Svensson och Ann-Marie Andersson.
Kv. Klockaren 1, Storgatan 13, Kilanders. Kilanderska huset under byggnad. Färdigbyggt år 1900. Då inflyttade även postkontoret där från det lilla huset till vänster (se brevlådan på väggen) med ingång från gårdssidan. Postmästare var postexpeditör fru Maria Hammarstrand. I hörnet av Storgatan mellan Kilanders och lilla huset t. vänster låg poliskonstapel Högbergs låga envåningshus (ett stycke in på tomten), där sedan uppfördes hörnhuset inrymmande bokhandel, Skaraborgsbanken m.m. Till höger Jouvins hotell, och närmast kyrkan Westlins hus, där Kilander i många år hade sin manufakturaffär, tills hans nya hus blev färdigt.
Länslasarettet. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Före detta fanns endast ett länslasarett i Skaraborgs län, nämligen i Mariestad. Förutom bostad för läkare blev det endast 20 platser för den egentliga sjukvården och 10 platser för veneriskt sjuka. Särskild läkarbostad uppfördes 1869-1870. Den 8 januari 1881 uppläts en nybyggnad till upptagningsanstalt för sinnessjuka i Falköping. Helt nytt länslasarett invigdes 10 januari 1905. Den drivande kraften för dess tillkomst var dåvarande läkaren dr A.P. Westerberg. 97 patienter kunde nu inrymmas på lasarettet. Efter fullständig inredning fanns plats för 160 sjuksängar. Epidemisjukhus öppnades 1926 med 66 sjukplatser. Lasarettet har härefter ett flertal gånger utvidgats genom till- och ombyggnader, främst år 1935 och 1946-47.
Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. I "vär´t", det hus som förut stod där det här synliga övre ljusa huset är uppfört, bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.
Nedläggning av kloakledning 1921 - 1922. Den aktuella kloaken rann dels mot Hulesjön dels mot Torbjörntorp. Det beslöts att en kloakledning skulle byggas. Arbetet utfördes som nödhjälpsarbete åren 1921-22. Arbetsstyrkan uppgick till mellan 25 och 30 man. De flesta kom från andra orter. Många arbetslösa stenhuggare från Bohuslän deltog liksom gjuteriarbetare från Köpings Mekaniska Verkstad. Den enda "maskinella" utrustning som fanns till hjälp var en stubbrytare och en kran. Diket grävdes 5 meter djupt. Som draghjälp hade man stenkärror och två hästar. Ledningsdragningen gick från undergången vid snickerifabriken - under järnvägen - till Mössebergsgatan - Nils Ericsonsgatan mot Norra undergången.
Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. " I vär´t ". Foto: febr. 1939. I det hus som förut stod där det synliga övre ljusa huset är uppfört bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.
Familjen Broman är uppställd för fotografering. Pappa Broman är snickarbas på Arboga Mekaniska Verkstad. Två kvinnor i stora hattar, fyra män med hattar, skägg eller mustasch, två flickor och två pojkar. Bilden är tagen utomhus. Ett pelarbord står framför de som sitter. Fotografiets baksida: AKF-14459 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
En stor publik har samlats på torget. Kung Gustaf Vl Adolf ska tala från en uppbyggd scen intill rådhuset. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. I åhörarleden ses Arboga Hemvärnskår och Arboga Lottakår. I bakgrunden ses Sture-bio, Tidstrands garn, Skoaffären och Atschy Strandbergs frisörsalong. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Publik på Stora torget. Skolbarn med flaggor, Frälsningsarmén, unga och gamla har samlats för att se och höra kung Gustaf Vl Adolf. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. Han står på den uppbyggda scenen till höger, strax utanför bild. Järnbolaget, Specerier, Haglunds Guld och Eklöws bosättning ses i bakgrunden. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Människor har samlats, på Stora torget, för att se och höra kung Gustaf Vl Adolf. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. I publiken ses Arboga Lottakår, kvinnor i folkdräkt, Arboga Scoutkår, gamla och unga. Några har klättrat upp på taket på Lungborgska fastigheten. I bakgrunden ses skoaffären, Strandbergs (Atchy Strandbergs frisersalong), Konditori Saga och Järnbolaget. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.