Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Vi med våra ungar. Så här lekte vi flickor på Sörbyallén under 1940-talet och i början av 1950-talet" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Ingrid, Ingegerd, Gittan, Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
Från 299 kr
Fyra flickor med dockor och dockvagnar. "Nu har vi i alla fall fått dem att börja gå, men så är det också vår. 1950" Gittan Gustavsson med sina väninnor, från vänster: Margareta, Gittan, Ingegerd och Ingrid. Bilden inscannad från Gittan Gustavssons fotoalbum. (Bilderna är tagna av William Geidne, Gittans pappa). Leksakerna på bilden (dockvagn, docka, dockkläder, solglasögon) överlämnades till museet, se föremål ÖLM 38701:1-12. Givaren fick dockvagnen och dockan när hon var 5 år gammal och lekte med dem i 7 år. Hennes mamma, Nanny Geidne (1910-1997) Örebro, sydde, virkade och stickade dockkläderna.
"Järnhandelshuset" i Norberg. Givaren föddes i lägenheten längst upp till vänster den 9/4 1914. "Till vänster ses Edlunds manufakturaffär, därefter en hattaffär och så järnhandeln. Bilden är troligen tagen ca 1918. Okända personer står framför huset. "Järnhandlaren" Ringlund bodde på första våningen till höger i huset och Edlund bodde på andra sidan av huset. Överst var ett par enkelrum och två lägenheter på 3-4 rum vardera. Vi som bodde i huset umgicks i synnerhet på jularna då vi hade julgransplundringar i alla lägenheterna." Ringlund kom till Norberg och öppnade järnhandel i Abrahamsgården. Han lät sedan bygga "Järnhandlarhuset". Hans son Josef Ringlund tog sedan över.
En pojke vid en stol under en bonad. Lars (givaren) tror att bilden föreställer Börje Ramqvist (givarens kusin, son till faster Elin), men är inte absolut säker. Stolen skall Lars bror Per ha fått senare. Troligen tagen ca 1915-1920. Lars berättar att de träffades i ungdomen då och då. "Han blev ingenjör och jobbade hos Luth och Rosén som var ett el-bolag på den tiden. Sedan åkte han till Polen och träffade en flicka som han gifte sig med, men det blev inte bra. Dom skilde sig rätt så snart."
Byggnadsdokumentation. Vy från väster på en villa uppförd i Sörliden, Kvarnbyn, 1998. Byggd av återanvänt material från en tjänstemannavilla på Papyrusområdet. Oktober 1998 - januari 1999. Relaterade motiv: 2002_0919 - 0921. Text från: "En byggnadsinventering utförd 1972 på uppdrag av Mölndals kulturnämnd". På denna tomt låg tidigare "Royens Nilses". Det huset byggdes kring 1850 av mjölnaren Nils Svensson, som arbetade vid Royens kvarn, kvarnfallet 21. Han ägde det sedan i mer än ett halvsekel. Huset var en stor rödmålad timmerbyggnad i två våningar. I huset bodde många familjer (ofta 8 - 10) vilket tyder på att små lägenheter och spisrum förekommit. Huset flyttades kring 1930.
"Thomas Högberg vid Texaco-tappen i Lindome, berättade att det är samma visa varje år. När kölden plötsligt slår till har bilisterna glömt kolla glykolhalt, batteriets laddning samt inte fyllt K-sprit i bensintanken för att råda bot på kondensen. Thomas var inte direkt ledsen för affärerna gick strykande och han hade bokstavligt talat laddat upp med massor av nya batterier. Men det är ju synd om bilisterna som blir stående ute på vägarna, lade han till allt medan han fyllde K-sprit i tanken på en bil som körde upp framför pumpen." År 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Stretered skolhems personal som gick Riksmarschen, cirka 1936. Med på bild: Dir Gustaf Fridolf, Ernst Lundberg, Rune Lundberg, Karin Hasselberg och Anna Dahlberg. Bilden är tagen utanför "Gamla Försöket" på Stretereds skolhem. I bakgrunden syns Lilla stretered med Röda stugan, Stretereds äldsta mangårdsbyggnad och personalbostaden i den ombyggda torkladan. Enl. uppgiftslämnaren Sune Ivarson - "Ivar Andersson gick 4 gånger eftersom det finns fyra erövrade märken på hans efterlämnade märkessköld. Troligen var det han som organiserade det hela, vilket jag har ett svagt minne av. Han började på Stretered 1936".
Karl Erik Folin i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Karl Erik Folin på väg hem till stugvärmen från en av Kållereds affärer. – Jag handlar faktiskt all här utom sådant som finns i specialaffärer. Idag har jag som exempel varit till Mölndal för att jag behövde något i bokhandeln där. Annars är Kållered billigt och bra, och så bor man ju här, dessutom. Det kostar att dra iväg några kilometer nu för tiden." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
Åsa Wahlberg med sönerna Christer och Johan i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Åsa Wahlberg med barnen Christer och Johan möter vi på inre torget i Kållered. – Jag arbetar på B&W och tycker att det är mycket billigt och bra att handla där. Å andra sidan bor jag i Kållered och tycker det är bekvämt att handla en del av dagligvarorna här, och ibland hittar jag faktiskt matvaror till ett billigare pris här på torget." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
Yvonne Gustavsson i Kållereds centrum, år 1983. "Vad tycks? Vi frågade i Kållered centrum var de brukade göra sina inköp. Yvonne Gustavsson frågar vi medan vi står och fryser i snålblåsten. Det är ju vintertid. – Jag handlar faktiskt det mesta här i Kållered. Det kanske inte är billigast här, men jag både arbetar och bor i Kållered, så det är bekvämt och avstressande att handla här." Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering till enkäten "Vad tycks" i Mölndals-Posten, vecka 49, år 1983.
Utställning av färdig kabinbåt, Lamellplast i Almås våren/sommaren 1960. Bilderna är tagna ungefär där Almåsskolans slöjdsal nu är belägen i Lindome. Fabriken ägdes tidigare av Colldéns möbler. Fabrikslokalerna ägdes sedan av Hj. C. Samuelsons AB som tillverkade i huvudsak butiksinredningar till Åhlen & Holms varuhus. Vid årsskiftet 1959 - 1960 flyttade Samuelson tillverkningen till Floda. Fabriken övertogs av AB Lamellplast som var ett företag inom Persöner-koncernen, Ystad. AB Lamellpast tillverkade båtar och en husvagnstyp av glasfiberarmerad polyesterplast. Plastmassan levererades av SOAB Mölndal. Relaterade motiv: 2004_0086 - 0119.
Mölndals station och vägbron Mölndalsbro sedd norrut från Göteborgsvägen 3. Den modernt flerfärgade glasbyggnaden, designad av arkitekt Gert Wingård, är Broplatsens buss- och spårvagnshållplats samt tågstation med servicebutik, rulltrappor och hiss. I mitten pågår nybygget av SCAs runda, vita kontorsbyggnad. Till höger ser man Mölndals centrum med den gula tegelbyggnaden Centrumhuset som ligger i början av Brogatan (tidigare Frölundagatan). Tidigare låg här en del av kvarteret Broslätt som försvann när vägbron byggdes. Göteborgsvägen-Kungsbackavägen var förr E6. Nu har den intensiva trafiken flyttat ut på motorvägen (färdig 1979) och Göteborgsvägen har blivit hållplats för bussar och spårvagnar.
Ånglok med vagn vid gamla Lindomes järnvägsstation, i slutet av 1800-talet. Den gamla järnvägsstationen i Lindome låg på västra sidan om järnvägen, ungefär där det idag ligger en pressbyråkiosk. Stationen revs 1921 i samband med att järnvägen byggdes om. Tidigare gick spåret på västra sidan om Sagsjön, där var det sankt och bottenlöst, så att ett lok med förare och allt gick ner och sjönk. Loket med förare ligger kvar i djupet än idag. Efter denna händelse byggdes järnvägen rakt över Sagsjön. Fyllnadssten bröt man där Makadambolaget ligger idag och det är därför Makadambolaget har hamnat där. Det byggdes också en ny järnvägsstation samma år (1921).
Uthus - Kvarter A och B mot sydväst. "Stretereds ladugård återuppförd efter branden 1944. Till höger syns en del avâ€gödselstanâ€. Observera plåtröret, som går ut från överplanet. Detta är ett transportrör för halm och hö som med en stor fläkt blåstes över till ladugårds-rännet. Det var den stora hömängden, som på några minuter ödelade ladugården med många djur innebrända. Jag såg hela brandförloppet från Lillastretered. Tidigare på vårvintern brann Stora skolans övervåning med svåra vattenskador som följd. Också Alberts villa öster om Tulebosjön gick upp i rök. Dessa bränder såg jag också". Uppgiftslämnare Sune Ivarson.
Saidas föräldrar i Sibirien år 1956. Anna och Ivan Rosin tvångsförflyttades (deporterades) från Estland till Sibirien 1950. De var där i nio år och lyckades bygga upp en dräglig tillvaro med kor, höns och egen trädgård. I bakgrunden ses deras eget hus. Kossorna hette Vera och Hjärta. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Estländska flyktingar i karantänläger hösten 1944. Familjerna står bakom en taggtråd som omringar det så kallade karantänlägret i Byringe, Örnsköldsvik. I lägren avlusades flyktingarna och de läkarundersöktes grundligt. Deras kläder och tillhörigheter brändes. Vid minsta sårbildning eller spricka i huden fördes flyktingarna till sjukhus. Rädslan för smittsamma sjukdomar var stor under rådande krig. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Skutan Venus lägger till med 852 flyktingar ombord. Båten som familjen Karisaar kom med från Finland år 1944, lägger här till i Örnsköldsvik. Några timmar tidigare hade båten varit nära att gå i kvav mot klipporna utanför Ulvön. Passagerarna var både trötta, frusna och hungriga. Fem personer ombord hade dött under den mardrömsliknande överresan. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Kvinnorna i familjen Hansson väver, syr och läser i köket år 1932. "På detta foto sitter farmor och väver. Det är inget låtsas för hon vävde många trasmattor som hon drog ihop pengar till familjens uppehälle på. Dessutom var hon sömmerska. Allt detta gjorde hon i hemmet. Farfar arbetade på Papyrus i alla år. Hans äkta tunga guldmedalj som han fick "efter lång och trogen tjänst" har jag fått ärva. Mamma då 19 år tittar mot kameran och Brita läser tidning." (berättat av Hans Hansson)
Bystporträtt av en ung kvinna, taget av en ateljéfotograf vid förra sekelskiftet, 1980-tal. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och s k "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många av dem finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior ur ett negativ.
Bystporträtt av en ung okänd kvinna, taget av en ateljéfotograf - ett s k visitkort, 1890-tal. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet. Både privatpersoner och s k "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag. Visitkortens mångfaldiga spridning var möjlig tack vare den på 1850-talet nya våtplåtstekniken, där man kunde framställa många kopior ur ett negativ.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.