Hemsö kyrka, belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofre´n 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
Från 299 kr
Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats.; Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset.Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken, nuvarande Nordea.
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken
Hemsö kyrka från nordlig riktning. Kyrkan är belägen på Hemsö vid Ångermanälvens utlopp. Kyrkan uppfördes åren 1859-1865 i den takt som en mager kyrkokassa och bönders och torpares fixerade antal dagsverken medgav. Lillklockan i vapenhuset har tidigare varit hamnklocka i byn Prästhus, Hemsö. Kyrkan är uppförd i trä med vitmålad lockpanel, den har torn och rundbågiga småspröjsade fönster. Sadeltaket täcks av svartmålad plåt. Predikstolen är gjord av Lars Erik Hofrén 1864 och belägen ovanför altaret. Kyrkan restaurerades 1987-88. Öns tidigare kapell var uppfört under 1500-talet och stod i Utanö, men flyttades 1845 till den nuvarande kyrkplatsen.
"Karls" Kålleredgården 1:6 (nu 1:94) cirka 1960-tal. Höräfsan som ses i förgrunden till vänster drogs efter traktor, men då fick någon stå där och fälla upp när den var full. Traktorn körde sakta och oftast av sonen Tore. Innan dess kördes samma höräfsa med häst av Tores morfar. Den användes då även till plogning. Då brukade mormor Emma komma ut på gärdet med fikakorg och kaffekanna (termos fanns inte då). Fotograferat av Sigge Haag, Bölet, som tog foton för att sedan måla av motivet. Hembygdsföreningen har både tavlor och foton av Sigge.
Lärarinnan Berta Engström (fotografens mor) i Sällstorp sitter med fyra skolbarn i sitt eget finrum vid ett bord med duk på. "Det regnade så det kom inte så många elever." Flickan till vänster närmast kameran heter Hulda, Toesa Holmåkra, pojken vid väggen heter Herman Johansson, Horses och pojken till höger är Ragnar Johansson, Swes Holmåkra. Eleverna har var sin skrivtavla och mot krukväxten i mitten lutas smala häften. Vid dem står tre små korkförsedda apoteksflaskor med innehåll. Rummet har olika tapeter på ömse sidor om fönstret och på bonaden står det: "Med glädtigt sinne i fredligt tjäll, vi lyckan önska till livets kväll." Trasmattor pryder golvet.
Exteriörbild av Mariakyrkan, Oskarströms katolska kyrka. Kyrkan är romersk-katolsk och uppfördes på önskemål från fabriksarbetarna vid Jutevävsfabriken i Oskarström, invandrade från katolska europeiska länder. Kyrkan stod klar 1925, uppförd i trä med ett smalt litet klocktorn mitt på sadeltaket och tidstypiskt klassicerande hörnpilastrar. Ingången är i den lilla utbyggnaden på gaveln. Den var Hallands första katolska kyrkobyggnad. 1928 kom tre polska Mariasystrar hit och lät 1930 uppföra ett hus där de inrättade Katolska barn- och vilohemmet, vilket ses till höger i bild. Gaveln på huset i mitten tillhör prästgården.
Exteriörbild av Mariakyrkan, Oskarströms katolska kyrka, omgiven av träd. Kyrkan är romersk-katolsk och uppfördes på önskemål från fabriksarbetarna vid Jutevävsfabriken i Oskarström, invandrade från katolska europeiska länder. Kyrkan stod klar 1925, uppförd i trä med ett smalt litet klocktorn mitt på sadeltaket och tidstypiskt klassicerande hörnpilastrar. Ingången är i den lilla utbyggnaden på gaveln. Bortom kyrkan syns lite av prästgården. Detta var Hallands första katolska kyrkobyggnad. 1928 kom tre polska Mariasystrar hit och lät 1930 uppföra ett hus där de inrättade Katolska barn- och vilohemmet, vilket skymtar till höger.
Oskarströms kapell- och folkskolebyggnad, uppförd 1891 i tegel. Skolan ligger i delen till vänster och kapellet med klocktorn till höger. Orten som utvecklades kring fabriken hade då ingen egen kyrka (invigdes 1918). Arkitekturen har en tidstypisk eklektisk karaktär med tyngdpunkt på medeltida element, såsom flyglarnas trappstegsgavlar och därunder en gotisk bågform. Det var Skandinaviska Jute Spinneri & Väveri AB som lät uppföra byggnaden, "Jutan" kallad i folkmun. Skolan benämndes som Maredsskolan och anläggningen kom senare att kallas Maredsgården, vilken brann ner i november 2017 och därpå utfärdades rivningslov.
Damen i kassan är Ebba Palm, född 1886-01-19. Mannen som står och tappar sprit på flaska är August Svensson, född 1875-12-10. Han var lagerchef vid Varbergs Spritbolag 1901-06. Till vänster i bilden en rad med liggande öltunnor. Fotot är daterat till 1903. August Svensson blev disponent vid Vadstena Spritbolag 1906 och senare vid Karlstads spritbolag från 1907. Ebba Palm och August Svensson gifte sig i Varberg 1907-05-26. Paret är morföräldrar till Göran Bäck, Movägen 7, 660 52 Eldsvalla. Originalet är 16 cm x 22, 5 cm och monterad på en kartong med måtten 26 cm x 32 cm.
Grävarlag vid ån Skuttran vid gränsen till Grimmared. Man arbetade 10 timmar/dag och dagspengen var 2 kr per dag. (Se även bild GEA004) Personer, utifrån numreringen till bild GEA004 (med antagandet att de räknas från vänster och att person nr 2 där står baktill och nr 3 framtill): 1) Johan Johansson, St Råryd, Torkels 2) Förmannen från Källsjö 3) Källsjöbo 4) fr Stamnared, 5) Hjalmar, Vallby Veddige (Riskullen) 6-8) Källsjöbor 9) Bernt August Bengtsson, Kusagärde 10) Birger Gustafsson, Stamnared (Eskillahagen) 11) Klas Johansson, Sällstorp 10, Gers (uppgiftslämnare) 12) Källsjöbo 13) Ivar Johansson, Hulta Veddige 13) Källsjöbo 14) Kungsätersbo. (Nr 9 på bild 4 saknas här, Karl Almer Berntsson, Kusagärde)
Ulf Erik Hagberg gör en arkeologisk undersökning vid Skedemosse. Kring Kristi födelse, mellan 300 f. kr. och 1000 e. kr var Skedemosse en av södra Sveriges viktigaste offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - allt för att blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden. Guldringarna finns bevarade i Statens Historiska museum i Stockholm.
Ulf Erik Hagberg gör en arkeologisk undersökning i Skedemosse 1964. Kring Kristi födelse, mellan 300 f. kr. och 1000 e. kr var Skedemosse en av södra Sveriges viktigaste offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - allt för att blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden. Guldringarna finns bevarade i Statens Historiska museum i Stockholm.
Foto på två pojkar och en av sju stycken guldringar 20/3 1960. Ormhuvudring, mossfynd, är från romersk järnålder - folkvandringstid, funnen av Ulf Erik Hagberg 1960. Kring Kristi födelse var Skedemosse en av södra Sveriges mest betydande offerplatser. Här offrades stora mängder djur, vapen, guld och även människor - det gjorde man för att man ville blidka eller tacka gudarna. Det i särklass mest berömda fyndet från Skedemosse är guldringarna. Det så kallade Skedemosseguldet består av sju halsringar av rent guld med en total vikt på 1,3 kg - en ofattbar rikedom på den tiden, hittad av antikvarie Ulf Erik Hagberg.
Konstnär John Sjöstrand. J S arbetade på Sandbäcks Kakelfabrik, där Gerda Bruttes make var först kontorschef, senare disponent. J S dekorerade makarnas Bruttes hem på Odengatan 7, "Wallgården", där han i matsalens tak målade 24 hästar som springer runt och symboliserar, 12 stjärnbilder för månaderna och initialerna GBE för värdfolket,samt årtal.(14 Kvinnor i Kalmar:Gerda Brutte ,utgiven av Kicki Lundh,Bildningsförlaget) J S gav också ut en bok: Gamla Kalmarbilder 1928, Barometerns förlag. Se även insidan av bakre pärmen på Jeanssondynastien av Göran P D Adolfsson, som är prydd av ett släktträd över släkten Jeansson,målat av JS. Foto 1945-09-03
Vykort skickat till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. Skriven text: "10/8 My Dier! Jo i sanning det har ... mig mycke att fått öfvervara hos dig den 24/7 Jag var där nog i alla fall. Hoppas på bättre tider. Kära hälsningar från D E. Jag skall snart skrifva. Jag har rätt mycke att göra om dagen." Anmärkning: Vätten kan ses som en tolkning av den grekiske fruktbarhetsguden Priapos.
Trehjulig motorvagn, konstruerad och byggd av fabrikör Ernst Aldén i Kalmar omkring 1908. Farten blev ungefär 3 mil i timmen på dålig väg. På baksidan av detta kort står bland annat "denna vagn, som är något begagnad men i godt skick säljer jag till ca 525..." Ernst Aldén. Samme man konstruerade den första lilla ångdrivna båten i Kalmar, som sedan följdes av en större med kraftigare maskin. Namnet på den senare båten var "Colibri", den tjänstgjorde en tid som bogserare i Kalmar hamn och såldes sedan till Bergkvara. Uppgifter av herr G Runberg, Kalmar.
Trottorps by på 1870-talet. T.v. manbyggning av sydgotisk typ, här i trakten kallad loftstuga eller"stuva å loft". Byggnaden är sedan länge riven. Enligt äldre personers uppgifter var denna byggnadstyp på bondgårdarna regel vid 1800-talets mitt. Fanns också i Yggesbo. Orginalfoto skänkt 1925 av lantbrukaren Per Eskilsson,Hagalund, Halltorp.(Fru Eskilssons fädernehem). Eftervintern 1869 C5 Text på bilden:"Flygel stor sal med målade tapeter. Där döptes Per Persson.""Den högra ladugården hör till granngården.""Ladugården till denna gård, Per Persssons." Till vänster:"Carlslund i Trottorp".Till höger:"Per Persson ägare till gården"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.