Ringeltaubska skolan, skiss efter en ritning av J.F.Opperman c:a 1838. Orginal i Västra Eds kyrkoarkiv. I kyrkans arkiv finnes "Ritning till en Lancasterskola i v ed" signerad av J.F Oppman. En något förenklad kopia av denna ritning är signerad av "Jonas Jonsson, stadsbyggmästare i Västervik." Efter dennes ritning uppfördes byggnaden på 1830 talet . Den avsynades 1944 enligt befintligt protokoll. Huset ännu kvar invid kyrkan. Ett putsat trähus i 2 vån under sadeltak.
Från 299 kr
Huset är förmodligen stadens äldsta i relativt ursprungligt skick bevarade större trähus. Den ursprungliga inkörsporten till gården byggdes dock igen i början av 1900-talet. C.A. Wahlbom inköpte fastigheten 1815 och 1907-1936 ägdes den av stadsarkitekten J. Fred. Olson. Han satte sin prägel på interiörens färgsättning och fasta inredning i konstnärerna Carl och Karin Larssons anda. Gårdens timrade loftbyggnad är sannolikt från 1600-talet och enligt uppgift flyttad från Gamla Staden.
'Närbiild. Bildtext: ''Häll med räfflor och plastisk skulptur. Räfflornas riktning 240 grader.'' Lavbevuxen häll nedanför trähus. Trekantigt mindre block med någon form av information, ser ut att stå P i en cirkel bl.a. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Trip to Lofthus: Björkudden.'' (Resa till Lofthus) :: Gruppbild med 5 kvinnor och 4 barn, flickor och pojke. Samlande sittande och stående vid litet runt bord och 2 stolar av ev. rotting. På bordet spånkorg. Invid en av flickorna sitter en docka. Till höger en ihopfällbar pall. Leksak. Hatt. Kläder. I bakgrunden ett trähus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5249:1-20, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Bildtext: ''Trip to Lofthus: Björkudden, group.'' (Resa till Lofthus, gruppen på Björkudden) :: Gruppbild med 5 kvinnor och 4 barn, flickor och pojke. Samlande sittande och stående vid litet runt bord och 2 stolar av ev. rotting. På bordet spånkorg. Invid en av flickorna sitter en docka. Till höger en ihopfällbar pall. Leksak. Hatt. Kläder. I bakgrunden ett trähus. :: Ingår i serie med fotonr. 5249:1-20, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Vy med gata. I förgrunden 7 springande barn på gatan, pojkar och flickor iklädda hattar och mössor. På trotoarren går 2 män iklädda käpp och hattar. På avstånd en grupp personer ca 10 st barn och vuxna som går på trotoarren. På ena sidan om gatan en rad träd, allé, och staket, elstolpar på andra sidan. Till höger om gatan trähus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5140:1-39.'
'Bildtext: ''Sedimentyta vid Nordre Älv. Riktning 292.'' I förgrunden timrad stuga, trähus med gräsbevuxet tak. Fönster, skorsten. Vy med öppna fält, åkrar och enstaka träd i fonden. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Konga dåv. snickerifabrik. I bakgrunden (t. vänster) skymtar man Södra Sandsjö kyrka. Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer.[3] Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
SWB Lok 12 , SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Det första stationshuset, ett envångings trähus, uppfördes 1875, revs 1908. Det nuvarande stationshuset, som togs i bruk 1908, är ett tvåvånings stenhus. Modernt elektriskt ställverk togs i bruk 1946 .Rivningsmaterialet från 1875 års station användes delvis vid byggandet av ett bostadshus för stationsföreståndaren i Ramnäs 1911 .1908 års stationshus revs på 1970-talet och ersattes av en pendeltågsstation med trapphus och expedition på plattformen.
I området mellan Hantverkaregatan, Ågatan och Borgmästaregatan låg små röda trähus. Här fanns småhantverk och på en av gårdarna såldes fisk. Extern information 2018: Fotot är taget i kvarteret Däckeln. Till vänster om boden går Klostergatan och herrarna står på Nygatan. Huset i bakgrunden är Tanneforsgatan 1. Det syns rester efter en affischtavla på bodens vänstra sida. På följande foto från 1930 syns affischtavlan på boden. https://digitaltmuseum.se/021016922604/orig-text-klostergatan-fran-nygatan-mot-tanneforsgatan
Exteriör. Bostadsmiljö. Trähus byggt i vinkel, bostad för flera familjer. En kvinna med ett barn och en barnvagn har just kommit in genom dörren i planket. Entrén till bostaden i mitten, har en förstubro med snickarglädje. I trädgården/på innegården finns flera träd. Möjligen är det en jordkällare till vänster i bild. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivningar finns på Arboga museum.
Konga är en tätort i Tingsryds kommun. Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Åsklosters Kungsgård från söder. Verandan är numera avlägsnad. Byggnaden är från 1806–1807 uppförd efter typritningar gjorda av Carl Hårleman, överintendentämbetets chef. Under mitten av 1800-talet fick byggnaden flyglar. Tidigare fanns där ett trähus från 1600-talet som tillkom efter att Ås kloster, grundat av Cisterciensermunkar vid 1100-talets slut, las ner i samband med reformationen. Det kan ha varit ett av de största danska klostren. Kungsgården står "inne i klosterkyrkan" och övriga konstaterade klosterbyggnader låg hitom och till höger i bild (söder och öster om Kungsgården). Bakom huset i norr finns en begravningsplats.
Interiör från Wahlbomska huset. Wahlbomska eller Sturkska huset på Västra Sjögatan 4 skall ha uppförts av rådmannen och bryggaren Olof Larsson Sturk 1661 och är ett av Kalmars äldsta bevarade trähus. Carl Wahlbom skall ha fötts i huset som då ägdes av hans far enligt den bronsplakett som finns på huset. Det ägdes senare av stadsarkitekten J Fred Olson som skänkte det till Kalmar stad, men det har senare återgått i privat ägo. I samband med den senaste överlåtelsen dokumenterade Kalmar läns museum byggnaden innan den restaurerades med gamla metoder och material. Wahlbomska huset är byggnadsminne.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.