LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Sök Sök
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för tog

Antal träffar: 2432
Denna part har en obruten ägarlängd sedan 1546 då Jacob Koparve köpte gården av Peder Kauparve och Hans Gox . Jacob tycks ha köpt gården ung och brukat den ända in på 1600-talet, då sonen Anders Jacobsson tog över 1614. 1621 stod sonen Joen Jacobsson som ägare och efter honom sonen Jacob Kauparve. Hans son Joen Jacobsson var ägare 1653 och 1670 hade hans son Peer Koparfve tagit över. Dennes son Lars Persson född 1638 var ägare till gården 1681 och han hade 7 barn, varav sonen Per Larsson ärvde gården. Vid slutet av 1600-talet delades Kauparve i två parter mellan Per Larsson och Bengt Hansson så Per Larsson fick denna part. Han gifte sig 1693 med Mallena Persdotter från Snausarve och de fick 5 barn. 1714 gifte sig äldsta dottern Catarina Persdotter född 1698 (?) med Olof Rassmusson och de tog över parten 1725 och fick 4 barn. Sonen Per Olofsson född 1717 gift 1738 med Anna Christensdotter från Botels tog över. De fick sönerna Olof, Per och Hans, vilka delade gårdsparten 1777 i tre lika delar. Hans Persson född 1754 fick denna part 1778 när han gifte sig med Appolina Mattsdotter född 1754 från Hallsarve. De byggde ett nytt stenhus 1795 och fick 20 års skattebefrielse för det. Deras ende son Per Hansson född 1789 ärvde parten och han gifte sig 1803 med Stina Maria Hansdotter född 1782 från Sunnkörke. Av deras 6 barn och en fosterdotter köpte sönerna Carl Johan och Per gårdsparten 1847 av fadern och delade den ännu en gång mellan sig. Per Persson född 1814 fick denna part. Han gifte 1848 med Greta Christna Larsdotter född 1827 från Hallbjäns och de fick två söner, varav en drunkande ung i Närsån. Per Persson dog redan 1856 och Greta Christina gifte om sig året därpå med drängen Hans Hansson Alberg från Alskog och de fick två barn. Sonen Lars Persson född 1853 från första äktenskapet ärvde gårdsparten 1881. Han gifte sig med Helena Johanna Larsdotter född 1851 från Gumbalde och de fick 4 barn, varav äldste sonen också drunknade som ung i Närsån. Yngste sonen Lars Pettersson född 1886 blev näste ägare, gift 1911 med Ester Eliasson född 1890 från Bosarve på När. De fick 4 barn, varav sonen Erik Pettersson född 1915 tog över gårdsparten. Han gifte med Elsie och de fick 3 barn. Sonen Magnus Pettersson född 1954 tog över gårdsparten 1981. Han var gift med Ingela (?) och de fick 4 barn. Magnus dog rätt tidigt och gårdsparten arrenderades delvis ut, delvis brukas den av systern Gunlög Pettersson. Magnus äldste son Andreas Pettersson född 1980 har blivit ny ägare. På bilden ser vi troligen Lars Pettersson 51 år, dottern Laura Kristina 26 år och sonen Hans Vilhelm 23 år stå framför manbyggnaden med den alldeles nygjorda verandan.

Denna part har en obruten ägarlängd sedan 1546 då Jacob Koparve köpte gården av Peder Kauparve och Hans Gox . Jacob tycks ha köpt gården ung och brukat den ända in på 1600-talet, då sonen Anders Jacobsson tog över 1614. 1621 stod sonen Joen Jacobsson som ägare och efter honom sonen Jacob Kauparve. Hans son Joen Jacobsson var ägare 1653 och 1670 hade hans son Peer Koparfve tagit över. Dennes son Lars Persson född 1638 var ägare till gården 1681 och han hade 7 barn, varav sonen Per Larsson ärvde gården. Vid slutet av 1600-talet delades Kauparve i två parter mellan Per Larsson och Bengt Hansson så Per Larsson fick denna part. Han gifte sig 1693 med Mallena Persdotter från Snausarve och de fick 5 barn. 1714 gifte sig äldsta dottern Catarina Persdotter född 1698 (?) med Olof Rassmusson och de tog över parten 1725 och fick 4 barn. Sonen Per Olofsson född 1717 gift 1738 med Anna Christensdotter från Botels tog över. De fick sönerna Olof, Per och Hans, vilka delade gårdsparten 1777 i tre lika delar. Hans Persson född 1754 fick denna part 1778 när han gifte sig med Appolina Mattsdotter född 1754 från Hallsarve. De byggde ett nytt stenhus 1795 och fick 20 års skattebefrielse för det. Deras ende son Per Hansson född 1789 ärvde parten och han gifte sig 1803 med Stina Maria Hansdotter född 1782 från Sunnkörke. Av deras 6 barn och en fosterdotter köpte sönerna Carl Johan och Per gårdsparten 1847 av fadern och delade den ännu en gång mellan sig. Per Persson född 1814 fick denna part. Han gifte 1848 med Greta Christna Larsdotter född 1827 från Hallbjäns och de fick två söner, varav en drunkande ung i Närsån. Per Persson dog redan 1856 och Greta Christina gifte om sig året därpå med drängen Hans Hansson Alberg från Alskog och de fick två barn. Sonen Lars Persson född 1853 från första äktenskapet ärvde gårdsparten 1881. Han gifte sig med Helena Johanna Larsdotter född 1851 från Gumbalde och de fick 4 barn, varav äldste sonen också drunknade som ung i Närsån. Yngste sonen Lars Pettersson född 1886 blev näste ägare, gift 1911 med Ester Eliasson född 1890 från Bosarve på När. De fick 4 barn, varav sonen Erik Pettersson född 1915 tog över gårdsparten. Han gifte med Elsie och de fick 3 barn. Sonen Magnus Pettersson född 1954 tog över gårdsparten 1981. Han var gift med Ingela (?) och de fick 4 barn. Magnus dog rätt tidigt och gårdsparten arrenderades delvis ut, delvis brukas den av systern Gunlög Pettersson. Magnus äldste son Andreas Pettersson född 1980 har blivit ny ägare. På bilden ser vi troligen Lars Pettersson 51 år, dottern Laura Kristina 26 år och sonen Hans Vilhelm 23 år stå framför manbyggnaden med den alldeles nygjorda verandan.

Från 299 kr
Familjen står framför den gamla manbyggnaden 10 år innan den nya delvis intagit dess plats. Huset är en rätt stor parstuga, vars ursprung är svårbedömt. Det finns en stenhusresolution för ett nybyggt stenhus på parten 1773. Möjligen kan murverket vara från denna tid. En ny resolution finns för parten 37 år senare, 1810. Det verkar märkligt, gick det att få skattefrihet två gånger? Om det gick, eller gick att bluffa, så kan det gamla huset ha höjts och försetts med nya fönster. Men detta utseende med källare, brutet tak och frontespis verkar mera 1830-40-tal än 1810. Gavelns fönster nere sitter tätt i 1700-talspositon, medan långsidans måste vara flyttade från nära hörnet till in på väggen. En stor trappa med sittbänkar i sten tillhör mera tiden fram emot 1800-talets mitt. Gissningsvis byggde man ett stenhus med flistak 1773 av samma längd och bredd som detta och fick 20 års skattebefrielse för det. 1810 moderniserades detta hus genom nya fönster och kanske ny ytterdörr och spetsigt tegeltak och förmodligen invändig modernisering. För det tycks man ha få ytterligare 20 års skattefrihet. Omkring 1840 gjordes en större modernisering genom att bjälklaget höjdes och man grävde ur en källare. Fönstren flyttades delvis och fick nya bågar och foder. Taket bröts och man byggde frontespiser. Förste kände ägare var Lasse Fye 1523. 1570 var Peder Fie ägare och 1614 var det Morthen Fie. Troligen tog hans son Christen Morthenssen över, för 1634 stod han som ägare. 1653 hade sannolikt näste son Jacob Christensson blivit ägare. 1670 var troligen sonen Christen Jacobsson ägare av gården. 1681 delades troligen gården mellan sönerna Anders och Joen Christensson och Joen och hans fru Anna Larsdotter tog över denna part. Men Joen dog 1697och ytterligare en bror kom in i bilden, Olof Christensson tog över i stället. 1720 delades denna part mellan Olof och ännu en broder, Christen, där Christen blev ägare av denna grundpart. Christen gifte sig 1699 med Cecilia Båtelsdotter född 1677 från Norrbys i Vänge. De fick 6 barn, varav yngste sonen Jakob Christenson född 1718 blev näste ägare. Jakob gifte sig 1745 med dottern på grannparten Margareta Hansdotter född 1725 och de fick två barn innan Jakob dog. Margareta gifte om sig 1761 med den 14 år yngre Jacob Bertelsson född 1739 och fick med honom två barn till, varav sonen Jakob Jacobsson född 1764 blev näste ägare. Han gifte sig 1792 med Valborg Jakobsdotter född 1772 från Bare i Etelhem. De fick 5 barn och av dessa tog sonen Nils Jakobsson född 1803 över, gift 1834 med Anna Cajsa Persdotter född 1813 från Botvide. Sonen Jakob Nilsson född 1839 ärvde parten gift första 1863 med Anna Larsdotter född 1841 från Hemmor, de fick 6 barn och andra gången 1878 med Margareta Larsdotter född 1834 från Sigsarve i Alskog, som han fick två söner med. Dottern Amanda född 1871 tog över 1899, gift med Emil Kristiansson. Av deras tre barn blev sonen Alex född 1904 näste ägare.

Familjen står framför den gamla manbyggnaden 10 år innan den nya delvis intagit dess plats. Huset är en rätt stor parstuga, vars ursprung är svårbedömt. Det finns en stenhusresolution för ett nybyggt stenhus på parten 1773. Möjligen kan murverket vara från denna tid. En ny resolution finns för parten 37 år senare, 1810. Det verkar märkligt, gick det att få skattefrihet två gånger? Om det gick, eller gick att bluffa, så kan det gamla huset ha höjts och försetts med nya fönster. Men detta utseende med källare, brutet tak och frontespis verkar mera 1830-40-tal än 1810. Gavelns fönster nere sitter tätt i 1700-talspositon, medan långsidans måste vara flyttade från nära hörnet till in på väggen. En stor trappa med sittbänkar i sten tillhör mera tiden fram emot 1800-talets mitt. Gissningsvis byggde man ett stenhus med flistak 1773 av samma längd och bredd som detta och fick 20 års skattebefrielse för det. 1810 moderniserades detta hus genom nya fönster och kanske ny ytterdörr och spetsigt tegeltak och förmodligen invändig modernisering. För det tycks man ha få ytterligare 20 års skattefrihet. Omkring 1840 gjordes en större modernisering genom att bjälklaget höjdes och man grävde ur en källare. Fönstren flyttades delvis och fick nya bågar och foder. Taket bröts och man byggde frontespiser. Förste kände ägare var Lasse Fye 1523. 1570 var Peder Fie ägare och 1614 var det Morthen Fie. Troligen tog hans son Christen Morthenssen över, för 1634 stod han som ägare. 1653 hade sannolikt näste son Jacob Christensson blivit ägare. 1670 var troligen sonen Christen Jacobsson ägare av gården. 1681 delades troligen gården mellan sönerna Anders och Joen Christensson och Joen och hans fru Anna Larsdotter tog över denna part. Men Joen dog 1697och ytterligare en bror kom in i bilden, Olof Christensson tog över i stället. 1720 delades denna part mellan Olof och ännu en broder, Christen, där Christen blev ägare av denna grundpart. Christen gifte sig 1699 med Cecilia Båtelsdotter född 1677 från Norrbys i Vänge. De fick 6 barn, varav yngste sonen Jakob Christenson född 1718 blev näste ägare. Jakob gifte sig 1745 med dottern på grannparten Margareta Hansdotter född 1725 och de fick två barn innan Jakob dog. Margareta gifte om sig 1761 med den 14 år yngre Jacob Bertelsson född 1739 och fick med honom två barn till, varav sonen Jakob Jacobsson född 1764 blev näste ägare. Han gifte sig 1792 med Valborg Jakobsdotter född 1772 från Bare i Etelhem. De fick 5 barn och av dessa tog sonen Nils Jakobsson född 1803 över, gift 1834 med Anna Cajsa Persdotter född 1813 från Botvide. Sonen Jakob Nilsson född 1839 ärvde parten gift första 1863 med Anna Larsdotter född 1841 från Hemmor, de fick 6 barn och andra gången 1878 med Margareta Larsdotter född 1834 från Sigsarve i Alskog, som han fick två söner med. Dottern Amanda född 1871 tog över 1899, gift med Emil Kristiansson. Av deras tre barn blev sonen Alex född 1904 näste ägare.

Från 299 kr
Masse har på några bilder förevigat en gårdsmiljö varifrån ingenting finns kvar idag. Denna part låg sannolikt kvar på den gamla gårdstomten öster om landsvägen, Botels Hanssons manbyggnad på västra sidan skymtar t v. Men ett fähus hade flyttats över till västra sidan, se Bild 643. Manbyggnaden bör vara uppförd mot slutet av 1700-talet, vilket man ser på att långsidans fönster är placerat nära gaveln och att golvet ligger lågt, kanske tom under marknivå. Fönstren är förstorade vid 1800-talets mitt och det utdragna spåntaket är nytt liksom kalkningen av väggarna. Det borde finnas en stenhusresolution då man fått skattebefrielse för byggande av stenhus, men någon sådan finns inte. Kanske byggdes huset på 1780-talet, för många resolutioner från denna period är förkomna. Till vänster står en synnerligen gammal byggnadskropp med faltak. Den kan vara en rest av en ännu äldre manbyggnad, som ändrats till frambygge med brygghusfunktion när den nya manbyggnaden uppfördes i 90 graders vinkel. Den kan också vara en ovanligt stor flygel. Uppe på gavelfältet sitter en lucka och i överkant på den sitter en hissbom, vilket visar att loftet kan ha använts till magasin. Miljön framför huset ser gammaldags och torftig ut. En skranglig gårdsmur avgränsar lillgården med en brunnsholk mitt i muren. Gårdsparten kom till när Botels delades första gången 1716, då Lars Persson och hans hustru Carin född Persdotter blev de första husbönderna. Parten gick sedan vidare till äldste sonen Per Larsson, gift 1733 med Elisabet född Mattisdotter från Botvalde i Ardre. Kanske var det dom som byggde den gamla byggnaden på bilden. Omkring 1770 tog sonen Lars Persson, gift första gången 1764 med Anna född Jönsdotter från Folke på När över, de fick tre barn. 1775 gifte Lars om sig med Magdalena född Olofsdotter från Smiss på När, de fick två barn. 1779 gifte Lars om sig för tredje gången, då med Ingrid Eriksdotter från Småland, med henne fick han två barn. Det var förmodligen under denne Lars Perssons tid som manbyggnaden uppförs. Sonen Jöns Larsson från första äktenskapet tog över gårdsparten i början av 1800-talet, gift 1798 med Catarina född Michelsdotter från Husarve. De fick 5 barn, varav äldste sonen Lars Jönsson gift 1823 med Christina född Larsdotter från Goks tog över. Av deras 7 barn blev det äldsta dottern Anna som blev hemmagift 1849 med Hans Hansson från Sunnkörke. De fick fyra döttrar, av vilka Helena tog över. Men hon och hennes man gick i konkurs och yngsta dottern Margareta och hennes man Karl Bodin från Glose i Gammelgarn tog vid. Deras dotter Karolina och hennes man Reinhold Jakobsson från Fie blev nya ägare. De fick inga barn och Reinhold sålde parten 1937 till Harald Olofsson från Hemmor och hans hustru Dagmar född Karlsson från Småland, men dessa sålde redan 1940 till Lennart Larsson från Vamlingbo och hans fru Katarina Kornblom från Vormsö i Estland. Deras son Hans-Rune Larsson brukade gårdsparten till 2008, då han sålde den.

Masse har på några bilder förevigat en gårdsmiljö varifrån ingenting finns kvar idag. Denna part låg sannolikt kvar på den gamla gårdstomten öster om landsvägen, Botels Hanssons manbyggnad på västra sidan skymtar t v. Men ett fähus hade flyttats över till västra sidan, se Bild 643. Manbyggnaden bör vara uppförd mot slutet av 1700-talet, vilket man ser på att långsidans fönster är placerat nära gaveln och att golvet ligger lågt, kanske tom under marknivå. Fönstren är förstorade vid 1800-talets mitt och det utdragna spåntaket är nytt liksom kalkningen av väggarna. Det borde finnas en stenhusresolution då man fått skattebefrielse för byggande av stenhus, men någon sådan finns inte. Kanske byggdes huset på 1780-talet, för många resolutioner från denna period är förkomna. Till vänster står en synnerligen gammal byggnadskropp med faltak. Den kan vara en rest av en ännu äldre manbyggnad, som ändrats till frambygge med brygghusfunktion när den nya manbyggnaden uppfördes i 90 graders vinkel. Den kan också vara en ovanligt stor flygel. Uppe på gavelfältet sitter en lucka och i överkant på den sitter en hissbom, vilket visar att loftet kan ha använts till magasin. Miljön framför huset ser gammaldags och torftig ut. En skranglig gårdsmur avgränsar lillgården med en brunnsholk mitt i muren. Gårdsparten kom till när Botels delades första gången 1716, då Lars Persson och hans hustru Carin född Persdotter blev de första husbönderna. Parten gick sedan vidare till äldste sonen Per Larsson, gift 1733 med Elisabet född Mattisdotter från Botvalde i Ardre. Kanske var det dom som byggde den gamla byggnaden på bilden. Omkring 1770 tog sonen Lars Persson, gift första gången 1764 med Anna född Jönsdotter från Folke på När över, de fick tre barn. 1775 gifte Lars om sig med Magdalena född Olofsdotter från Smiss på När, de fick två barn. 1779 gifte Lars om sig för tredje gången, då med Ingrid Eriksdotter från Småland, med henne fick han två barn. Det var förmodligen under denne Lars Perssons tid som manbyggnaden uppförs. Sonen Jöns Larsson från första äktenskapet tog över gårdsparten i början av 1800-talet, gift 1798 med Catarina född Michelsdotter från Husarve. De fick 5 barn, varav äldste sonen Lars Jönsson gift 1823 med Christina född Larsdotter från Goks tog över. Av deras 7 barn blev det äldsta dottern Anna som blev hemmagift 1849 med Hans Hansson från Sunnkörke. De fick fyra döttrar, av vilka Helena tog över. Men hon och hennes man gick i konkurs och yngsta dottern Margareta och hennes man Karl Bodin från Glose i Gammelgarn tog vid. Deras dotter Karolina och hennes man Reinhold Jakobsson från Fie blev nya ägare. De fick inga barn och Reinhold sålde parten 1937 till Harald Olofsson från Hemmor och hans hustru Dagmar född Karlsson från Småland, men dessa sålde redan 1940 till Lennart Larsson från Vamlingbo och hans fru Katarina Kornblom från Vormsö i Estland. Deras son Hans-Rune Larsson brukade gårdsparten till 2008, då han sålde den.

Från 299 kr
Denna part av Bönde kom enligt Lauboken till 1741, då Rasmus Olofsson ärvde denna gårdsdel av sin far Olof Rasmusson. Han gifte in sig på Mattsarve 1742 och sålde då gårdsparten till sin svärmors Mallena Jakobsdotters sedan 1725 nye man Nils Persson från Hablingbo, Mallena hade dött och Nils tog med sig de tre barnen Per född 1726, Olof född 1729 och Elin född 1730 till Bönde. Nils gifte om sig samma år som gårdsköpet med pigan på gårdsparten Anna Stensdotter och fick med henne barnen Christina född 1743, Nils född 1745 och Mallena (!) 1749. Christina gifte sig 1765 med Rasmus Olofssons son Olof Rasmusson på Mattsarve, banden mellan dessa gårdar var således starka! Nils Perssons son i första giftet Per Nilsson ärvde gården, gift första gången med Valborg Olofsdotter från Hallbjäns och andra gången med Elisabet Persdotter från När. Äldsta dottern i första giftet Mallena (!) Persdotter född 1761 tog över, gift första gången med Lars Nilsson från Fie och andra gången med Johan Eriksson född 1762 från Rudvier i Alskog. Mallena dog och Johan gifte om sig med Stina Olofsdotter född 1775 från Mattsarve. Från detta äktenskap tog sonen Johannes Johansson född 1802 över, gift 1831 med Anna Maja Christiansdotter född 1803 från Kauparve. Äldste sonen Johan Johansson ärvde gårdsparten, gift första gången 1856 med Cajsa Johanna Nilsdotter född 1831 från Anderse och andra gången 1870 med

Denna part av Bönde kom enligt Lauboken till 1741, då Rasmus Olofsson ärvde denna gårdsdel av sin far Olof Rasmusson. Han gifte in sig på Mattsarve 1742 och sålde då gårdsparten till sin svärmors Mallena Jakobsdotters sedan 1725 nye man Nils Persson från Hablingbo, Mallena hade dött och Nils tog med sig de tre barnen Per född 1726, Olof född 1729 och Elin född 1730 till Bönde. Nils gifte om sig samma år som gårdsköpet med pigan på gårdsparten Anna Stensdotter och fick med henne barnen Christina född 1743, Nils född 1745 och Mallena (!) 1749. Christina gifte sig 1765 med Rasmus Olofssons son Olof Rasmusson på Mattsarve, banden mellan dessa gårdar var således starka! Nils Perssons son i första giftet Per Nilsson ärvde gården, gift första gången med Valborg Olofsdotter från Hallbjäns och andra gången med Elisabet Persdotter från När. Äldsta dottern i första giftet Mallena (!) Persdotter född 1761 tog över, gift första gången med Lars Nilsson från Fie och andra gången med Johan Eriksson född 1762 från Rudvier i Alskog. Mallena dog och Johan gifte om sig med Stina Olofsdotter född 1775 från Mattsarve. Från detta äktenskap tog sonen Johannes Johansson född 1802 över, gift 1831 med Anna Maja Christiansdotter född 1803 från Kauparve. Äldste sonen Johan Johansson ärvde gårdsparten, gift första gången 1856 med Cajsa Johanna Nilsdotter född 1831 från Anderse och andra gången 1870 med "pigan från Bönde" Gertrud Rudin född 1844 från Hemmor. Johan Johansson sålde gården omkring 1870 och byggde en stuga invid ån från Garde, se Bild 683. Gårdsparten köptes av Petter Ahlberg och hans fru Helena Jakobsdotter från När. Frun dog och Petter gifte om sig med Anna Katarina Hansdotter född 1860 från Snausarve. Deras son Emil Ahlberg född 1898 blev den siste ägaren, han dog ung och gården revs omkring 1930. Bilden visar en mycket gammal manbyggnad, uppförd på 1700-talet. Huset är långt och slutet, fönstren sitter nära gavlarna, typiskt för 1700-talshusen. Ytterdörren är av svaiptyp, delad vågrätt och det är mycket gammalmodigt. De höga väggarna tyder på att huset ursprungligen haft ett flackt flistak. En stenhusresolution finns för Bönde 1771, vilket stämmer bra med husets utseende. Problemet är att resolutionen står på Carl Jakobsson och han bodde på grannparten, se Bild 678. Flygeln är också mycket intressant. Det är som synes ett bulhus, som kan ha varit en liten manbyggnad. Här är det nog ändrat till brygghus mfl funktioner. Personerna är troligen Petter och Anna Katarina Ahlberg med tvillingbarnen Emil och Anna.

Från 299 kr
Masse har gått ut på åkern nedanför och tagit en bild av baksidorna på Södergrens och Hallgrens bostadshus. På Södergrens hus har man ännu inte hunnit bygga glasverandan i vinkeln. En gammalmodig bulbod under faltak har flyttats hit. Hos Hallgrens ser det ut som en bakugn sticker ut genom väggen på bostadshusets bakbygge. Det lilla skjulet i resvirke är nog ett dass. På Söderlunds gårdsdel stod förr en av Hallbjäns gårdsparter. Den kom till omkring 1785 då Hallbjäns norra part delades mellan syskonen Oluff Larsson och Brita Larsdotter. Oluff född 1753 gift 1779 med Catarina Carlsdotter född 1758 från Bönde byggde upp denna part och fick 20 års skattefrihet 1810 för en ny manbyggnad i sten. Äldste sonen Lars Olofsson född 1779 tog över, gift med Anna Catarina Tomasdotter och efter dem äldste sonen Lars Larsson född 1809, gift 1835 med Anna Gertrud Mattsdotter född 1814 från Starrlause i Stånga. De ägde gårdsparten till omkring 1850, då den övertogs av Lars syster Catarina Maria Larsdotter född 1811 och hennes man Per Persson Hallander född 1815 från Hallsarve. Sonen Lars Per Hallander född 1840 ärvde parten, gift 1863 med Brita Cajsa Johansdotter född 1841 från Botvide. De fick 4 barn, men ingen tog över. Hallanders sålde all jorden i smålotter och byggnaderna revs bort. Gårdstomten och en del av jorden köptes av Lars Pettersson på Hallbjäns norra gårdspart. Han sålde 1910 tomten och 7,5 ha jord till Arvid Södergren född 1879 från de små torpställena på andra sidan vägen, se Bild 609-614. Arvid Södergren byggde upp denna boplats på nytt med manbyggnaden på bilden. 1924 flyttade brodern Nils Södergren född 1874, gift med Emeli Myhrström född 1871 från Garde, och deras 6 barn in i huset! De två äldsta barnen var kanske redan utflugna. Varför Nils övergav föräldrahemmet och inget barn tog över det kan man undra? Bröderna kom tydligen bra överens, troligen hade de kvarnen ihop och fiskade tillsammans. 1945 överlät Arvid stället till broderns yngste son Gustav Södergren född 1910. Gustav flyttade ner till Rut Hansson på Snausarve och lämnade denna lilla gård öde. Tomten med förfallna byggnader köptes av Eva Hernbäck och Göran Jonsson från Stockholm och de byggde ett nytt gotlandsanpassat hus bredvid det gamla och nyttjar fastigheten som fritidshus.

Masse har gått ut på åkern nedanför och tagit en bild av baksidorna på Södergrens och Hallgrens bostadshus. På Södergrens hus har man ännu inte hunnit bygga glasverandan i vinkeln. En gammalmodig bulbod under faltak har flyttats hit. Hos Hallgrens ser det ut som en bakugn sticker ut genom väggen på bostadshusets bakbygge. Det lilla skjulet i resvirke är nog ett dass. På Söderlunds gårdsdel stod förr en av Hallbjäns gårdsparter. Den kom till omkring 1785 då Hallbjäns norra part delades mellan syskonen Oluff Larsson och Brita Larsdotter. Oluff född 1753 gift 1779 med Catarina Carlsdotter född 1758 från Bönde byggde upp denna part och fick 20 års skattefrihet 1810 för en ny manbyggnad i sten. Äldste sonen Lars Olofsson född 1779 tog över, gift med Anna Catarina Tomasdotter och efter dem äldste sonen Lars Larsson född 1809, gift 1835 med Anna Gertrud Mattsdotter född 1814 från Starrlause i Stånga. De ägde gårdsparten till omkring 1850, då den övertogs av Lars syster Catarina Maria Larsdotter född 1811 och hennes man Per Persson Hallander född 1815 från Hallsarve. Sonen Lars Per Hallander född 1840 ärvde parten, gift 1863 med Brita Cajsa Johansdotter född 1841 från Botvide. De fick 4 barn, men ingen tog över. Hallanders sålde all jorden i smålotter och byggnaderna revs bort. Gårdstomten och en del av jorden köptes av Lars Pettersson på Hallbjäns norra gårdspart. Han sålde 1910 tomten och 7,5 ha jord till Arvid Södergren född 1879 från de små torpställena på andra sidan vägen, se Bild 609-614. Arvid Södergren byggde upp denna boplats på nytt med manbyggnaden på bilden. 1924 flyttade brodern Nils Södergren född 1874, gift med Emeli Myhrström född 1871 från Garde, och deras 6 barn in i huset! De två äldsta barnen var kanske redan utflugna. Varför Nils övergav föräldrahemmet och inget barn tog över det kan man undra? Bröderna kom tydligen bra överens, troligen hade de kvarnen ihop och fiskade tillsammans. 1945 överlät Arvid stället till broderns yngste son Gustav Södergren född 1910. Gustav flyttade ner till Rut Hansson på Snausarve och lämnade denna lilla gård öde. Tomten med förfallna byggnader köptes av Eva Hernbäck och Göran Jonsson från Stockholm och de byggde ett nytt gotlandsanpassat hus bredvid det gamla och nyttjar fastigheten som fritidshus.

Från 299 kr
Namnet Bönde är en försvenskning av det gotländska Böi-ände, Byände, alltså gården där socknens bebyggelse slutar. Gården är också de sista i Lau, sen vidtar skogen mot Tälleby i Garde. Förste kände ägaren var Niells Bannde 1570. Vid det svenska maktövertagandet var Anders Jacobsson ägare, han hade ärvt gården. Bönde delades i två parter och 1670 ägde Anders ena parten och Rassmus Olofsson (?) blev ägare av denna part. Hans son Olof Rassmusson var ägare 1719, gift första gången 1717 med Margareta född Fredriksdotter från granngården Liffride, de fick barnen Appolina 1718 och Rassmus 1720, och andra gången med Christina Jonsdotter. Olof dog och Christina gifte om sig 1726 med Olof Hansson, möjligen kommen från grannparten och de fick 4 barn. Här delades kanske parten och Rassmus Olofsson fick den nya parten och Olof Hansson denna. Sedan dog Christina och Olof gifte om sig 1743 med Anna född Hansdotter 1719 från Fide. Därefter dog Olof och Anna gifte om sig 1751 med Carl Jacobsson född 1728 från Burge i Levide. Det var Carl och Anna som byggde ett stenhus 1771 och fick 20 års skattebefrielse för det. Detta stenhus byggdes troligen om framåt 1800-talets mitt till det utseende det har på bilden. Anna och Carls äldste son Jacob född 1752 tog över gårdsparten, gift 1779 med Margareta född Larsdotter 1758 från Hallbjäns. De fick 7 barn och även här tog äldste sonen Lars född 1782 över. Han gifte sig 1807 med Maria Lisa född Persdotter 1781 från Gangvide på När. De fick också 7 barn. Johan född 1816 ärvde parten, gift 1843 med Anna Brita född Olofsdotter 1816 från Fie. Det var troligen Johan och Anna som byggde om huset. Deras son Lars Johansson född 1848 blev näste ägare, gift med Brita Maria född Göransdotter från Norrgårde i Hamra. Äldste sonen Johan gift med Helena Montelius från Östergarn blev gårdspartens siste brukare. Vid skiftet blev parten såld för rivning 1897. De bodde kvar några år, men vid rivningen 1904 flyttade de till Stånga. Denna vackra manbyggnad uppfördes alltså 1771 av Carl Jacobsson och Anna Hansdotter och moderniserades med brutet tak och frontespiser troligen i början på 1840-talet av sonen Johan Larsson och hans fru Anna Olofsdotter. Huset är en parstuga med gavelkammare och brudkammare under frontespisen på framsidan. Som synes var huset i utmärkt skick, ändå ansågs det inte ha något värde, utan revs bort. Det stod mellan de två kvarvarande Böndeparterna. Masse tog påpassligt denna bild före rivningen. På trappan står sannolikt Helena Montelius.

Namnet Bönde är en försvenskning av det gotländska Böi-ände, Byände, alltså gården där socknens bebyggelse slutar. Gården är också de sista i Lau, sen vidtar skogen mot Tälleby i Garde. Förste kände ägaren var Niells Bannde 1570. Vid det svenska maktövertagandet var Anders Jacobsson ägare, han hade ärvt gården. Bönde delades i två parter och 1670 ägde Anders ena parten och Rassmus Olofsson (?) blev ägare av denna part. Hans son Olof Rassmusson var ägare 1719, gift första gången 1717 med Margareta född Fredriksdotter från granngården Liffride, de fick barnen Appolina 1718 och Rassmus 1720, och andra gången med Christina Jonsdotter. Olof dog och Christina gifte om sig 1726 med Olof Hansson, möjligen kommen från grannparten och de fick 4 barn. Här delades kanske parten och Rassmus Olofsson fick den nya parten och Olof Hansson denna. Sedan dog Christina och Olof gifte om sig 1743 med Anna född Hansdotter 1719 från Fide. Därefter dog Olof och Anna gifte om sig 1751 med Carl Jacobsson född 1728 från Burge i Levide. Det var Carl och Anna som byggde ett stenhus 1771 och fick 20 års skattebefrielse för det. Detta stenhus byggdes troligen om framåt 1800-talets mitt till det utseende det har på bilden. Anna och Carls äldste son Jacob född 1752 tog över gårdsparten, gift 1779 med Margareta född Larsdotter 1758 från Hallbjäns. De fick 7 barn och även här tog äldste sonen Lars född 1782 över. Han gifte sig 1807 med Maria Lisa född Persdotter 1781 från Gangvide på När. De fick också 7 barn. Johan född 1816 ärvde parten, gift 1843 med Anna Brita född Olofsdotter 1816 från Fie. Det var troligen Johan och Anna som byggde om huset. Deras son Lars Johansson född 1848 blev näste ägare, gift med Brita Maria född Göransdotter från Norrgårde i Hamra. Äldste sonen Johan gift med Helena Montelius från Östergarn blev gårdspartens siste brukare. Vid skiftet blev parten såld för rivning 1897. De bodde kvar några år, men vid rivningen 1904 flyttade de till Stånga. Denna vackra manbyggnad uppfördes alltså 1771 av Carl Jacobsson och Anna Hansdotter och moderniserades med brutet tak och frontespiser troligen i början på 1840-talet av sonen Johan Larsson och hans fru Anna Olofsdotter. Huset är en parstuga med gavelkammare och brudkammare under frontespisen på framsidan. Som synes var huset i utmärkt skick, ändå ansågs det inte ha något värde, utan revs bort. Det stod mellan de två kvarvarande Böndeparterna. Masse tog påpassligt denna bild före rivningen. På trappan står sannolikt Helena Montelius.

Från 299 kr
Denna sommardag döljs manbyggnaden på Gumbalde delvis av trädgårdens syréner och päronträd. Manbyggnaden är uppförd 1876 i parstugeplan, medan köks- och brygghusbakbygge kom till 1912. Vad träbyggnaden innehållit är okänt. 1523 framträder förste kände ägaren Jacop Gumbalde. 1570 hette ägaren också Jacop Gumbalde, kanske ett barnbarn. 1648 ägde Tomas Gumbalde gården och 1653 hade sonen Nils Tomsson tagit över. 1670 var Hans Gumbalde ägare och 1681 hade gården delats i två parter mellan sönerna Jacob och Paul Hansson. 1694 stod Jacob för hela gården, men 1701 verkar den yngsta brodern Churt ha tagit över Pauls part och Jacob hade kvar sin part. Troligen gick det ut sig för bröderna, för något senare ägdes hela Gumbalde av Michael Olofsson. Han sålde hela gården 1720 till Daniel Hansson från Nore i Vamlingbo, gift samma år med Catarina Olofsdotter född 1701 från Fie. Gården delades omkring 1750 och dottern Mallena Danielsdotter född 1730 fick denna part. Hon gifte sig 1750 med Lars Mattson född 1730 från Bolarve i Garde. De fick 5 barn, varav äldsta dottern Catarina Larsdotter född 1761 ärvde parten. Hon gifte sig 1781 med Lars Hansson född 1753 från Maldes på När och de fick också 5 barn. Av dessa tog äldste sonen Hans Larsson född 1783 över, gift 1808 med Brita Danielsdotter född 1786 från Gannor. De fick 8 barn och äldste sonen Lars Hansson född 1813 ärvde parten, gift 1835 med Ingrid Cajsa Hansdotter född 1810 från Botels. Av deras 7 barn blev yngste sonen Lars Larsson född 1840 näste ägare. Han gifte sig 1868 med Maria Danielsdotter född 1846 från sin farmors gård Gannor. De fick 4 barn och av dem tog sonen Olof Larsson född 1872 över gårdsparten. Han gifte sig med Vendla Larsson från Stånga. De sålde parten 1915 till grannen Lars Östmans son Emil Östman och hans fru Emma, vilka innehade den i 6 år, se Bild 586 bland annat. 1921 köptes gårdsparten av Karl Nyström född 1874 och hans fru Maria född Karlsson 1878, båda från Kräklingbo. 1933 tog deras son Albert Nyström född 1909 över, gift 1936 med Elsa född Nilsson 1915 från Mickelgårds på När. De brukade parten till 1968, då de sålde den till Lantbruksnämnden, som styckade av jorden och sålde denna manbyggnad med tomt till Lars och Märta Edlund. De nyttjade bostadshuset som fritidshus, men bodde också här permanent en period. 2008 sålde Edlunds barn huset till Anne-Marie Björling, som bor här på fritiden.

Denna sommardag döljs manbyggnaden på Gumbalde delvis av trädgårdens syréner och päronträd. Manbyggnaden är uppförd 1876 i parstugeplan, medan köks- och brygghusbakbygge kom till 1912. Vad träbyggnaden innehållit är okänt. 1523 framträder förste kände ägaren Jacop Gumbalde. 1570 hette ägaren också Jacop Gumbalde, kanske ett barnbarn. 1648 ägde Tomas Gumbalde gården och 1653 hade sonen Nils Tomsson tagit över. 1670 var Hans Gumbalde ägare och 1681 hade gården delats i två parter mellan sönerna Jacob och Paul Hansson. 1694 stod Jacob för hela gården, men 1701 verkar den yngsta brodern Churt ha tagit över Pauls part och Jacob hade kvar sin part. Troligen gick det ut sig för bröderna, för något senare ägdes hela Gumbalde av Michael Olofsson. Han sålde hela gården 1720 till Daniel Hansson från Nore i Vamlingbo, gift samma år med Catarina Olofsdotter född 1701 från Fie. Gården delades omkring 1750 och dottern Mallena Danielsdotter född 1730 fick denna part. Hon gifte sig 1750 med Lars Mattson född 1730 från Bolarve i Garde. De fick 5 barn, varav äldsta dottern Catarina Larsdotter född 1761 ärvde parten. Hon gifte sig 1781 med Lars Hansson född 1753 från Maldes på När och de fick också 5 barn. Av dessa tog äldste sonen Hans Larsson född 1783 över, gift 1808 med Brita Danielsdotter född 1786 från Gannor. De fick 8 barn och äldste sonen Lars Hansson född 1813 ärvde parten, gift 1835 med Ingrid Cajsa Hansdotter född 1810 från Botels. Av deras 7 barn blev yngste sonen Lars Larsson född 1840 näste ägare. Han gifte sig 1868 med Maria Danielsdotter född 1846 från sin farmors gård Gannor. De fick 4 barn och av dem tog sonen Olof Larsson född 1872 över gårdsparten. Han gifte sig med Vendla Larsson från Stånga. De sålde parten 1915 till grannen Lars Östmans son Emil Östman och hans fru Emma, vilka innehade den i 6 år, se Bild 586 bland annat. 1921 köptes gårdsparten av Karl Nyström född 1874 och hans fru Maria född Karlsson 1878, båda från Kräklingbo. 1933 tog deras son Albert Nyström född 1909 över, gift 1936 med Elsa född Nilsson 1915 från Mickelgårds på När. De brukade parten till 1968, då de sålde den till Lantbruksnämnden, som styckade av jorden och sålde denna manbyggnad med tomt till Lars och Märta Edlund. De nyttjade bostadshuset som fritidshus, men bodde också här permanent en period. 2008 sålde Edlunds barn huset till Anne-Marie Björling, som bor här på fritiden.

Från 299 kr
Här ser vi manbyggnaden och flygeln från åkern bakom gården. En modern slantun avskiljer trädgården mot åkern. Goks har aldrig partkluvits, vilket är mycket ovanligt. Det kan bero på att Goks var en liten gård, 1653 betraktades den som ¼-dels hemman. Förste kände ägare från 1570, då Niells Klindz stod för gården. 1614 var Jacob Gox ägare, 1634 brukades Goks av Jacop och 1648 ägde Jacop Gockz gården, alla dessa var kanske samma person. 1653 var Clas Jacobsson ägare, han hade ärvt gården och hade ett köpebrev från 1612. Kanske hade hans far Jacob köpt gården då av Niells Klintz? 1670 ägdes gården av Börge Gogs, 1681 hade han sönerna Jacob, Hans och Christen. 1694 hade Christen övertagit gården, han var gift 1693 med Margareta Rassmidotter från Hallbjäns och deras son Börje Christensson född 1698 ärvde gården. Han gifte sig 1723 med Mallena Larsdotter från Västerby i Ardre och de fick 4 barn. Yngste sonen Lars Börjesson född 1733 tog över, han var gift tre gånger. Med första hustrun Catarina Larsdotter från Botels fick han 6 barn, varav äldste sonen Lars Larsson född 1759 gift 1785 med Anna Larsdotter från Hallbjäns blev ägare mot slutet av 1700-talet. Det var de som byggde stenhuset 1792-93. Av de 7 barnen blev återigen äldste sonen näste ägare. Han hette också Lars Larsson och var född 1786, blev gift två gånger, första gången 1819 med Catarina Nilsdotter från Fie. Deras äldste son Lars Larsson född 1820 tog över gården, även han gift två gånger. Med andra hustrun Gertrud Salmberg född 1832 i Stånga fick han dottern Laurentina 1876 och det blev hon som ärvde gården. Laura gifte sig med Anders Andersson från Visby, men de sålde Goks redan år 1900 till Lars Jonasson född 1855 från Gumbalde och hans fru Olivia Kristina Vedin född 1857 från När. Deras son Jonas Larsson född 1893 tog över gården 1913, gift 1916 med Nelly Hansson född 1888 från Snausarve. De fick 3 döttrar, varav mellandottern Gunhild född 1917 gift 1942 med Henry Nyroth född 1920 i Hejdeby köpte gården 1946. Deras dotter Ulla född 1942 gift med Bernt Kolmodin från Buttle (?) ärvde gården. Deras son Tommy Kolmodin blev näste ägare, gift första gången med Susanne Barett och andra gången med Ninni, är nuvarande ägare till gården.

Här ser vi manbyggnaden och flygeln från åkern bakom gården. En modern slantun avskiljer trädgården mot åkern. Goks har aldrig partkluvits, vilket är mycket ovanligt. Det kan bero på att Goks var en liten gård, 1653 betraktades den som ¼-dels hemman. Förste kände ägare från 1570, då Niells Klindz stod för gården. 1614 var Jacob Gox ägare, 1634 brukades Goks av Jacop och 1648 ägde Jacop Gockz gården, alla dessa var kanske samma person. 1653 var Clas Jacobsson ägare, han hade ärvt gården och hade ett köpebrev från 1612. Kanske hade hans far Jacob köpt gården då av Niells Klintz? 1670 ägdes gården av Börge Gogs, 1681 hade han sönerna Jacob, Hans och Christen. 1694 hade Christen övertagit gården, han var gift 1693 med Margareta Rassmidotter från Hallbjäns och deras son Börje Christensson född 1698 ärvde gården. Han gifte sig 1723 med Mallena Larsdotter från Västerby i Ardre och de fick 4 barn. Yngste sonen Lars Börjesson född 1733 tog över, han var gift tre gånger. Med första hustrun Catarina Larsdotter från Botels fick han 6 barn, varav äldste sonen Lars Larsson född 1759 gift 1785 med Anna Larsdotter från Hallbjäns blev ägare mot slutet av 1700-talet. Det var de som byggde stenhuset 1792-93. Av de 7 barnen blev återigen äldste sonen näste ägare. Han hette också Lars Larsson och var född 1786, blev gift två gånger, första gången 1819 med Catarina Nilsdotter från Fie. Deras äldste son Lars Larsson född 1820 tog över gården, även han gift två gånger. Med andra hustrun Gertrud Salmberg född 1832 i Stånga fick han dottern Laurentina 1876 och det blev hon som ärvde gården. Laura gifte sig med Anders Andersson från Visby, men de sålde Goks redan år 1900 till Lars Jonasson född 1855 från Gumbalde och hans fru Olivia Kristina Vedin född 1857 från När. Deras son Jonas Larsson född 1893 tog över gården 1913, gift 1916 med Nelly Hansson född 1888 från Snausarve. De fick 3 döttrar, varav mellandottern Gunhild född 1917 gift 1942 med Henry Nyroth född 1920 i Hejdeby köpte gården 1946. Deras dotter Ulla född 1942 gift med Bernt Kolmodin från Buttle (?) ärvde gården. Deras son Tommy Kolmodin blev näste ägare, gift första gången med Susanne Barett och andra gången med Ninni, är nuvarande ägare till gården.

Från 299 kr
Förste kände ägaren av Gannor var Peder Gangdarve 1570. Peer Gannor var ägare 1648 och Peer Classon 1653, vilket troligen är samma person och kanske barnbarnsbarn till Peder. 1670 var Nils Gannor ägare, möjligen son till Peer. 1674 var en Lars Bote ägare gården, men Gannor tycktes vara på obestånd och var helt skatteöde under 1670-talet. Lars Olofsson och hans hustru Juditta Hansdotter stod som ägare 1681, iom att det är nya namn, kan de ha köpt gården. De hade sönerna Anders och Olof, av vilka Olof Larsson övertog gården, gift 1692 med Svenborg Hansdotter från Gumbalde, de stod som ägare 1701. De fick 5 barn och gården delades, troligen mellan två av syskonen. Eftersom gården redan från början var liten, blev parterna sannolikt för små och man gick i konkurs, 1719 var Gannor ett kronohemman. Denna part köptes av Påvel Hansson född 1655, gift 1698 med Anna Båtelsdotter född 1668, båda från Smiss. Dottern Gertrud Påvelsdotter född 1700 gift 1724 med Per Persson född 1695 från Bondarve i Eksta tog över parten omkring 1730. Av deras 4 barn tog äldste sonen Pål Persson född 1727 och hans hustru Märta Larsdotter född 1736 från Haidslunds i Havdhem över omkring 1762 och löste då in gårdsparten till skatte. Dottern Gertrud Pålsdotter född 1767 blev näste ägare, gift 1795 med Johan Tomsson född 1771 från Gläves i Burs. De fick två söner och två döttrar, varav dottern Cajsa Marta Johansdotter född 1801 ärvde parten 1825. Hon gifte sig 1823 med Hans Larsson född 1791 från Botels och deras son Johan Hansson född 1828 blev ägare 1858. Han gifte sig med Anna Lovisa Larsdotter född 1834 från Husarve. Enda dottern Lovisa Maria Johansdotter född 1858 gifte sig 1879 Karl Karlsson född 1853 från Kauparve. Äldste sonen Karl Karlsson född 1882 övertog parten 1910, gift 1912 med Anna Nilsson född 1885 från Hallsarve. Sonen Birger Karlsson född 1915 gift 1937 med Vera Pettersson född 1914 från Smiss i Lye tog över parten 1949. På bilden ser vi familjen Karlsson posera i finkläder framför manbyggnaden. Från vänster ser vi: Lovisa Maria Johansdotter 45 år, dottern Gerda Sigrid Lovisa nästan 8 år, sonen Nils Ragnar Leonard nästan 5 år, maken Karl Karlsson 50 år, modern Anna Lovisa Larsdotter 69 år och okänd kvinna, hon kan möjligen vara Karls brorsdotter Rosa Johanna Maria Karlsson 17 år. Det var Anna Lovisa och hennes man Johan som uppförde manbyggnaden i bakgrunden 1874, ett likadant hus som byggdes på Karls föräldragård Kauparve året före.

Förste kände ägaren av Gannor var Peder Gangdarve 1570. Peer Gannor var ägare 1648 och Peer Classon 1653, vilket troligen är samma person och kanske barnbarnsbarn till Peder. 1670 var Nils Gannor ägare, möjligen son till Peer. 1674 var en Lars Bote ägare gården, men Gannor tycktes vara på obestånd och var helt skatteöde under 1670-talet. Lars Olofsson och hans hustru Juditta Hansdotter stod som ägare 1681, iom att det är nya namn, kan de ha köpt gården. De hade sönerna Anders och Olof, av vilka Olof Larsson övertog gården, gift 1692 med Svenborg Hansdotter från Gumbalde, de stod som ägare 1701. De fick 5 barn och gården delades, troligen mellan två av syskonen. Eftersom gården redan från början var liten, blev parterna sannolikt för små och man gick i konkurs, 1719 var Gannor ett kronohemman. Denna part köptes av Påvel Hansson född 1655, gift 1698 med Anna Båtelsdotter född 1668, båda från Smiss. Dottern Gertrud Påvelsdotter född 1700 gift 1724 med Per Persson född 1695 från Bondarve i Eksta tog över parten omkring 1730. Av deras 4 barn tog äldste sonen Pål Persson född 1727 och hans hustru Märta Larsdotter född 1736 från Haidslunds i Havdhem över omkring 1762 och löste då in gårdsparten till skatte. Dottern Gertrud Pålsdotter född 1767 blev näste ägare, gift 1795 med Johan Tomsson född 1771 från Gläves i Burs. De fick två söner och två döttrar, varav dottern Cajsa Marta Johansdotter född 1801 ärvde parten 1825. Hon gifte sig 1823 med Hans Larsson född 1791 från Botels och deras son Johan Hansson född 1828 blev ägare 1858. Han gifte sig med Anna Lovisa Larsdotter född 1834 från Husarve. Enda dottern Lovisa Maria Johansdotter född 1858 gifte sig 1879 Karl Karlsson född 1853 från Kauparve. Äldste sonen Karl Karlsson född 1882 övertog parten 1910, gift 1912 med Anna Nilsson född 1885 från Hallsarve. Sonen Birger Karlsson född 1915 gift 1937 med Vera Pettersson född 1914 från Smiss i Lye tog över parten 1949. På bilden ser vi familjen Karlsson posera i finkläder framför manbyggnaden. Från vänster ser vi: Lovisa Maria Johansdotter 45 år, dottern Gerda Sigrid Lovisa nästan 8 år, sonen Nils Ragnar Leonard nästan 5 år, maken Karl Karlsson 50 år, modern Anna Lovisa Larsdotter 69 år och okänd kvinna, hon kan möjligen vara Karls brorsdotter Rosa Johanna Maria Karlsson 17 år. Det var Anna Lovisa och hennes man Johan som uppförde manbyggnaden i bakgrunden 1874, ett likadant hus som byggdes på Karls föräldragård Kauparve året före.

Från 299 kr
Familjegrupp sju personer i gröngräset. (Kaffedrickande). Bilden är tagen på Almö-Lindö i Mälaren mellan Västerås och Lindö, ca 1918 då familjen gjorde en utflykt dit. Ön hörde till Fullerö herrgård. Det var en betesmark för djur. Där fanns då bara en gård som drevs av en man som hette Karlsson. Hans son gifte sig så småningom med Ulla (givarens kusin, dotter till hans morbror Evert). Översta raden från vänster till höger: OSKAR ERIKSSON, född 29/9 1885. Gift med givarens moster Elna, syster till hans mor Edit. Givaren berättar

Familjegrupp sju personer i gröngräset. (Kaffedrickande). Bilden är tagen på Almö-Lindö i Mälaren mellan Västerås och Lindö, ca 1918 då familjen gjorde en utflykt dit. Ön hörde till Fullerö herrgård. Det var en betesmark för djur. Där fanns då bara en gård som drevs av en man som hette Karlsson. Hans son gifte sig så småningom med Ulla (givarens kusin, dotter till hans morbror Evert). Översta raden från vänster till höger: OSKAR ERIKSSON, född 29/9 1885. Gift med givarens moster Elna, syster till hans mor Edit. Givaren berättar "Elna och en annan syster som hette Astrid startade en söndagsskola i Fiskars under Fullerö. Deras far, min morfar var fiskare där. Oskar hade en speceriaffär i utkanten av Eskilstuna. 1926 då jag var 12 år cyklade jag från Norberg till Eskilstuna och fick vara hos honom på sommaren och fick då jobba i affären. Det var roligt. Jag vägde strösocker och mjöl och sånt i påsar. Och så fick jag åka ärenden till Hakonbolaget och hämta saker." HUGO ANDERSSON, givarens morbror, född 20/11 1889. Givaren berättar: "Han var lite äventyrlig av sig och gav sig ut på sjön på långfärd på lastfartyg. Så småningom kom han hem och när morbror Evert tog arrendet på Ridön så följde han och hans familj med. Hugo hjälpte till på gården och bodde i ett hus som kallades Oppegården. Han var pingstvän och en gång tog han med sig en statare som hette Kling till ett möte i Västerås. Det blåste på sjön så när de åkte hem fick de landa på en holme över natten. Därför kom de inte hem förrän frampå middagen på måndagen. Morbror Evert blev ilsken för det tog ju bort Klings arbete. Hugo gjorde väl inte så mycket men statarens arbetsdag betydde mycket. Det var hårda bud!" Algot Lindström (enligt kompletterande uppgifter från Marianne Kindgren, givarens släkting) Andra raden: GIVARENS BROR OLOF "Olle" troligen ca 6 år gammal. GIVARENS MOR EDIT ANDERSSON GIVARENS MOSTER RUT ANDERSSON född 29/4 1902. Hon blev lärarinna i Hälsingland i Gnarp och Grängsjö. Kom senare till Stockholm där hon bodde i Bromma. Hon var religiös men inte sträng utan köpte biljetter till revyer "och sånt" när givaren och andra kom på besök. Skrev senare ett testamente och delade sin egendom mellan sina syskonbarn "så att det skulle bli rättvist". Hon gifte sig aldrig, men en gång i Hälsingland lär hon ha varit förälskad. Det blev dock inget med det - kanske var hon för sträng mot sig själv. Längst fram: GIVARENS MORBROR EVERT ANDERSSON, född 2/2 1900.

Från 299 kr
Familjegrupp sju personer i gröngräset. (Kaffedrickande). Bilden är tagen på Almö-Lindö i Mälaren mellan Västerås och Lindö, ca 1918 då familjen gjorde en utflykt dit. Ön hörde till Fullerö herrgård. Det var en betesmark för djur. Där fanns då bara en gård som drevs av en man som hette Karlsson. Hans son gifte sig så småningom med Ulla (givarens kusin, dotter till hans morbror Evert). Översta raden från vänster till höger: OSKAR ERIKSSON, född 29/9 1885. Gift med givarens moster Elna, syster till hans mor Edit. Givaren berättar

Familjegrupp sju personer i gröngräset. (Kaffedrickande). Bilden är tagen på Almö-Lindö i Mälaren mellan Västerås och Lindö, ca 1918 då familjen gjorde en utflykt dit. Ön hörde till Fullerö herrgård. Det var en betesmark för djur. Där fanns då bara en gård som drevs av en man som hette Karlsson. Hans son gifte sig så småningom med Ulla (givarens kusin, dotter till hans morbror Evert). Översta raden från vänster till höger: OSKAR ERIKSSON, född 29/9 1885. Gift med givarens moster Elna, syster till hans mor Edit. Givaren berättar "Elna och en annan syster som hette Astrid startade en söndagsskola i Fiskars under Fullerö. Deras far, min morfar var fiskare där. Oskar hade en speceriaffär i utkanten av Eskilstuna. 1926 då jag var 12 år cyklade jag från Norberg till Eskilstuna och fick vara hos honom på sommaren och fick då jobba i affären. Det var roligt. Jag vägde strösocker och mjöl och sånt i påsar. Och så fick jag åka ärenden till Hakonbolaget och hämta saker." HUGO ANDERSSON, givarens morbror, född 20/11 1889. Givaren berättar: "Han var lite äventyrlig av sig och gav sig ut på sjön på långfärd på lastfartyg. Så småningom kom han hem och när morbror Evert tog arrendet på Ridön så följde han och hans familj med. Hugo hjälpte till på gården och bodde i ett hus som kallades Oppegården. Han var pingstvän och en gång tog han med sig en statare som hette Kling till ett möte i Västerås. Det blåste på sjön så när de åkte hem fick de landa på en holme över natten. Därför kom de inte hem förrän frampå middagen på måndagen. Morbror Evert blev ilsken för det tog ju bort Klings arbete. Hugo gjorde väl inte så mycket men statarens arbetsdag betydde mycket. Det var hårda bud!" Algot Lindström (enligt kompletterande uppgifter från Marianne Kindgren, givarens släkting) Andra raden: GIVARENS BROR OLOF "Olle" troligen ca 6 år gammal. GIVARENS MOR EDIT ANDERSSON GIVARENS MOSTER RUT ANDERSSON född 29/4 1902. Hon blev lärarinna i Hälsingland i Gnarp och Grängsjö. Kom senare till Stockholm där hon bodde i Bromma. Hon var religiös men inte sträng utan köpte biljetter till revyer "och sånt" när givaren och andra kom på besök. Skrev senare ett testamente och delade sin egendom mellan sina syskonbarn "så att det skulle bli rättvist". Hon gifte sig aldrig, men en gång i Hälsingland lär hon ha varit förälskad. Det blev dock inget med det - kanske var hon för sträng mot sig själv. Längst fram: GIVARENS MORBROR EVERT ANDERSSON, född 2/2 1900.

Från 299 kr
109 110 111 112 113 114 115

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår