Ett svep över kaffeborden vid uppvaktningen av överste Erik Cavalli. Bild 1: Frv maskinchefen Gustaf Öqvist, överste Stig Colliander, förvaltare Sven Johansson, tekniker Lars-Erik Eriksson och rustmästare Erhardt Isacsson. Bild 2: Frv. major Allan Sjöberg, överstelöjtnant Tore Paulsson och kapten Lars Hultstrand. Bild 3: Frv. löjtnant Lennart Wallin och fanjunkare Tage Berglund Bild 4: Frv. överstelöjtnant Ragnar Tauvon, förvaltare Nils Grehn och rustmästare Kurt Lanzén.
Från 299 kr
Gymnastiksalen 1978 Regementschefen, överste1. Nils Stenqvist, delar ut medaljer och utmärkelser vid personalsamling. OBS! flera bilder Bild 1 Överste 1. Nils Stenqvist, major Bernt Hasselrot, löjtnant Sven Jacobsson och kapten Yngve Pettersson. Bild 2 Kapten Sven-Börje Lundgren, löjtnant Sven Jacobsson och överste Ragnar Tauvon Bild 3 Överste 1. Nils Stenqvist och pensionerade löjtnanten/museiföreståndare Nils Jannerstad Bild 4 Överste 1. Nils Stenqvist och överstelöjtnant Björn Bernroth
Personalsamling den 19 december 1978 Mottagare av NOR (för Nit Och Redlighet) efter 30 års tjänst. Fanjunkare Karl-Erik Nord och kapten Gunnar Borg började som volontärer vid regementet den 1 oktober 1948, båda som stridsvagnssoldater. Nord specialiserade sig sen inom signaltjänsten, Borg innom skyddstjänst. Major Arne Persson och fanjunkare Hugo Borg (äldre bror till Gunnar) började samma dag, men hade inte möjlighet att delta denna dag.
Skara Läroverk. Fotografi över 1899 års studenter från Skara vid deras 25-års möte i Skara juni 1924. Övre raden från vänster (stående)E.M Lundström, J.E Berger, E.O Warholm, A.G Arvidsson, S.E Dahlstrand, K.E Nylander, K Berg, S.J.G Landahl, P.V.A Tham, F.E Kjellander. Nedre raden från vänster.(sittande) N.O.V Sylvén, A.F.J Södergren, major G v. Zweig- berg, lektor N.F Nilsén, F.d läroverksadj J.F.E Carlson, F.W Jonson, K.B.S Johansson Gåva av lär. adj J. Carlson Fototid:1924-06-06.
Major Claes Adelsköld, 1824-09-07 - 1907-10-01 Sommaren 1847 arbetade Claes som biträde till kaptenen i flottans mekaniska kår K. E Norström. I samband med detta arbete blev Claes mer och mer intresserad av järnväg. Claes var ansvarig för bland de första järnvägsutbyggnader i Sverige. Den aktuella järnvägsbanan var mellan Sjön Fryken och Klarälven i Värmland. Frykstads Järnväg. Byggstart för bansträckan var 1849-05-05 och spårvidden var 1099 mm.
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
Porträtt av överste Gustaf Örn. Född i Stora Tuna 1816 inledde han sin militära karriär som fänrik vid Dalaregementet 1834. Vid samma regemente befordrades han till kapten 1853 och vidare till major 1859. Sistnämnda år blev han även lärare vid Krigsakademien. Från år 1864 var han placerad vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och kom där att via överstelöjtnants grad att 1871 utses till regementets överste, en position han kom att verka i till sin pension 1879. I sitt privata liv var han från 1848 gift med Sophia Svedelius
Kavajerna har hängts åt sidan i sommarvärmen när byggnadskommittén synar och provar det utvalda fasadteglet till den nya museibyggnaden i Linköping. Teglet levererades av Kaniks tegelbruk i Skåne men enligt arkitekterna kom försändelserna slumpvis vilket väckte visst tvivel. I sammanhanget kan lyftas den ornering som upprepande stenar visar i den färdiga fasaden. En viss mytbildning har uppstått men enligt samma arkitekters egna ord var det en av deras fruar som med en tillskuren pinne och på ett improviserat manér lät rista krumelurerna i det ännu våta teglet. I bilden ser vi från vänster en skymt av major Erland Nordenfalk följd av arkitekterna Helge Zimdal och Nils Carlgren samt borgmästare Bertel Hallberg.
Major Claes Adolf Adelsköld och hans dotter "Bib" (Aslög Sofia Maria Annhild) i Jämtland. Text på baksida: "Järnvägsmuseum", "M1 65/1954", "Pappa & Bib - Jämtland; [Svårtolkad text]. 1890?", "(Stackars Bib i en gammal kappa tillhörande [svårtolkad text] Sally [svårtolkad text]!!! - Enda = första gången i mitt lif jag vantrifdes & längtade hem - Min snälla Pappa kom på väg till [svårtolkad text] & då han såg att man klippt af mig håret tog han mig mig med till [svårtolkad text] där vi "fotvandrade" 4 veckor & hälsade på [svårtolkad text]. etc. etc.) [svårtolkad text] enda [svårtolkad text] jag ägde"
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Avslutningskaffe armelottaskola P3 1947. från v kapten Cowan Nyberg, ?, kurschefen moblotta Fo 43
Personal vid Arméns Motorskola i Strängnäs omkring 1960 Personer enligt numrering, se bild 2. 6. major Stig Colliander P 2, Chef MotorS 1957-61. Senare regementschef på P 10/Fo 43. 8. löjtnant Bernt Hasselrot I 10 9. arméingenjör Sven Pettersson 10. fanjunkare Erik Larsson I 10 12. tygverkmästare Rolf Nordström P 4, senare 1. ding (tekniklärare) vid MotorS 13. rustmästare Sven Falk I 10 14. armétekniker Sigvard Bände 15. rustmästare Runo Wiklund T 4, senare 1. ding vid MotorS 18. tygverkmästare Persbjer, senare ding vid MotorS 21. tygverkmästare Bengt Lundblad P 4, senare 1. ding vid MotorS 27. tekniker Eriksson kallad Lången, senare Foto- och ritdetaljen på P 10
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Korum vid lottaförläggningen Svälten. Längst t v lotta Marianne Hultman, Lidingö. Bild 2. Längst till höger Sörmlands lottachef Maj Cederlund.
Sture Ärlebeck Ärlebeck avlade officersexamen vid Krigsskolan 1963 och utnämndes samma år till fänrik vid Södermanlands regemente. Han befordrades 1971 till kapten i Tekniska stabsofficerskåren. Han var sektionschef på Försvarets materielverk (FMV) 19731982. År 1974 blev han major i generalstabskåren och 1979 överstelöjtnant. Åren 19821983 var han bataljonschef vid Södermanlands regemente. Han var överingenjör och chef för Stridsfordonsbyrån vid FMV 19831990 samt chef för Fordons- och intendenturavdelningen 19901998. År 1984 befordrades han till överste och 1990 till överste av första graden i Generalstabskåren. Sture Ärlebäck invaldes 1985 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Källa: Wikipedia Sture Ärlebeck avled den 1 augusti 2020.
Text som finns med till fotot. "(Ur arkivnr 4298, Orderjournal göteborg) Trafik Direktörs Expedition Cirkulär Från och med Söndagen den 1ste November komma följande förändringar, att äga rum med befälet vid Stationerne nemligen Herr Major Flack emotager Stations Inspektors beffatningen vid Götheborgs Station Herr Norrie den vid Jonsered samt herr Johnsson 1ste Bokhållare Befattningen vid Götheborgs Station De nuvarande Stations Inspektorerna inventera ifrån sig till den nya emottagaren efter ömsesidig lägenhet Den nya Stationen vid Jonsered kommer att öppnas samma dag hvarefter intet tåg stadnar vid den gamla stationen utan på speciella ordres eller såvida signal dertill är uppe. Götheborg den 28 October 1857 " text på baksidan av fotot " stationen från sjösidan göteborgs hållet 1857?
Jenny Stålhammar, en släkting till barnen på Salshult, som redan tidigt upptogs som eget barn av majoren Jon Stålhammar och som senare under många år stod för hushållet på Salshult. Sedermera flyttade hon tillsammans med fröken Aurore Stålhammar till Vetlanda, där denna hade köpt en egen gård och där hon ännu bor. Bilden av Jenny är tagen 1927 på hennes sjuttioårsdag, där hon sitter i ett hörn av hemmet omgiven av porträtt från Salshult. Ett par år senare avled Jenny Stålhammar. Porträtten på fotot äro: Ovan modellens huvud det stora porträttet: major Jon Stålhammar, porträtt efter fotografi av konstnären Gustav Franzén, vilken levde i dessa trakter, på väggen till höger om modellen majorskan Marie-Aurore Stålhammar, född av Pontin.
Fröken Jenny och Aurore Stålhammar utanför "stora byggningen" på Salshult, färdiga för avresa till prästdottern Ellen Telanders bröllop, hösten 1907. Fröken Jenny Stålhammar var fosterdotter till major Jon och fru Stålhammar och upptogs av dem redan som litet barn. Hon bodde på Salshult ända till hemmets upplösning, varefter fröken Aurore och hon bildade eget hem i Vetlanda Pukaregård, där Jenny dog 1928. Fröken Jenny var den som förestod hushållet på Salshult och hon skildras som en mycket förnämlig husmoder. Hon hade en hel del gamla recept på god mat, som hon emellertid inte var villig lära ut. Dessutom kände hon bygden och framför allt Salshult på sina fem fingrar. Fröken Aurore Stålhammar bebor ännu 1931 egen villa i Pukaregården i Vetlanda.
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Examensprov med sambandslinjen. Fr v rikslottachefen fru Märta Stenbäck, ryggen på C P 3 överste Eric Cavalli, t h chefslottan Maj Cederlund. Bild 2. Lottaskola vid P 3 1947. Klart för fysisk träning. som regel omfattade den orientering. Ibland även bollspel och gymnastik. Bild.3
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Reservlöjtnanten och folkskoleläraren Backman instruerar en elev i hanterandet av pistol m/07. Bild 2. fr v fanjunkare Olle Lindberg och löjtnant Backman båda lärare i sambandstjänst. Bild 3. Lottainvigning 1945 i Strängnäs domkyrka. I mitten nyutnämnda rikslottachefen fru Märta Stenbäck.
Inspektion av den nytillträdde Militärbefälhavaren för Östra militärområdet, generallöjtnant Nils Sköld den 5 december 1974 Genomgång med regementets personal i gymnastiksalen efter genomförd inspektion. Bild 1 MB i talarstolen. Bild 2 frv. bla förrådsman Granberg, förrådsförman Sören Ohlsson framför honom förrådsman Arvid Tellsten, förste arméverkmästare Lennart Lundström och framför dom kaptenerna Arne Gustavsson, Arne Ljungsberg och Staffan Löding. Bild 3 främre raden frv kaptenerna Jan Hedenstrand, Kurt Schymberg, Olof Hedberg, okänd, kapten Sven-Börje Lundgren, löjtnant Erhard Isacsson, överstelöjtnant Jan Toll, kaptenerna Gunnar Ståbi och Jan Strandberg samt överstelöjtnanterna Uno Hällkvist, Per-Olof Kinnander, major Björn von Porat. Bild 4 frv frv assistenterna May Rundin, Elna Fredriksson, Margareta Jolstedt, Ingrid Andersson samt Gull Eriksson.
Inledande beskrivning av mottagaren till detta minnesalbum Nils Adolf Oelreich, född 1840-11-14 på Magda. Kadett vid Karlberg 1856-06-12. Utexaminerad 1862-05-03. Underlöjtnant vid Södermanlands regemente s. å. 13/5. Ord. elev vid Ultima lantbruksinstitut 1869. Hospitant 1870. Avgången s. å. Löjtnant 1870-05-10. Kapten 1881-07-01. RSO 1884-12-01. Major i armén 1893-06-30. Avsked med tillstånd att kvarstå såsom kapten i regementets reserv s. å. Avsked 1905-06-30. Död 1912-10-17 i Kungsholms förs, Stockholm. Arrenderade åren 18731884 Väsby i Julita socken samt ägde Roxmo i samma socken, från 1878. Gift 1874-11-05 i Stockholm med sin kusin, grevinnan Ebba Maria Beata Amalia Lewenhaupt, född 1845-09-16 på Charlottenberg i Köpings socken, Västmanlands län, död 1899-03-13 Åängen. Källa: Adelsvapen-Wiki Bild 1: N A Oelreich. Fotograf Gustaf Joop, Stockholm Bild 2: N A Oelreich. Fotograf okänd. Bild 3: Innehåll, framsida Bild 4: Innehåll, baksida
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.