Interiör från Gamla kronohäktet i Norrköping omkring 1912. Byggnaden fick svåra sättskador vid uppförandet av det intilliggande Rådhuset, vilket fick till följd att delar av byggnaden fick rivas. Huset uppfördes ursprungligen mellan åren 1860 - 1862 för att fungera som tingshus och kronohäkte. Efter renovering kom huset att inrymma Apoteket Kronan. Numera ligger Galleri Kronan här.
Från 299 kr
År 1924 bjöd på ett sällan skådat vårflöde. Fram mot april drabbades Mellansverige där inte minst Östergötland översvämmades. Händelsen gav upplag för landets vykortsproducenter, som här när Tinnerbäckens flöde genom Linköping nådde kritiska nivåer. Personerna står på spången som förband Tinnerbäckslyckorna med stadens centrala delar, något väster om dagens Hamngata.
Vy längs med Storgatan i Linköping. Den okända fotografen hade placerat sig invid Stångebro och riktat sin kamera rakt västerut. Tiden var omkring 1920. Hitom Storgatans skärning med Hamngatan ser vi till vänster delar av fattigvårdens anläggning i staden. Till höger ses södra delen av en lång byggnad som inrymde Stångebro tvättinrättning.
Motiv från Nykvarn norr om Linköpings centrala delar. Platsens läge utmed Stångån och Kinda kanal med anslutning till Göta kanal gav motivation för industriell etablering av skilda slag. På bilden Nykvarns Snickerifabrik och bortom Kallerstad tegelbruk som från 1898 till 1960-talet låg på östra sidans lerhaltiga jord.
Nykvarns sluss gavs samma storlek som Göta kanals slussar. På så sätt kunde man ansluta vattenleden till Linköpings centrala delar. Arbetet med att gräva igenom holmen på platsen i Stångån påbörjades i april 1865. Den 19 september 1867 kunde ångaren HANS BRASK som första fartyg stäva igenom slussen.
Interiör från domkyrkoförsamlingens församlingshem i Linköping. Byggnaden är i delar starkt präglad av att frimurarna från 1810 ägde och brukade huset för sin verksamhet i över 100 år. Före frimurarna fungerade bygganden som skolan (1230-1804) och gymnasium (1627-1804). Bilden visar den så kallade Högtidssalen efter konserveringsarbete utfört av Östergötlands museum 1965.
Värdshusbyggnaden eller brunnssalongen till hälsobrunnen Ekkällan i Linköpings södra delar. Initiativtagare till brunnen var läkaren och en av Linnés lärjungar, Johan Otto Hagström, som år 1761 lyckades förmå stadens magistrat att satsa på en brunnsrörelse i området. Verksamheten var igång till i början av 1800-talet. Huset är det enda som för eftervärlden minner om hälsokällans verksamhet.
Ett medfaret fotografi som ändå ger en bild av hur Älvestad kyrka tog sig ut före en förödande brand år 2007. Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talet men vid tiden för bilden återstod inte mycket från byggnadens äldsta tid. Vid en stor ombyggnad år 1756 sparades endast delar av långhuset och 1836 erhöll kyrkan ett nytt torn. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
En för tiden unik vy över Linköpings östra utkanter. Utblick över delar av Kungsladugårdsområdet och den blivande stadsdelen Kallerstad mot norr. I förgrunden bebyggelsen i området Tomteboda mellan järnvägen (Ringstorpsbanan) och den allékantade Norrköpingsvägen. Närmast kameran lägenheten Hagalund som upplysningsvis att namnge den senare utlagda Hagalundsvägen. Bortom fälten anas Kallerstad gård. Odaterad bild som med trovärdighet kan knytas till 1910-talets första år.
Före färdigställandet av Braskens bro 1965, förbands stadens delar vid Tannefors med denna till synes skrangliga bro. Överfarten, som var belägen söder om Stallgården, mäktade inte med dubbla körfält varför trafiken fick passera växelvis. På bägge sidor om körbanan fanns gångbanor.
Ett tidigt ögonblick från Medevi brunn. Enligt påskrift vy från byggningen Vobis mot Stora gången. Till vänster ses delar av Dalbyggningen, Schefferska byggningen och kyrkan. Gruppen till höger sitter på trappan till Kastellet och i fonden skymtar Stora badhuset och handelsbodar. Bland personerna ses bland andra makarna Düben, fröken Olga Nordin, doktor Björklund och fru Weinberg för att nämna några.
Linköpings länscellsfängelse var bland landets första cellfängelse att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats 1844. Fortifikationsofficeren och arkitekten Carl Fredrik Hjelm hade upprättat typritningarna som kom att få stort genomslag för landets fängelser. Anläggningen i Linköping börjades redan 1842 och var i alla delar klart 1846.
År 1926 påbörjades en arkeologika undersökning av området omedelbart väster om klosterkyrkan i Vadstena. Lämningarna lyfte fram delar av platsens forna munkkloster och som synes rönte undersökningen stort intresse. Här en större grupp samlad för att upplysas om de resultatet som nåtts till sommaren 1928.
Delar av området Sandbäcken i Linköping. Kameran var riktad närmast rakt österut från lasarettsområdet. Notera stadens äldre idrottsplats i bildens mellangrund. Fotoåret 1910 hade den utvecklats från en öppen yta utan några vidare faciliteter till en anläggning med tydlig idrottsprofil. Innan decenniet var till ända kom behovet av en mer anpassad arena att mynna ut i förverkligandet av Folkungavallen.
Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till större delen visar bilden bostadsbebyggelsen i stadens södra delar. Två karaktärsbyggnader framträder i Sankt Larskyrkan till vänster och den vid tiden nyuppförda Linnéskolan till höger. Stadsbilden ger en datering till omkring 1910. Vy mot nordost från Kjettilberget.
I trakten av Ljung sommaren 1899. I bakgrundens dis skymtar Sjöbacka ångsåg som anlagts 1897 av koncernen O. Lyrholm & Co med säte i Göteborg. Mängden timmer och färdiga virkesvaror visar att verksamheten redan var väl etablerad. Bostadshuset i bildens mitt disponerades rimligtvis av sågens förvaltare, möjligtvis med rum för delar av den övriga arbetsstyrkan.
Linköping 1928 och i stadens västra delar krävde tidens expansion en ny trafiklösning. Arbetet med Östgötagatans utläggning var långdragen. Befintlig bebyggelse var av nöden tvungen att rivas, såväl i stråkets längsled som i bredd. För att nå önkvärd vidd vid korsningen med Hunnebergsgatan fick domkyrkokomministerns boställe skatta sitt gårdshus, som i boställets fall låg utmed gatan.
Likt åtskilliga av Östergötlands herresäten räknar Grenholm medeltida ursprung. Gårdens äldsta kända manbyggnad ligger som ruin ett gott stycke öster om nuvarande anläggning, men även bebyggelsen vid gårdens rådande läge är av hög ålder. Detta visas bland annat genom gårdens kapell från 1500-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden bör emellertid till sina äldsta delar ha tillkommit under senare delen av 1600-talet.
Det forna stallet till Linköpings gamla komministergård står i delar kvar i skrivande stund. Dess öde torde diskuterats när Östgötagatan drogs genom området och ersatte Kattbrunnsgatan med en något mer ostlig riktning. Resultat blev att behålla stallet men en nödtvungen halvering av byggnaden måste till och den nya gaveln fick byggas snedställd mot den nya gatan. Vy från nordost 1929.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.