Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: På området finns en anläggning som har haft gokart mm. Detta är en övergiven husvagne som bar spår efter olika tävlingar.
Från 299 kr
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta. Byggnaderna är från höger: elverkstad, Lövsta gamla sopförbränningsanläggning, Lövsta sopförbränningsanläggning med gaveln från 1960-talet, verkstad med garage och värmescentral.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Trapphuset i Lövsta sopförbränningsanläggning, som togs i drift 1938. Utbyggnaden är maskinmästarens gamla kontor. Strax efter att fotot togs under hösten 2003 brann det i det gamla kontoret.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Traverskran med kranbalk och skopa som installerade vid moderniseringen av Lövsta sopförbränningsanläggning under 1960-talet. Längst ner i bild syns del av intaget till transportbandet som transporterade sopor till LÖMAB, 1970-talets försöksanläggning för automatisk sopsortering.
'Fjälluggla, hona, på stenblock, närbild. :: :: Text på baksidan av fotot ''Fjällugglan rätt vanlig här vintern 1926-1927. Efter många års frånvaro (i större antal). Även under 1927-1928 förekom fågeln. 192?-1928 iakttages endast ett ex på Sigilskär. Flyttningsriktningen de få gånger fågeln kunde observeras under sträcket NW-SO, SO-NW (övre Märkut? Fyr i Ålands hav). Ugglorna vintertid i vår yttre skärgård skulle alltså höra hemma i svenska lappmarken.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Den gamla sopförbränningsanläggningen på Lövsta. Den byggdes 1905-07 och var i drift 1907-1938. Sedan dess har den inrymt kontor, verkstad och förråd.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Korridor högst upp i anläggningen som förbinder de två manöverhytterna för kranförare. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Miljöstationen med gamla oljecisterner som nu används som manege för hästar och i bakgrunden företaget som flisar brännbart material för värmekraftverk. Allt dett sett från sopförbränningsbyggnaden.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Bunkern i Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Till vänster syns en av två skopor med vilka man matade de fem ugnarna med sopor.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Den gamla vagnsverkstaden som ursprungligen var destruktionsanstalt för slaktavfall och kadaver. År 2004 rymmer den klubbhus/verkstad för MC-klubben Plebs- Choppers.
Knäbild av sittande man. Dagerrotyp / daguerreotyp i ram av sidenpressat papper under glaset, guldpapperslist utanpå detsamma. På baksidan etikett med tryck: "G. Renard/ Daguerreotypeur/ in Kiel/Klinke No 30 u. 31." Handskriven text: "En gärd af vänskap och försoning/Till frid uti vår gamla boning. /Till Fanny Staaf/från hennes bror/Pehr Staaff/Paris den 27 Juni 77." Nordiska museet inv.nr 264611 - Sixth-plate daguerreotype portrait of an unidentified man by Gregor Renard, Kiel, Germany.
Framlidne professorn Adolf Bock, vår i modern tid kanske mest kände marinmålare har här förevigat starten utanför Brest i "The Tall Ships Race, Brest - Canaries 1958" I förgrunden s/v Flying Clipper, Clipperlines Sjömansskolas övningsfartyg, då tillhörande Rederi AB Clipper i Malmö. Strax för om henne skymtar italienska marinens fullriggare s/v Amerigo Vespucci och akter om henne franska marinens båda övningsskonare L´etoile och La Belle Poule.
Orubricerad, Oscarianskt, Bara skämt, KF distrikt årsmöte 17 maj 1967 Två herrar står invid en jättelik skylt i form av en bok som ligger uppslagen. Mitt i boken syns texten "Vår dag...Barnens dag 1967." I högra hörnet på boken syns en blombukett. Herrn till vänster är klädd i svart rock, svarta byxor, svarta skor och svarta glasögonskalmar på de glasögon han bär. Den andra är klädd i vit arbetsrock och svarta byxor och svarta skor.
Riksdagsjubileet. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Politiker, så väl lokala som på riksplanet, är på väg in i Heliga Trefaldighetskyrkan. Här kommer vår egen Elsy Harrysson i sällskap med Gunnar Sträng (socialdemokrat, före detta finansminister, nu ledamot av riksdagen). Bakom dem går Lennart Bodström (socialdemokrat som detta år bytte uppdrag från utrikesminister till utbildningsminister) och Mats Hellström (socialdemokrat, utrikeshandelsminister). Pressen är på plats. Engelbrekt, firandets upphovsman, blickar ner från sin sockel. I bakgrunden skymtar Backmans Sport och Bellis Blommor. Flaggorna vajar.
Gamla Katrinas stenstuga. Katrina berättar för fotografen: "Vi haddet så svårt i ungdomen, gubben å ja. Far feck jöra dagsverke te tre bönner i bun å deres öjegränser stötte innte vår löcka. Alla sa att ho hörde te deres äjer. Sommra geck, å far kunne inget tjäna. Så ble dä lantmäteri i bun, som skulle skeftas. Far passa på och feck följa lantmätarn mä stånga, men så kom bönnerna å velle han te hjälp. Dä geck lantmätarn ente på. Far talte då om förn, hur dä va, och hur svårt vi haddet. "Om du sköter däk fint hos mäta, Nisse, så sa ja hjälpa de nära reser".När skeftet va slut kom lantmätarn hem en kväll å sae te gubben, "När nu alla handlingar vuent laja kraft, har ja gitt däk ett litet fideikommiss, som ingen mer än vår Herre kan ta ifrån däk. När sen kartera kom kunne inte bönnerna få faj ína å ingen å dom tordes rita dit a i sina ajer på karta si, dä hadde vart förfalskning. Så vår löcka finns ente på Sveriges karta". Knagges stuga låg intill soldat Sabels ställe under Kullagärdet.
Gruppbild från byggandet av Falkenbergs första båtslip 1927. Slipen låg ungefär på den plats där varvet senare kom att ligga. I bakgrunden ser man valskvarnen och längre bort samrealskolan. Fr.v. förmannen GUSTAVSSON från Skåne, därefter i över raden JOHANSSON Anders, JOHANSSON John, ERIKSSON Oskar, NILSSON Henrik, KARLSSON Algot, HENRIKSSON Eric, BENGTSSON Arvid och KARLSSON Elis. Nedre raden fr. v. BENGTSSON Hjalmar LUNDGREN Karl, JOHANSSON Adolf, ENGSTRÖM Helge, QVARFORDH Henry, CARLSSON Gunnar, BENGTSSON Gustaf, OLOFSSON August, JOHANSSON Karl och HENRIKSSON Johan. Uppgift från Fotoklubbens häfte Bilder från vår bygd nr 11.
Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vana att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Här med barnbarnen Ann-Christine och Erling Bengtsson. Uppe till höger ses torsk hänga på tork ( läs mer om den i mappen samlingar/dok/mat). I bakgrunden Hildings egen tillverkade segelkanot. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
Johan Bengtsson äldre man, vilar sig sittande på relingen till av en flatbottnad träeka med fisklådor och ankare i. Båten var ilandfluten. Johan Bengtsson, adress Olofsbo 4 levde med familj på 4 tunnland jord och fiske. Han hade för vanna att gå längs stranden och samla drivved till bränne. När hans händer inte orkade att bära längre på ålderns höst, drog han veden efter sig i en fisklåda och snöre över axeln. Johan blev 102,5 år gammal. Läs mer om Johan i boken Olofsbo vår hemby 1996.
Fastigheten Portlösa bildar sedan 1857 fond mot Hospitalstorgets västra sida. Sitt folkliga namn har huset erhållit av byggnadens långa fasad som länge saknade dörr mot torget. Fastighetens norra del mot Nygatan erbjuder ett gott handelsläge och en rad butiker har avlöst varandra genom åren. In i vår tid klingade Hattkompaniet välbekant. Möjlig grundare, under alla omständigheter långvarig innehavare, var Julia Bäcklin som både privat som i affärssammanhang kallade sig Gullan. Hon hade inflyttat till Linköping från Stockholm 1927 och redan året därefter är hennes firma upptagen i adresskalendern. En mer sentida innehavare var Elna Gystam.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.