Hulda Nydell, hushållerska på Krusenstiernska gården. Hulda ärvde gården efter pareet Krusenstierna och valde sedan att själv testamentera byggnader och mark till Kalmar kommun och inventarierna till Hembygdsföreningen i Kalmar.
Från 299 kr
Karl Höijer, rådhusvaktmästare. En stadshistorisk avdelning är ett de många inslagen i Kalmarsundsutställningen. Här förevisar stadsvaktmästaren Höijer den utanför rådhusalen sedan 1600-talet fastsmidda "rådhusalnen" efter vilken Kalmar stad och hela bygden hade att rätta sig.
"Flickorna vända sig omkring, flickorna vända sig omkring, sökande efter vännen sin, ibland de pojkar alla." Jag tror att Masse har missat ordningen på bilderna. Först skall det vara Bild 507, sedan Bild 510 och sist Bild 508!
Hallsarve Hans Karlsson har kört ut mängder med släke på en åker liggande i träda. Släken från dessa högar skall nu spridas ut för hand till ett jämnt lager över åkerytan. Sedan skall det harvas och sås, förmodligen med råg.
Det här är en specialvagn byggd för tunga transporter, särskilt för bortkörning av riktigt tunga stenar. Bakhjulen gick att ta av och man kunde skjuta in underredet under stenen och sedan hissa upp underredet på bakdelen igen. Se Nr 176.
En liten armada av små seglande allmogebåtar ger sig ut på kvällen för nattens fiske. Seglen är satta och man ror ut ur hamnen. 8 båtlag syns på bilden, en vy som sedan länge är borta.
På våren när den första grönskan spirade ur jorden, räfsades alla slåttermarker från gamla löv och nerfallna kvistar, så att de inte skulle blanda sig med höet när man sedan tog vinterfoder till djuren. Att vårräfsa heter att faga.
Här är facit på ett par personer från Bild 1081. Jakob Söderlund 78 år och hans svärdotter Lina Jacobsson av okänd ålder känner vi igen sedan förut. Men flickorna är verkligen Linas dörrar Elin 15 år och Hulda 9 år !
Ladugården är lite ombyggd sedan bilden från 1906, se Bild 630, bl a är porten igensatt och dörrarna och fönstren förstorade. Till höger ser man ladporten och en kant av tröskhusets tak skymtar. Ovanligt nog är träd planterade på gårdsplanen.
Strandängarna utmed sjön Roxens västra strand har sedan urminnes tider nyttjats för fodertäkt. På de ständigt fuktiga ängarna fann då som nu kreaturen färskt bete. Här en vy från Sättunaviken omkring förra sekelskiftet.
Haddestad Ryttaregård i Väderstad 1949, släktgård sedan slutet av 1700-talet. Mangårdsbyggnadens ålder når sannolikt till nämnda sekels början. Vid tiden för bilden drevs gården av hemmansägarparet Anton och Anna Lovisa Nilsson.
Belvederen med sin utsiktsplats har sedan tillkomsten år 1880 varit en populär position för fotografer. Här ett exempel ur Didrik von Essens hand med kameran riktad i en nära nordlig riktning. Foto omkring år 1900.
Sedan 1863 har fyren på Stångskär väglett sjöfarten i Gryts skärgård. Anläggningen var fram till 1968 del i Häradsskärs lotsstation som var beläget på det intilliggande skäret som även namngivit fyren.
Vy över Kolmårdens marmorbruk 1940. Här har det brutits marmor sedan medeltiden. Privilegiebrevet erhölls 1663 och verksamheten var med periodiska uppehåll i drift fram till avveckladet 1975. Idag är Marmorbruket ett friluftsmuseum. Foto omkring 1940.
Nässja medeltida kyrka har i stort bevarat sitt ursprungliga uttryck trots återkommande reparationsarbeten. Sedan mitten av 1800-talet har tiden i det närmaste lämnat byggnaden orörd. Interiören från 1905 motsvarar således dagens intryck.
Ur resultaten av amatörfotografen Fritz Lovéns intresse ser vi här ett parti av S:t Larsgatan i Linköping. Platsen är sedan länge helt oigenkännlig med sin vy av gatans lopp mot Trädgårdstorget, med fotografen placerad höjd med kvarteret Dahlian.
Vy längs vägen genom Viby omkring 1905. Till vänster Källgården med ortens handelsbod, som vid tiden upplysningsvis drevs av bildens fotograf, Carl Sundström. Till höger församlingens kyrka som stått på platsen sedan 1100-talet.
Skorpafallets mäktiga flöde i Stångån. Stenmuren visar rest av forsrännan till en äldre kvarnanläggning på platsen. Sedan en tid före bildens tillkomst hade ny kvarn uppförts längre ned i fallet. Mjölnarbostaden stod dock kvar och ses till vänster.
Parti av Linköping omkring 1935. Vy över Stora torget mot väster. I förgrunden breder Carl Milles Folkungabrunn ut sig sedan 1927. I byggnaderna i fonden drev vid tiden de för äldre linköpingsbor välkända affärsrörelserna Sahlströms bokhandel och Axel Peterzéns manufaktur.
Sturefors slott utgör absolut inget undantag bland de många herresäten som planerats för ett vackert läge. På en udde där Stångån faller ut i sjön Ärlången tronar den magnifika slottsanläggningen sedan den uppfördes under 1700-talets första år.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.