Strandängarna utmed sjön Roxens västra strand har sedan urminnes tider nyttjats för fodertäkt. På de ständigt fuktiga ängarna fann då som nu kreaturen färskt bete. Här en vy från Sättunaviken omkring förra sekelskiftet.
Från 299 kr
Haddestad Ryttaregård i Väderstad 1949, släktgård sedan slutet av 1700-talet. Mangårdsbyggnadens ålder når sannolikt till nämnda sekels början. Vid tiden för bilden drevs gården av hemmansägarparet Anton och Anna Lovisa Nilsson.
Belvederen med sin utsiktsplats har sedan tillkomsten år 1880 varit en populär position för fotografer. Här ett exempel ur Didrik von Essens hand med kameran riktad i en nära nordlig riktning. Foto omkring år 1900.
Sedan 1863 har fyren på Stångskär väglett sjöfarten i Gryts skärgård. Anläggningen var fram till 1968 del i Häradsskärs lotsstation som var beläget på det intilliggande skäret som även namngivit fyren.
Vy över Kolmårdens marmorbruk 1940. Här har det brutits marmor sedan medeltiden. Privilegiebrevet erhölls 1663 och verksamheten var med periodiska uppehåll i drift fram till avveckladet 1975. Idag är Marmorbruket ett friluftsmuseum. Foto omkring 1940.
Nässja medeltida kyrka har i stort bevarat sitt ursprungliga uttryck trots återkommande reparationsarbeten. Sedan mitten av 1800-talet har tiden i det närmaste lämnat byggnaden orörd. Interiören från 1905 motsvarar således dagens intryck.
Ur resultaten av amatörfotografen Fritz Lovéns intresse ser vi här ett parti av S:t Larsgatan i Linköping. Platsen är sedan länge helt oigenkännlig med sin vy av gatans lopp mot Trädgårdstorget, med fotografen placerad höjd med kvarteret Dahlian.
Vy längs vägen genom Viby omkring 1905. Till vänster Källgården med ortens handelsbod, som vid tiden upplysningsvis drevs av bildens fotograf, Carl Sundström. Till höger församlingens kyrka som stått på platsen sedan 1100-talet.
Skorpafallets mäktiga flöde i Stångån. Stenmuren visar rest av forsrännan till en äldre kvarnanläggning på platsen. Sedan en tid före bildens tillkomst hade ny kvarn uppförts längre ned i fallet. Mjölnarbostaden stod dock kvar och ses till vänster.
Parti av Linköping omkring 1935. Vy över Stora torget mot väster. I förgrunden breder Carl Milles Folkungabrunn ut sig sedan 1927. I byggnaderna i fonden drev vid tiden de för äldre linköpingsbor välkända affärsrörelserna Sahlströms bokhandel och Axel Peterzéns manufaktur.
Sturefors slott utgör absolut inget undantag bland de många herresäten som planerats för ett vackert läge. På en udde där Stångån faller ut i sjön Ärlången tronar den magnifika slottsanläggningen sedan den uppfördes under 1700-talets första år.
Miljö i Linköping som fullständigt utraderats sedan bilden togs 1955. Parti av Repslagaregatan i höjd med Lilla torget (Gyllentorget). Huset som bland andra inrymde populära Glassbaren bar gatunummer 25.
Repslagaregatan 18 med grannhus i Linköping representerar en sedan länge svunnen miljö. När Östergötlands museum dokumenterade bebyggelsen 1949 var rivningen beslutad och verställdes kort därpå. På platsen lades sedermera Lilla torget (Gyllentorget) ut. Fasad mot gatan från sydost.
Den gamla arresten till Hogstad tingshus, egentligen Göstrings härads tingshus, var vid tiden för bilden sedan länge avvecklad. I ny funktion tycks den nyttjats som lagerlokal för den intilliggande handeln. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1968.
Kaga kyrkas smala torn och udd till spira har sedan medeltiden präglat slättlandet norr om Linköping. De beskrivna delarna tillkom troligen något senare än kyrkans långhus, som traditionen daterar till år 1137 med kung Sverker d.ä. som byggherre.
Lundby Storgård och dess arealer är sedan något mannaminne bebyggelsemässig del av Mjölby tätort. År 1970 rådde ännu idyll även om världen gjorde sig påmind vid tiden för fototillfället. Det stundade riksdagsval, för övrigt landets första till den nya enkammarriksdagen.
Flygeln till Fredrikslund i Norrköping 1957. Byggnaden låg i Folkparken men stod vid tiden för bilden inför rivning. Byggnaden rymde fem enrumslägenheter med kök. Fastighetens huvudbygnad var sedan tidigare riven.
Rhyzeliusgården vid Kungsgatans västra ände i Linköping. Den reveterade längan uppfördes 1723-24 till bostad för domprosten Andreas Rhyzelius. Sedan fototillfället 1949 har byggnaden restaurerats och bland andra åtgärder försetts med tre rutor höga fönster efter en bevarad förebild.
Ruinen av det en gång i tiden så ståtliga Stjärnorp reser sig över randen av träd. Den av tiden något påverkade bilden togs omkring förra sekelskiftet och det hade då gått dryga 100 år sedan slottet ödelades av en brand.
Vy från Hackefors sluss med utblick mot norr. Slussen tillkom i slutet av 1860-talet som del i den år 1871 invigda Kinda kanal. Till höger forsar Stångån uti vars fall på platsen bedrivits kvarnverksamhet sedan urminnes tider.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.