Omkring mitten av 1940-talet började allmänt grävmaskiner användas vid schakt av husgrunder. Grävmaskinen på bilden utför schakt till panncentralen i kvarteret Lien, Wettterlinsgatan 19. Panncentralen betjänar 260 lägenheter i kvarteren Plogen, Harven, Lien och Räfsan med värme och varmvatten. Under ett tunnare lager av matjord var det 3,5 meter djup pinnmo ned till kalk-berget. Ytan ovanpå kalkberget var i allmänhet plan med horisontala och vertikala sprickor. Grävmaskinen lösgjorde och lastade jorden på lastbilar. Två män följde grävmaskinen och skyfflade fram den jord som maskinen inte kunde få med i skopan. Kalkberget borrades sedan och sprängdes ytterligare 3 meter djupare, varefter kalkstensskrotet med grävmaskinen lastades på lastbilar. En del av detta material användes som underlag till vägar och gator. Till vänster på bilden en halv meter under markytan är brädor synliga. De utgjorde skydd över rikskabel från Stockholm och söderut.
Från 299 kr
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Markplanet. Transporttunnel in till reaktordelen. Bilden tagen från yttre slussport mot utgången. Lastbilar tvättades här för att sedan få köra in i slussen. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Markplanet. Transporttunnel in till reaktordelen. Bilden tagen från porten in mot yttre slussport. Lastbilar tvättades här för att sedan få köra in i slussen. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
'Lastning av flyttblocket vid Dösebacka.: :: 2 lastbilar med vars en lyftkran i färd med att lyfta upp stenblocket upp på lastbildflak. Människor stående runt. :: :: Bildtext enligt Årstryck 1964: ''Fig. 1. Det vindslipade flyttblocket lyftes upp på vagnbjörnen. Grustagsväggen är ca 30 meter hög.'' Storleken på flyttblocket: Längd 7 m, bredd 5 m och höjd 2 m. Vikt ca 30 ton. :: Vindslipat flyttblock med ögongnejs, spår av glacialräffling och spår av vindslipning.'
'Lastning av flyttblocket vid Dösebacka.: :: 2 lastbilar med vars en lyftkran i färd med att lyfta upp stenblocket upp på lastbildflak. Människor stående runt. :: Bildtext enligt Årstryck 1964: ''Fig. 1. Det vindslipade flyttblocket lyftes upp på vagnbjörnen. Grustagsväggen är ca 30 meter hög.'' Storleken på flyttblocket: Längd 7 m, bredd 5 m och höjd 2 m. Vikt ca 30 ton. :: Vindslipat flyttblock med ögongnejs, spår av glacialräffling och spår av vindslipning.'
Vägstation BD3, Gammelstaden och Depåverkstaden VFBD. Vägstationens kontorsbyggnad till vänster, depåverkstaden (länsverkstaden) till höger. På byggnaden radiokommunikationsmast. Personbilar Volvo Amazon och Volvo Duett framför kontorsdelen. Framför depåverkstaden lastbilar och släpvagn till lastbil. Förrådsbyggnad till höger. Framför förrådsbyggnaden bensinpumpar (drivmedelspumpar) med hög belysningsmast, på toppen text VoV (och årtal), lastkaj. I förgrunden till höger skymtar en hjulburen vält, Vibrovält (uppställd på vagn) med maskinnummer VoV 24/700.
Motorplan, april 1985 Bild 1. Grundkursens fordon uppställda på "linjen". Lastbil Volvo N 88 och Tgb 20. Bild 2. Grusplanen mellan soldattorpet och grind 6 användes som tillfällig uppställningsplats för kursfordon. Under 1920-50-talet låg här regementets dansbana. Bild 3. En av skolans stora scaniabilar. Eleverna vid Körlärarkurserna hade körkort för tunga fordon före kursstart, men nu var kraven högre. Lägst betyg 4 vid uppkörning med både buss och tung lastbil med tungt släp. För att förnya fordonsparken till en rimlig kostnad köptes ett antal begagnad lastbilar ur Scanias modellserier 140, 141 och 142. Många av bilarna hade gått över 100 000 mil. En onödigt motorstark bil för övningskörning. Milregnr: 36710, 207792
Magasinstorget Torget lades ut efter ett beslut taget i mars 1776. Det skulle bli en handelsplats till stadens och kronobränneriets nytta. Först kallades det för Bränneritorget, sedan för Spannmålstorget för att så småningom få namnet Magasinstorget. Alla namnen är kopplade till Kronobränneriet som anlades i slutet av 1770-talet på den mark där bilden är tagen ifrån. Torget utvidgades 1859 och fick då sin slutgiltiga form och stensattes något år senare. Länge var Magasinstorget parkeringsplats för lastbilar. På 1980-talet blev torget en del av Hamngatan. Till vänster i bild skulpturen Strömmen av vit Ekebergsmarmor, gjord av Stig Blomberg, invigdes 1953. Stig Blomberg, som är född i Linköping, framställer gärna motiv med barn och ungdom. Utmärkande är en frodig humor och fantasifullhet i formen. Strömmen - av folkhumorn kallad Tempen - föreställer en voluminös liggande kvinnofigur. Formen är upplöst och skissartad. Ytan är i själva figuren släthuggen och finputsad, men i övrigt grovhuggen och storporig.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.