Forsbergs hus, även kallat "Rallarslottet", vid Herrhagsparken. Enligt uppgift kommer namnet ifrån att fru Forsberg som ägde huset var gift med en ägare till skog och sågverk som sålde slipers till järnvägsbyggen därav idén att inreda huset med små ettor och kök längs långa korridorer för arbetare på järnvägen. In mot gården fanns större lägenheter. Där bodde tex fotograf Raschta som hade fotoaffär i gjuteribacken. Bilden togs ca 1905.
Från 299 kr
Kaserngården, 1973 FN bataljon 51C inspekteras av arméchefen vid P 10 1973-10-24. Bild 1 Ut från kanslihuset kommer arméchefen general Carl-Erik Almgren, överste Karl-Gustav Norderup Ast/FN, överste Stig Colliander och standarförare (ur P 10/Fo 43) löjtnant Lars Liljenstolpe. Bild 2 Arméchefen med följe inspekterar bataljonen. Arméchefens standard förs av löjtnant Lars Liljenstolpe. Bild 3 Arméchefen visiterar bataljonen. Bild 4 Arméchefen visiterar bataljonen. Bild 3 Båda fanvakterna uppställda framför FN bataljonen
Vy över Motala ström i centrala Norrköping. I fonden ses stadens centrala industriområde med bland annat Norrköpings bomullsväveri och bryggeriaktiebolag. Bortom dessa skymtar taket på Strykjärnet. Spången över strömen är vid denna tid hela 93 meter lång men kommer 1926 kortas med 70 meter. På östra sidan strömmen, vid Refvens grund, ses de fyllandsmassor som ger grund till Strömsparken. I förgrunden till höger ses Ringborgska huset invid Carl Johans park.
Stora skjutbanan den 29 augusti Några bilder från skjutmomentet Bild 1 I täten Dennis Nordsten, sen kommer Bengt-Erik Larsson, Peter Tengbrand, Roger Granath, Lorentz Westerlund och Björn Andersson (Liljehag). Bild 2 Lorentz Westerlund och Björn Andersson (Liljehag) i närbild. Bild 3 Harry Söderberg drar ifrån -- och gjorde så ända in i mål -- segrare i H 43. Bild 4 Dennis Nordsten och Kaj Danielsson. Bild 5 Fin kurvtagning!
Namnet Diö kan härledas till år 1552 och det årets jordebok, i vilken Diö omnämns, dock med stavningen Dyö. Namnet kommer från dy och ö, vilket även berättar lite om naturen runt samhället. Det finns flera industrier i Diö, bland annat Gemla möbler, som har haft sin tillverkning här i över 140 år. Gemla möbelfabrik är känd för sina möbler i böjträ, framför allt till offentliga miljöer. Under en period (1940-talet) tillverkades också tennisracketar vid fabriken.
Blyertsskiss föreställande en lurvig hund. På teckningen står skrivet "Sickis", här avses sannolikt lapphunden vid namn Sickis som kommer till Nordiska museet för att avlivas då det är tänkt att hunden uppstoppad ska ingå i ett av scenerierna. Men Artur Hazelius, hans son Gunnar och kullorna som arbetar på museet blir så förtjusta i Sickis att de låter honom leva. Signerad av konstnären Carl Svante Hallbeck.
Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startar återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
Kyrkstugor Murbergets friluftsmuseum. Kyrkstugorna kommer från kyrkstaden vid Anundsjö sockenkyrka. Den var en av Norrlands sydligaste belägna kyrkstäder. Där fanns ursprungligen 33 byggnader utefter två gator. Varje gård hade en egen stuga med stall och förråd. Anundsjö kyrkstad revs i sin helhet 1918. Året innan flyttades fyra av byggnaderna till Murberget. Tre av dessa är så kallade stallbodar med stall, förråd och sovkammare i samma hus.
Exteriör av Ångermanlandsgården.; Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. Våren 2002 eldhärjades gården. År 2003 startade återuppbyggnaden. Vedlidret byggs upp på nytt och stallet ersätts med en byggnad som flyttas från en annan plats på friluftsmuseet.
1911 eller 1912. Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Före detta kornetsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Förre detta kornettsboställe under Östgöta kavalleri, den gamla huvudbyggnaden. Den nya huvudbyggnaden är ett större hus av 1860-talstyp. (En kornett var till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet. Titeln kommer av kornett, en äldre benämning på ett kavalleristandar. I ett kavallerikompani fanns två kornetter. Premiärkornetten (förste) som hade den högre rangen av de två och sekundkornetten (andre) som red med kompaniets standar och följaktligen var den yngre av de två.)
Vykort skickat till Kristina Andersson född 1865 i Böda, syster till N J Andersson, när hon bodde i USA. Det är skrivet av Edvard Nilsson i Böda. På kortet har Edvard skrivit: "9/8 1904. Tack kära vän för bref och vykort jag har erhållit. Jag hoppas du är begåfvad med hälsan. Jag beder om min ursekt men jag kommer snart med bref. Många kära hälsningar ifrån din wän E."
Kvar i stan 26 juli 1967 Ett antal människor befinner sig i centrala stan i Örebro. En ung man kommer gående. Han håller vänster hand framför ansiktet och är klädd vit jacka, ljus tröja, svarta byxor, vita strumpr och svarta skor. En liten pojke i fyraårsåldern klädd i svarta hängselshorts och randig T-tröja sitter på en liten trappa till höger. Ytterligare personer syns runtomkring.
Fru Eva Svensson i färd med kontrollslagningen. Genom att trycka ned en av knapparna t.v., markeras resp. bank, och checken kommer, när den stoppas ner i en springa i maskinen, att hamna i rätt "bankfack". På tangenterna t.h. slås summan in. Postanstalternas reversal läggs efter hand i en hög för sig. Om summan på några av dessa skulle vara felaktig, vilket händer, anmäls förhållandet till resp. postanstalt, om differensen uppgår till minst 10 kronor. Proofmaskinen är en IBM 802.
A P Lindberg flyttade till Anundgård senast 1905 och övertog affären som drevs till 1967. De 11 vykorten i denna accession kommer från affärens varulager, som tidigare varit gästgiveri och skjutsställe. Även huset t h har tidvis varit bostadshus. Lilla huset till höger är bagarstugan på vars grund ett bostadshus byggdes på 1940-talet. Det vita huset är det som ligger i vinkel med Filadelfia. Uppgifterna har Sundsvalls museum fått av donatorn B Lindberg 1987.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 Det är en vinterdag på Våghustorget i Örebro. Två äldre kvinnor håller varandra under armarna och är på väg över vägen åt Krämaren till. Pumphuset syns till vänster på bilden. Kvinnorna står med ryggen mot kameran. En bil kör förbi framför dem. En annan kvinna kommer gående med framsidan mot kameranl. Till vänster syns en man. Bilar och ytterligare personer syns vid Krämaren. På Krämarhuset syns en skylt med texten "EPA." Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.