Med Dannebrogordern på bröstet lät Wilhelm Grönhagen porträttera sig i Karlskrona omkring 1875. Utmärkelsen hade han gjort sig värdig genom sitt deltagande i dansk-tyska kriget som avgjordes med slaget vid Dybböl 1864. I övrigt knuten till Jönköpings regemente. Född i östgötska Varv och uppvuxen i södra provinsens Torpa. Från 1877 gift med Agnes Westman, dotter till grosshandlaren i Linköping Gustaf Westman och hustrun Maria Carolina Juberg. Paret kom under senare delen av sina liv att äga Månseryd i Bankeryd och del i Vilseberga i Roglösa.
Från 299 kr
Den adliga ätten Brakel kom att dö ut vid den porträtterade Anton Brakels brorson Gustaf Brakels död 1937. Anton Brakel och hustrun Amalia Danckwardt-Lillieström välsignades med döttrar vilka enligt dåvarande regeringsform inte kunde överföra adelskapet. Vid fototillfället omkring 1865 var kapten Brakel ovetande om denna del av framtiden och kanske var det inte heller av betydelse för honom. Född i Stockholm 1827 hade han kommit till Linköping i 20-årsåldern för tjänst vid Första livgrenadjärregementet och vid kåren kom han att bli kvar till sin pension med majors avsked år 1880.
Den avbildade Carl Johan Dehlin har givits synnerligen positiva vitsord. "Hofsam och fri från öfverilningar samt begåfvad med ett hjärtevinnande sätt" är endast några av bekräftande omdömen som finns beskrivna. Född i Linköping 1823 och vidare student i Uppsala med teologisk examen 1859. Efter en tid som läroverksadjunkt och vidare lektor i födelsestaden utnämndes han år 1869 till rektor vid läroverket i Vadstena. Där ska han ha "elektriserat" sina elever med sin kärlek till ungdomen och varit allmänt populär. År 1887 tog han likväl tjänstledigt och återflyttade tillsammans med hustrun till Linköping. Som ägare av sommarvillan Västeräng på Omberg hade de ändå fortsatt kvar intressen i Vätterbygden. Här porträtterad vid 1860-talets första hälft.
Vi ser gården från åkrarna i väster. Manbyggnaden har fått papptak och ser prydlig ut. Uppe vid skorstenarna sitter en dam! Hustrun Anna Brita eller någon av döttrarna? Skorstenarna är ovanligt höga i Lau, ofta är de bara hälften så höga eller mindre än så, särskilt på södra Gotland. Manbyggnaden ser ut att vara blind på baksidan så när som på kammaren mitt i huset, detta var vanligt på 1700-talshusen. Brygghuset är rätt litet och det innehöll nog bara just brygg- och bakfunktionerna. Dasset är däremot stort. En rejäl vedhög fyller utrymmet mellan dasset och utfarten vid ladugårdshörnet.
Brukblandning gjordes i två etapper. I den övre laven blandades kalk och sand, i den nedre hälldes vattnet på och man rörde länge så det blandades väl och att bruken blev seg. Det var ganska vanligt att kvinnor deltog i brukblandningen. Hans Dahlby, 43 år, syns längst fram t h och hustrun Johanna Katarina, 45 år t v, där bakom 3 av sönerna samt en okänd person. Det här är stället alldeles nere vid Nybro norr om vägen. Manbyggningen på bilden tillhör grannfastigheten, Dahlbys hade ett litet stenhus som ännu finns kvar. Den lilla ladugården har halmtak, inte ag. Vindskivorna med "vingar" i toppen är typiska för Lau.
Masse skriver "gamblä häusi", men det här är inte så gammalt! Visserligen kan det vara en äldre stenladugård, men som rätt nyligen moderniserats med foderloft och en mängd spröjsade fönster och många dörrar och luckor. T h syns porten till ladan med en vädringslucka öppen, samt tröskhuset. Dessa byggnader är nog äldre än ladugården. Ett vagnsflak är uppställt mot väggen. Man håller på att ta in hö. Från vänster ser vi Vilhelm Karlsson 30 år, hustrun Alma 26 och Almas far Christen Christensson 72 år.
Ester Löfgren i Linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Dotter till predikant Johan Edvard Löfgren och hustrun Kristina Lovisa Johannesdotter. Från 1916 var familjen bosatta i Finspång, inflyttade från Rättvik. I december månad 1920 flyttade Ester till Karlsborg för tjänst som småskollärare, varför porträttet bör placeras under hennes tid i Finspång. Efter att ha brutit upp från Karlsborg 1922 kom hon större delen av sitt liv att vara bosatt i Nykroppa, Värmland. Vid 63 års ålder gifte hon sig där med pensionerade järnvägsförmannen Johan Gustav Sundberg. Äktenskapet kom att vara i närmare 20 år. Som änka flyttade hon till Malmö, som blev hennes vistelseort till sin bortgång 1990.
Porträtt av Elisabeth "Betty" Mörner. Född i Blädinge socken 1837 som dotter till greve Nils Gustaf Mörner och hustrun Eva von Platen. Fadern gick bort i Elisabeths barndom och hon kom tidigt att bli inneboende hos släktingar på godset Dagöholm i Lerbo. När familjen vidare bröt upp från Dagöholm för ny tillvaro i Nyköping och senare Bettna, följde Elisabeth med och blev kvar i hushållet tills hon ensam flyttade till Stockholm. Man skrev då 1874 och i huvudstaden skulle hon förbli till sin död 1911. Hon avled som ogift, skriven på Brahegatan.
Porträtt av Evald Stenhammar. Född i Häradshammar 1824 som son till prosten Christian Stenhammar och makan Anna Charlotta Kernell. Efter teologiska studier vid Uppsala universitet inflyttade han till Linköping 1865 för tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Efter en tid åter i Uppsala för fortsatta studier och vidare som prästvigd docent inflyttade han 1876 en andra gång till Linköping, nu tillsammans med hustrun Anna Charlotta Holmberg och parets fyra barn. Skälet var erbjudande om tjänst som så kallad domkyrkosyssloman vid sidan av kyrkoherde i Vreta kloster och Stjärnorp. Från år 1878 var familjen bosatt i Vreta klosters kyrkoherdeboställe.
Porträtt av före detta majoren Carl Fredrik Malmborg. Född i Vreta kloster 1815 som son till Johan Fredrik Malmborg, adlad Malmborg 1816, och dennes maka Aurora Henrietta Blomstedt. Som vuxen kom han att göra en militär karriär vid Värmlands regemente. Tillika gymnastiklärare i S:t Petersburg 18461847 och vid läroverket i Karlstad 1851. Ägare till Ylingstad i Furingstad och senare Ånväga i Skeda. En olyckshändelse ändade hans liv den 12 november 1893. Han och hustrun Mina Ekenstam hade företagit en promenad för att bese lasarettsbygget i Linköping. Nyfikenhet hade fått den åldrige mannen att anträda en ställningstrappa men föll olyckligt och ådrog sig så svåra skador att han en kort stund senare insomnade.
Porträtt av Ernst August Schelsinger. Född i Norrköping 1857 som son till handlaren Isak Meyer Schlesinger och hustrun Josephine Benecke. Vid 18 års ålder inträdde han som volontär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Efter påföljande militär utbildning vid Krigsskolan återvände han till regementet 1879 och erhöll underlöjtnants grad. Efter en sedvanlig karriär nådde han kaptens grad 1897 och var som detta i tjänst tills han på egen begäran begärde avsked 1907. I sitt privata liv var han från 1904 gift med Anna Ragnhild Kant. Efter dennes död gifte han om sig med Jane Johnson. Makarna var bosatta i Stockholm.
Anders Johan Andersson tar emot vid sin 90:e födelsedag 1926. Bordet är dukat med finporslin och själv sitter han uppklädd med välansatt skägg. Likt generationens människor ur de breda lagren har han ett strävsamt liv bakom sig. Född i en tid då Carl XIV Johan ännu regerade landet hade han genom ett hårt drängliv blivit torpare i Hornstäve och vid ålderns höst lyckats friköpa stugan. Då levde ännu hustrun, men nu är han ensam och utan de barn och barnbarn som äktenskapet aldrig gav. Men varken allena eller bortglömd, om vilket blomstergåvorna och den väl tilltagna bjudningen vittnar.
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som son till professor Johan August Åman och hustrun Ulrika Margareta Löfström, jämte yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Från 1863 var han bosatt i Skänninge. Han avled på länslasarettet i Linköping den 2 februari 1870 i sviterna efter ett benbrott.
Stockholmaren Hjalmar Lindskog inflyttade till Linköping 1883 för tjänst som bokhållare vid Linköpings Ångsågs AB. Efter en tid ingick han äktenskap med Matilda Amalia Larsson. Parets första barn nedkom 1890. Ytterligare två barn och trettio år därefter avled makan i cancer. I avsaknad av hustrun anställdes skånskan Anna Eufemia Herbst som hushållerska. Hon inflyttade i december månad 1921 och efter ett år var hon gift med sin forne arbetsgivare. Då hade Hjalmar sedan en tid titulerat sig ömsom lantbrukare, gårdsägare och direktör, samt ägare till Steninge gård. Trots att hon var 34 år yngre än sin make förblev äktenskapet barnlöst.
Den 8 juni 1847 lät snickerifabrikören Carl Anders Andersson porträttera sig i Sankt Petersburg. Postens bild är en reproduktion av orginalet i släktens ägo. Carl Anders Andersson föddes i Skeda 1820 som son till snickaren Anders Andersson och hustrun Inga Sophia Kumlander. Familjen flyttade till Linköping 1835 där fadern etablerade sig som stolmakare. Vid 19 år ålder flyttade Carl Anders till Stockholm och försvinner ur källorna för vår insats. Kort tid efter porträttet inflyttade han emellertid åter till Linköping från Sankt Petersburg och tituleras då snickare. År 1850 gifte han sig med Amalia Charlotta Friedleiffer. Från 1852 var makarna bosatta i Sankt Kors kvarter nr 58.
Medicine doktor Fredrik August Ekström. Enligt påskrift porträtterad vid Medevi brunn den 1 maj 1863. Han var född i Linköping 1816 som son till hauboisten och vidare musikdirektören Anders Ekström och hustrun Anna Cajsa Sundberg. Från 1835 inskriven vid Uppsala universitet, där han 1841 examinerades som medicine doktor. Därefter praktiserande läkare vid Motala verkstad och distriktsläkare i Motala. Från 1847 intendent vid Medevi brunn, en tjänst som han ska ha innehaft till år 1860. Fotografiet bör därför porträttera honom som gäst vid brunnen snarare än i tjänst.
Huvudbyggnaden på gården Ramsdal i Sankt Anna uppfördes omkring 1875 med ett vackert läge invid Sandfjärden. Gården ägdes då av Axel Nilsson och hans maka Anna Kristina Hallin. Efter att makarna avflyttade till Uppland 1877 kom Anna Kristinas bror, Karl Johan Hallin, att förvärva gården och här bildade han familj med hustrun Hedvig Durling. Vid tiden omkring bildens tillkomst genomfördes flera skiften i ägandet och brukandet av gården. Det finns ändå skäl att anta att vi på verandan ser dåvarande ägaren Sven Lorentz Johansson med sin maka Maja Kajsa Johansdotter och barnen Johan Egron och Ellen Maria.
Tidigt porträtt av kammarherre Åke Soop. Född 1810 i Järtorps socken, Jönköpings län. Efter en juridisk karriär i Stockholm inflyttade han till Linköping 1847 för tjänst som ombudsman vid Östgöta hypoteksförening. Samma år gifte han sig med Carolina Althea Sofia Hedenstjerna. I Linköping bodde paret i förstone i hypoteksföreningens gård invid Ågatan för att från 1852 vara bosatta i den stadsgård som senare kom att bli stadens domprostgård. Efter fyra döttrar i rask takt nedkom hustrun med sonen Erik den 27 augusti 1854. Förlossningen blev dessvärre så svår att hon avled i sviterna. Åke Soop bodde vidare kvar med barnen fram till sin egna död i slag 1862.
Kallerstad säteri var i äldre tid en mäktig jordbruksgård med ägovidd på över 500 tunnlands jord. Sedan slutet av 1700-talet hade godset ägts av medlemmar ur släkten Pereswetoff-Morath och vid tiden för bilden hette han Carl (Charles) Emil P-M. Möjligtvis är det Carl Emil och hustrun, tillika syssling, Carolina Maria Sofia Morath vi ser i vilstund framför huvudbyggnaden, även om den påskrift som återfinns på fotografiets baksida anger makarnas dotter, Anna Pereswetoff-Morath och hennes make August Tholander. Dessa vigdes dock först år 1880 och var ägare till godset Braberg sydost om Söderköping. Den oklara identifieringen får tillsvidare förbises.
"Norge. Grue finnskog. Kirkesjöby från söder. Gården brukad av självägande folk." Rökstuga. Enligt uppgift inkommen 2024-09-04 från Rita Karolina Kirkesjöberg vars släkt bodde på gården sedan 1700-talet: Den unga kvinnan som står i dörren till rökstugan är Martha Henriksdotter (f 1895) med sin lillebror Alf (f 1907). Ägaren till huset var då deras far Anders Henriksen Kirkesjöberg (f 1865 d 1944) med hustrun Karen Oldotter Vålbråten (f 1872 d 1947). Före denna rökstuga hus fanns två andra som båda brann upp, och detta hus togs ner och ersattes av ett nytt som inte var en rökstuga år 1947.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.