Gävle Galvan, november 1954. Galvanisering Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Från 299 kr
Gävle Galvan. Galvaniserad tvättbalja Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Gävle Galvan. Montering av Vägtrumma Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Vägtrumma från Gävle Galvan, oktober 1959 Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB där Brynäsvarvet ingick. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstads & Gjuteri AB, från 1924 med namnet AB Gavleverket. Företaget köptes upp 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Gävle Galvan, oktober 1959. Byggkran Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Gävle Galvan, oktober 1959. Verksamhet i verkstaden Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 till AB Gavleverken. Köptes 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Gävle Galvan Ursprung Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Efter 1893 ombildas till Gefle Verkstäder AB där Brynäsvarvet ingick. Efter 1910 ombildas till Gefle Verkstad & Gjuteri AB, från 1924 med namnet AB Gavleverket. Företaget köptes upp 1953 av Gävle Galvan grundare och ägare Arne Sjöström, som 1956 sålde Galvaniseringsfabriken
Dammen vid Stallbacken i Hofors omkring 1920. Huset till vänster byggdes omkring 1890 där fick rasänkorna bostad efter det att taket rasat in i verket, vintern 1895. Sedan blev det bostäder och telegraf. Slaggstensbyggnaden till höger. Gjuteri sedan en mekanisk verkstad och plåtslager. På 1920-talet mejeri.
Herr Johansson anställd på Gavleverken AB. Mekanisk verkstad med ursprung i Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. 1893 ombildades till Gefle verkstad AB där även Brynäsvarvet ingår sedan 1896. Ändrade 1910 till Gefle Verkstad & Gjuteri AB. 1924 till namnet AB Gavleverken. Anlade 1938 ett emaljeringsverk. Företaget köptes 1959 av GA Plagan AB.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Nya verkstaden påbörjad, den gamla syns till vänster.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Verkstan färdigbyggd.
Smedjan 1972. Också de flesta metalldelarna i båtarna tillverkades vid Fröbergs Båtvarv. På varvet finns en fullständig smedja. Där tillverkades vissa beslag m m. Större metalldealr som behövde gjutas lät man dock tillverka vid ett gjuteri. Gjutformarna tillverkades på varvet. Smedjan ligger i samma byggnad som stora verkstaden.
Västraholm och Petterslund i Jönköping, belägna mitt emot Snickaregatans korsning vid Västra Holmgatan. De ägdes av handlanden A. Fagerqvist, som här hade en handelsträdgård. Fagerqvist drev också en Frukt-, frö-, växt-, blomster- och delikatesshandel på Östra Storgatan 14. Bakgrundens tegelhus tillhörde Nydals Gjuteri och Mekaniska verkstad.
Kv. Brage, Smedjegatan/Vasagatan. Fastigheten Smedjegatan 1 hade två sammanbyggda hus. Det större och närmast Smedjegatan belägna byggdes av smedmästare Nordin. Gatan eller rättare vägen gick tidigare längre västerut än nuvarande Smedjegatan. Där denna nu går och mitt för f.d. Nilssons gjuteri var en stor jordkällare, tillhörande Ekmans fastighet. Den norra delen av byggnaden revs 1949 eller 1950. Samtliga övriga byggnader revs omkring 1967.
Sunnemohyttan 1923. Rester av masugnen. Sunnemohyttan byggdes av Munkfors grundläggare Johan Börjesson år 1640. Ett gjuteri som uppfördes vid hyttan bedrev en icke obetydlig verksamhet; gjutgods bestående av till exempel: grytor, pannor, spottlådor, mortlar, ringklockor, kugghjul, järnkakelugnar och hammarställningar. Tillverkningen fortsatte till in på 1860-talet. Sträckningen av järnvägarna gjorde att Sunnemo socken blev mycket isolerad. Sedan Uddeholmsbolaget förlagt sin huvudsakliga tackjärnsblåsning till Hagfors blev Sunnemohyttan överflödig och blåstes ner 13 maj 1887. Mekaniska verkstaden revs omkring år 1900.
Oskarshamns varv. Flygfoto. Översiktsbild, år 1936. 1. Dockport 2. Linbanor 3. Stapelbäddar 4. Docka 5. Maskinverkstad, verktygsskåp samt pumphus för dockan 6. 50 tons lyftkran 7. Pannverkstad 8. smedja och kopparslageriverkstad 9. plåtugn 10. Avmärkningsskjul 11. Plåtslagareverkstaden 12. slipanläggningen 13. Modell- och virkesförråd 14. Modellförråd 15. såghus 16. gjuteri 17. snickeriverkstad 18. kontor och förråd 19. transformatorstation 20. förrådsskjul 21. virkestork 22. riggareverkstaden och förråd 23. timmermansverkstad.
Högfors ligger ca 7 km söder om Norberg. Högfors bruk med 2 masugnar, sintringsverk, gjuteri, klensmedja, såg, kvarn m m. Tillverkade tackjärn och sågade trävaror. 250 arbetare i början av 1930-talet. Ägdes av Högfors och Persbo AB. Övertogs senare av Avesta Järnverks AB. Industrispår utgår till Högfors och Persbo AB. Järnbruket anlades 1539, lades ned 1953. Kvar idag finns ruinen efter den sista hyttan som byggdes 1915-16. Teckning av J. F. Meyer s:or.
Snöplog samt fabriksbyggnader. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Bandtraktor med vedtravar och vedkapa i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Bandtraktor er vid vedtravar. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.