Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 bjöd vid sidan av dess egentliga syften en kavalkad av fantasifulla utställningslokaler. Främst ritade av arkitekt Carl Bergsten. Maskinhallen i blickfånget ritades emellertid av Verner Northun.
Från 299 kr
Från vänster i bild poserar bröderna Uno, Arne och Sigurd Hallin rimligtvis vid hemmet Middagsfisket i Sankt Anna socken. Barn till Karl Johan Hallin och fotograf Durlings syster, Hedvig Maria Bertha Durling. Året är 1894.
Under ett par år runt förra sekelskiftet var förre sjökapten Allan Lindhé och hustrun Hanna Dahlgren hyresgäster i Ramsdal, Sankt Anna. Här ses makarna i sällskap med en man som påminner starkt om fotograf Emil Durling själv.
Utblick över utställningsområdet för Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906. Närmast den pampiga industrihallen ritad av arkitekt Carl Bergsten. I fonden på toppen av Syltenberget skymtar den sällan avbildade restaurangen där upplysningsvis Moa Martinsson tjänade som servitris under arrangmanget.
Under ett par år runt förra sekelskiftet var förre sjökapten Allan Lindhé och hustrun Hanna Dahlgren hyresgäster i Ramsdal, Sankt Anna. Här ses paret sitta i ett av husets väl dekorerade rum.
Selma Lindholm i arbetstagen hos fruktodlaren och fotografen Emil Durling i Strömmen. Hon var hans hushållerska under åren 1907-1909. Det sistnämnda året gifte hon sig med snickaren Karl Johan Larsson och makarna flyttade till hemmanet Norra Lund på Yxnö.
Ett gäng unga herrar uppställda till fotografering, rimligtvis vid fotograf Emil Durlings bostad Strömmen i Sankt Anna socken. Mannen längst till höger uppges vara Martin Fredriksson som senare i livet bosatte sig på Uvmarö.
Den nya kyrka i Sankt Anna uppfördes under åren 1819-1821 men invigdes först 1824. Altartavlan är målad av Pehr Hörberg och föreställer Konungarnas tillbedjan. Den blev färdig 1805 och var bekostad av Eva Maria Ribbing, änka efter excellensen Gyllenstierna på Thorönsborg som på många sätt bidragit till den nya kyrkans uppkomst. Altarringen är dekorerad i Hörbergs stil av målaråldermannen Bengt Frökenberg i Linköping och är en efterbildning av altarringen i Gammalkils och S:t Lars kyrkor.
Många nyfikna har samlats när strömmingsnoten landas. Året är 1910 och fångsten landas invid Korsholmen i Sankt Anna.
Bröderna Arne, Uno och Sigurd hjälper fadern Karl Johan Hallin med snöskottningen vid hemmet Ramsdal i Sankt Anna.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Bilden visar vad som får tolkas utgjort överstens arbetsrum. Här omkring sekelskiftet 1900.
Entrén till Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906. För ritningarna till utställningens huvudbyggnader stod arkitekten Carl Bergsten.
Smålands artilleriregemente med ett imponerande spann för tung transport. Bild från 1906 års allmänna svenska lantbruksmöte i Norrköping.
Fotograf Emil Durling på besök vid systerns hem i Ramsdal medan systersönerna Sigurd och Arne hjälper till med snöskottningen.
Bröderna Hallin efter lyckosam tjäderjakt tillsammans med sina hundar. Bilden är möjligtvis tagen vid pojkarnas hem i Ramsdal.
Trädgårdssysslor i trädgården vid fotograf Emil Durlings hem i Strömmen, Sankt Anna. Till höger i bild ser vi Ester Karlsson, mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål. Enligt uppgift ska hon ha arbetat en tid som hushållerska hos fotograf Emil Durling innan hon utbildade sig lärarinna. Bredvid henne stöttar sig väninnan Ölle mot spaden i hand. Anm: Väninnans identitet har inte kunnat styrkas.
Motala ströms utflöde i Bråviken öster om centrala Norrköping. Ännu vid tiden för bilden helt präglad av sjöfart.
Emil Durlings hund invid fotografens bostad Strömmen i Sankt Anna socken. Vad jycken hette är sedan länge glömt.
Herrborum i Sankt Anna bär på en komplicerad byggnadshistoria. År 1638 lät riksmarskalken Axel Banér uppföra en lång bostadslänga i en våning, vilket motsvarar ytan av dagens bägge huskroppar. Längan separerades på 1770-talet när dåvarande ägare, riksrådet Göran Gyllenstierna, lät riva bort 1600-talshusets mittparti. Genomgripande ombyggnad skedde vidare under 1840-talet vilket gav fasaderna sin nuvarande karaktär i senempire. I början av 1890-talet sammanbyggdes husen med en låg mellanbyggnad som kvarhåller intrycket av två separata hus.
"Wästtorpa-skräddarns" ryggåsstuga, Floby. ("I ongdomen va ja ingen dålier skräddare. Ja feck sü åt själve körkeharren", omnämnde gubben.)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.