Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Parallellitet mellan absorption och känslighet pankromatiskt material: Heldragen linje - relativ absorption, streckad linje - relativ känslighet. För mer info se: Mees, Kenneth C.E. The Theory of the Photographic Process. Macmillian Co. New York. 1942 . fig. 393, s. 1059.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Stålprov. Den vänstra bilden är tagen med vertikal belysning, den högra med sned konisk belysning. 1200 gångers förstoring. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 922.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Log It - Log I-diagram för en grovkornig blåkänslig emulsion vid användning av kornyt-, korndjup- och vanlig kommersiell framkallare. Efter Berg, etc. För mer info se: Kosmos. Swedish Science Press. Uppsla. 1944. s. 156.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Sambandet mellan öppningens diameter och ljusflödet in in kameran. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 65.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Serietagning av samma motiv men med olika brännvidder. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 124.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ritning av fenakistoskop eller pantoskop. Tidigt betraktningsleksak för framkallning av illusion av rörelse.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schema över den fysikaliska mogningen, enligt Sheppard. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 251.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Svärtningsmätning. Kurvor för spektrala tranmissionen och reflexion i rumstemperatur, vilka erhålls med GE registrerande spektrofotometer.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kurva för:[lodrätt] belysning av bilden, procentuellt belyst jämfört med belysningen i mitten av bilden. [vågrätt] infallsvinkeln för den huvudsakliga strålen.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Effekten av emulsionens kontrast på området av ämnets tjocklek som kan röntgas tillfredsställande med en exponering.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från USA, 1932. Motiv av planteringsarbete utfört av amerikanska barn på Arbor Day. "60-årsminne av första Arbor Day i USA i Nebraska 1872 och 100-årsminne av J. Sterling Motors födelse, 1832, som stiftade Nebraskas Arbor Day.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1936. Motiv av Pilâtre de Rozier 1754-1785. Deltog tillsammans med Markis d'Arlandes den 21 november 1783 i uppstigningen från Paris med varmluftsballong som för första gången medförde människor som passagerare. Förolyckades 15 juni 1785 vid försök att flyga över Engelska kanalen med ballong.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Spanien, 1930. Motiv av Biplan med vilken Brasilianaren Alberto Santos-Dumont f. 1873- d.1932 (t.h.) gjorde sin första motordrivna flygning d. 23 oktober 1906 på Bagatelle övningsfält, Paris. D. 12 november s. år flög han över samma fält 220m. på 21 sek. "-Vue över Rio de Janeiro bukten-"
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande Flicka i barnvagn.På bilden står skrivet: Betad ½ minut rodankoppar. ?-rodamin 1%. Slutligen a) Ofix b) Fix 10% tiosulfat 2 min. H. Bäckström jan 1936.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Porträtt av prinsessan av Tetschen. Kopparstick i punktmaner av Fr. Bartolozzi, efter en målning av Roslin.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Autokrom. Torp. Neg. Av J. Hertzberg överförda till gelatinreliefer på Agfa Anaglyffilm, infärgade med pinatypiefärger.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kamerastativ i metall med vridbart,sänk- och höjbart huvud. Tystgående vid förflyttning. Tillverkat för tyngre kameror.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Genom att införa kromatisk abberation (i detta fall en Mollarlins) erhålles större skärpedjup# varje färg har sitt speciella skärpeavstånd. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 144.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framkallning, kemi. Schematisk framställning av framkallningsförloppet enligt Webbs silverelektrodteori. (Efter C.E. Mees i Nature.) För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 425.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Testobjekt enligt E. Jewell för prövning av negativmaterialets upplösningsförmåga (till vänster). Till höger ett därmed utfört prov. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s.117, 1141
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.