Carl Magnussons familj ca 1910. Olof Jonssons text: "Bräcke" Enligt husförhörsboken så ägde Carl Magnusson 1/4 mantal, Carl Magnusson Bäve 1838-08-01 (död 1913-04-09), hustru Eleonora Charlotta Andreasdotter, Södra Ryr 1852-07-11, Barnen (alla födda i Bäve): Beda 1876-08-29, Axel 1878-04-16, Albin 1880-10-08 (död 1899-05-04), Viktor 1883-02-08, Signe 1885-06-29, Teodor 1887-10-15, Adèle 1890-07-11, Linnéa 1893-02-22 och Albert 1895-08-21. På fotot Albert tillsammans med två av sina systrar. I bakgrunden det gamla boningshuset och till vänster på bilden syns flera bikupor av halm. Enligt sonsonen Rune Magnusson så var det frun i huset Eleonora som hade hand om bina och biskötseln.
Från 299 kr
Det ljusa huset på bilden tillhör Fritjof Andersson med familj. Fritjof Andersson var född i Lunnestaken och hade själv byggt huset på Nornan 9 i början på 1900-talet. Hans fru Alma kom från Brevik och arbetade som sömmerska under den tiden de bodde i fastigheten. Dottern Elvy berättar att man sålde fastigheten i Strömslund när en av jordbruksfastigheterna i Hasselbacken vid Öresjö blev till salu. Elvy berättar att man då flyttade från ett nybyggt hus med elektricitet till ett gammalt hus på landet utan bekvämligheter.
Flygbild som vykort, "S:t Lars kapell, Åsa. Flygfoto." Vy över kapellet och människor på rad utanför. Arkitekt var Johannes Olivegren som vunnit en småkyrkotävling 1954 och kapellet uppfördes i juni 1955. S:t Lars kyrka (som den benämns idag) blev den första av totalt arton kyrkor som Olivegren skulle komma göra ritningarna till. I början av 1950-talet byggdes flera småkyrkor i Göteborg av överblivna militärbaracker och så även S:t Lars. Stommen består av en barack som tidigare tjänstgjort som manskapsbod på Hisingen och i övrigt av en enkel träkonstruktion i gran.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Sjösås nya kyrka. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil för Sjösås församling. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig. Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Genom Brita Lilliesparre, gift med Johan Ulfsparre, kom Asa till släkten Ulfsparre som ägde gården till 1781. Överstelöjtnanten Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnad i nyklassicistisk stil. 1945 konfiskerades Asa från familjen Stinnes-Söderström, av den svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet.
Herrgården som tidigt benämns som Lamhult, har anor från början av 1600-talet då Bengt Oxenstierna bytte bort gården till kronan. "För gjord trogen tjänst" fick sedan förre landskamreren Johan Johansson i Växjö Lammhult som belöning av rikskanslern Axel Oxenstierna. 1666 blev Lammhult säteri. Senare ägare av gården har varit friherre Lars Eldstierna, 1681-1694, därefter hans änka Brita Billingsköld och hennes dotter Brita Margareta. Även medlemmar av släkterna Wattrang och Tigersköld ägde gården 1767-1795. Från 1795 fram till 1917 då ett familjebolag bildades, var gården direkt eller indirekt i släkten Gyllensvärds ägo. Corps-de-logiet - undervåningen är från 1810-talet och övervåningen tillkom på 1830-talet. Källarvåningen med sina metertjocka väggar är mycket gammal.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i riktig slottsstil. 1938 lät änkan efter dåvarande ägaren, fänriken Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Den stenfot som syns idag är rester av det stora huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb.
Omkring år 1700 skattköptes Araby av landssekreteraren Anders Malmén därefter var medlemmar av släkterna Unge, Silfvander, Hederstierna och Wrede ägare till gården. 1888 köpte grosshandlaren J.E. Berg i Växjö gården och lät uppföra en huvudbyggnad i riktig slottsstil. 1938 lät änkan efter dåvarande ägaren, fänriken Nils Bertil Aschan, skala bort utsmyckningarna och delar av huset. Den stenfot som syns idag är rester av det stora huset. Växjö kommun köpte gården 1959. Ett naturreservat på 14 hektar bildades 1971. Idag ägs herrgården och berörd mark av Växjö Golfklubb
Kyrkan i Väckelsång uppfördes 1827-1828 och ersatte en medeltidskyrka som låg cirka 1 kilometer åt nordost. Den gamla kyrkan hade redan 1797 dömts ut . Arbetet med igångsättandet av nybygget drog emellertid ut på tiden. Det dröjde 30 år tills arbetet med den nya kyrkan tog sin början . Ytterligare nya ritningar beställdes hos Överintendentsämbetet som utarbetades av Jakob Wilhelm Gerss.Församlingen var emellertid inte nöjd med Gerss utformningen av kyrkobyggnaden. Istället önskade man en kyrka i likhet med det ritningsförslag som utförts till den närliggande Nöbbele kyrka som uppfördes under samma tid. Den 6 augusti 1827 lades emellertid grundstenen till den nya kyrkan av kronprins Oscar.
År 1721 stod en ny träkyrka klar i Lidhult och den användes fram till dess Lidhults nuvarande kyrka togs i bruk 1879. Altaruppsatsen var tillverkad 1747 av Sven Segervall, Växjö. Den gamla kyrkan såldes på auktion, revs och användes till byggnation av ett bostadshus. Senare plockades huset ner och kyrkan kunde återuppstå och invigas 1950 i Halmstad som S:t Olofs kapell, Tylösand. Nuvarande kyrkan i Lidhult uppfördes enligt Johan Adolf Hawermans ritningar. Kyrkan är byggd i sten i historiserande blandstil. Den invigdes 1880.
Sjösås nya kyrka med omgivningar. 1847 bestämdes att den nya kyrkan skulle byggas i Viås cirka 4 km norr om Sjösås gamla kyrka, belägen i Braås. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig.Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Markaryd var fram till Roskildefreden 1658 en viktig gränsort för Sverige. 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Efter att Skåne erövrades av Sverige minskade ortens betydelse. Under slutet av 1800-talet anlades en järnväg från Åstorp till Jönköping och en från Hässleholm till Halmstad, vilka möttes i Markaryd som då blev en järnvägsknut. I Markaryd växte en industri fram baserad på verkstads- och skogsproduktsföretag, och under 1960-talet förlades Rikspappersskolan (numera KCM, kunskapscentrum Markaryd) hit för utbildning inom massa- och pappersindustri.
När Volvo Kalmarverken skulle byggas ställdes denna modell ut på stadshuset så att Kalmars befolkning skulle få en uppfattning om hur fabriken skulle se ut. Volvo Kalmarverken var banbrytande genom att byta ut det löpande bandet mot fasta stationer där arbetslag byggde mer på varje bil. Trots detta blev fabriken bara 20 år. Den invigdes 1974 och lades ner 1994. Idag rymmer den Liljas bilhall, Kalmar läns museums magasin och ett antal kontorsföretag. Runt Volvobyggnaden har ett stort köpcentrum växt fram med IKEA i spetsen. Kalmars nya fotbollsarena; Guldfågeln arena, ligger också strax intill.
Vykort, "Brostugan, Falkenberg". Vinterbild av Tullbrons östra fäste med en kvinna i förgrunden och bakom henne en liten folksamling mellan husen. Brostugan ligger till höger och uppfördes av staden som tullstuga till broarrendatorn, medan bron från 1761 var bekostad av staten. Huset byggdes till av arrendator G. Rylin som gavs tillstånd att driva krog där. Stadens ungdomar kunde anordna dans och andra arrangemang i ett större rum och Falkenbergs första tryckeri inrättades 1875 i ett mindre av redaktör A F Möller. Staden övertog Tullbron 1910 och all brotull upphörde 1913.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.