Fyra herrar från Göteborgs Kungliga Segel Sällskap: längst t v Fritz Schéel, i mitten oidentifierad person, näst längst t h Gunnar Carlsson samt i h kanten Birger Jonsson. Att bilden tagits 1935, som anteckningen på baksidan gör gällande, har inte kunnat bekräftas.
Från 299 kr
T v i vit mössa Arvid Schulz, t h i basker Henry Lindström, jfr foto i Seglarbladet årg. 20 (1930) nr 13 s 125. I vilket sammanhang bilden tagits är inte bekant. Tomas Svensson har i januari 2015 identifierat den tredje personen från vänster som Bengt Gedda samt påpekat att tre av personerna på bilden bär mössmärken från SS Aeolus.
Bilden visar från vänster gården Krokstorp framför nära älven Brattorp. I mitten postHermans(Herman Karlsson) till höger gården Brattorp Längst till höger Klockarelunden vitahuset Hjärtums-Brattorp 1:5, huset intill Hjärtums-Brattorp 1:3. Dets sägs drottning Kristina har besökt Krokstorp och att hon gett Krokstorpsgården en egen bänk i Hjärtums kyrka.
Olof Jonssons text: Körare och huggare från Brevik. Gårdarna i Brevik sambrukades innan laga skiftet, här har man huggit timmer i skogen och forslar hem det efter var sin kälke och häst. Karl Johansson, Hjärtum 1888-05-14, hans far Johan Pettersson, Hjärtum 1868-08-01, Rikard Johansson, Väne Ryr 1879-02-20, hans far Johannes Andersson, Ödeborg 1851-02-08, och Johannes son Ivar Johansson, Hjärtum 1891-04-12
Gerda Johansson, Hjärtum 1893-10-15, Anna Johansson, Hjärtum 1891-01-05, Jeanna Jonsson, Hjärtum 1874-04-03, Abraham Jonsson, Hjärtum 1875-01-13, sitter i trädgården på Torpet (Arnstorp) med kattunge och hundvalp i knät. Jeanna är ensam fruntimmer på gården efter det att hennes mamma och syster dött året innan 1907, och nu har fadern Jon Svensson också dött i april 1908 (kortet är taget i maj 1908).
Abraham Jonsson, Hjärtum 1875-01-13, och Johan Jonsson, Hjärtum 1880-11-01, laftar upp timret till den nya timrade ladugården på Torpet (Arnstorp). I bakgrunden syns det rödmålade boningshuset i Brevik, nuvarande Brevik 1:28. Abraham har en hemtillverkad slägga och Johan håller i en timmermansyxa. Bakom Johan syns det gamla boningshuset på Torpet (Arnstorp).
Olof Jonssons text: Samling på Torpet, 3 aug. 1924. Jeannas dotter Rut har berättat att man firade Jeannas 50-årsdag. Bakre ledet okänd okänd okänd okänd Johan Karlsson, Väne-Ryr 1860-08-23, och hans hustru Matilda Karlsson, Wassända-Naglum 1870-05-11, från Viksängen, Johannes och hans äldste son Rikard från Brevik, Ture från Läresbo, Jeanna, okänd, Abraham, okänd, Alice från Brevik och Rudolf
2002-02-04,AS. Carl de c. Född 1834. Död 1878. Kom till Sverige som politisk flykting från Serbien. de Shárengrads öde har utförligt beskrivits i Bertil Widerbergs bok "Kameran minns" (1964, Sydsvenska Dagbladets årsbok) De bilder han tog runt 1870 utgör en ovärdelig bildskatt av Malmö vid denna tiden. Uppgift hämtad i DEN SVENSKA FOTOGRAFINS HISTORIA 1840-1940, sid. 57. ISBN 91-34-50314-5.
Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Riksbankshuset uppfördes 1902 efter ritningar av arkitekt Aron Johansson. Byggnaden har monumental utformning i jugendbarock med sockel i granit och bärande putsade tegelväggar och omfattande naturstensornamentik. Taket är högt, valmat och plåttäckt med takkupor och torn. Trots om- och tillbyggnader är byggnaden fortfarande exteriört mycket välbevarad från byggnadstiden. Interiören är helt förändrad.
Interiör från salong i en bostad. Fotograf Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg, 1906-1914 samt 1920-1933. Rum i fil. Notera insatsen till kakelugnen - för koks? Korgstol mellan bokhylla och piedestal med palmväxt i stor kruka. Bortre rummet är troligen sovrum då en spelgelbyrå står i hörnet. Linoleumgolv. Jämför med foto GB1_1101 som har lite annorlunda möblering.
Kyrkan i Hovmantorp uppfördes 1845-1847 i nyklassicistisk stil av byggmästare Johannes Johansson, Fägerstad efter ritningar av arkitekt Theodor Edberg. Invigningen förrättades 1847 av biskop Christopher Isac Heurlin. Kyrkan som är en korskyrka är byggd av liggtimmer på en sockel av sten och har reveterade ytterväggar. Till höger om kyrkan ligger skolan, som flyttades till andra sidan kyrkan under 1950-talet.
Nuvarande kyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av samtidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Toftaholm är en herrgård i Ljungby kommun i Småland. Toftaholm ligger vid östra stranden av sjön Vidöstern. Herrgården är numera konferensanläggning, med restaurang och hotellverksamhet. Toftaholm kom med Gustaf Olofssons dotter Anna till yngre släkten Stenbock och genom gifte på 1660-talet till grevliga ätten Bonde af Björnö. Släkten Bonde sålde av Toftaholm cirka 1920 och därefter har ägarna växlat flera gånger.
På samma plats där den nuvarande kyrkan i Mistelås är belägen har det funnits en medeltida kyrka som ödelades av en brand 1719. Den nya kyrkan som ersatte den nedbrunna sockenkyrkan uppfördes 1723. Den är byggd av knuttimrat, kraftigt ekvirke, som reveterats under 1800-talet. Genom 1855 års renovering fick kyrkan en nyklassicistisk prägel. Kyrkorummet förlängdes mot öster med ett större kor .
Kyrkan i Dörarp uppfördes troligen på 1200-talet och har genomgått få förändringar sedan dess. Under 1600-talet byggdes nuvarande sakristia av trä vid nordöstra sidan, medan ett vapenhus av trä uppfördes 1683 vid sydvästra sidan. 1807 lät man riva väggen mellan långhus och koret. 1820 fick långhuset och koret ett gemensamt yttertak. 1827 flyttades vapenhuset från sydsidan till nuvarande ingång i väster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.