Det fjärde vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: " så många exemplar som fru Gyldén behagar. Att de ej slått ut bättre beror på att de äro tagna med en liten Eastman Kodak med vanligt glas och [] kan ej mer begagnas av en amatör, som ej ens har tid att fotografera. Ombord i Frithiof var det trångt, men sämjan gaf gott utrymme. Ett bättre förhållande kunde ej önskas och Olofs glada lynne är en borgen för att det skall fortsätta. Dessutom resa de så övertygade om framgång om den (?)"
Från 299 kr
Det andra vykortet från Carlos Rogberg till Yvonne Gyldén. Text: "... snart ska jag förklara min dristighet. Allt sedan 15 år tillbaka bekannt med eder Olof, reste jag vid hans ankomst till B. Aires dit för att få se gamla vännen innan affärden till så farliga och sydliga farvatten (i detta fall kan man ju nästa säga isvatten). Gamla minnen uppradades (?) och hvad passerat under de förflutna åren omtalades äfven. Det är ju då intet under att också Ni fru Gyldén blev vårt samtalsämne och att jag efter att [] haft det nöjet att se edert fotografi förklarade att det var mig obegripligt att med en"
Hedersbetygelse 1961 Bild 1: Rustmästare Algot Englund erhåller regementets manschettknappar av överste Virgin som tack för alltid visad välvilja och hjälpsamhet. PS: Englund var kraftigt byggd och åkte ofta moped. Vid ett tillfälle lär en gren kommit in bland ekrarna i framhjulet och han flög över styret utan att skada sig nämnvärt. Efter den händelsen kallades han inofficiellt för "J 29:an" (jaktplanet "flygande tunnan"!). :DS Bild 2: 1. Janne Hedenstrand 2. Englund 3. Martin Looström 4. Åke Erbén 5. F-I Virgin 6. Axel Ejerfeldt 7. Ernst Bergman.
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Korum vid lottaförläggningen Svälten. Längst t v lotta Marianne Hultman, Lidingö. Bild 2. Längst till höger Sörmlands lottachef Maj Cederlund.
Encylindrig fyrtakts vattenkyld förgasarmotor med slutet vevhus och glödrör av platina. Tillverkad enligt Gottlieb Daimlers förebild på licens, möjligen av direktimporterade delar. Motortypen provkördes första gången 1883, en snabbgående, lätt petroleummotor med varvtal runt 900 varv/minut. Detta ex. är avsett att drivas med fotogen och användas i en verkstad, senare för att driva en vedkap. Motorn är byggd, sammansatt, av delar som lokföraren Lars Höcken- ström, Bollnäs, köpte när Vulcan lade ner tillverkningen 1904. Förgasaren var konstruerad av Wilhelm Maybach. Den sönderdelade bränslet, fotogen, bensin eller s.k. gasolja till vätskedimma.
Modell med baddräkt, förmodligen tillverkad i ylle. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i baddräkt, förmodligen tillverkad i ylle. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Modell i kortärmad skjorta. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Matta. Fotografens ant: Mattfabriken. Den 29 december 1897 konstruerades Karlstads Spinneri & Väveri AB. Till en början var fabrikationen av ganska liten omfattning men företaget utvecklades märkbart. Efter G. A Devolds död 1916 blev direktör Lundborg ensam innehavare av aktiemajoriteten. 1920 härjades företaget av en stor brand. Återuppbyggandet av företaget kom igång omgående efter branden och fick då en fullt moderna och ändamålsenliga lokaler. 1926 avled direktör Lundborg och året därpå inköptes sterbhusets aktiemajoritet av direktör Sigurd Brag från Kinna. Under hans ledning moderniserades fabriken ytterligare och ett flertal nya artiklar upptogs för tillverkning. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Man vid skrivbord. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Modell i kortärmad blus och väst. Fotografens ant: Trikåfabriken Företaget grundades 1914 och då byggdes en fabrik upp på Herrhagen i Karlstad. I början tillverkades enbart bomullstrikå men efter några år togs även ylle och silke upp i produktionen samtidigt som fabriken utökades med eget färgeri och blekeri. 1937 inköpte bolaget Dala Väveri AB, Tidafors och Molkom som drevs som under namnet AB Värmlands Trikåfabrik avdelning B. Fabrikerna var mycket moderna med bland annat glastak för att tillvarata dagsljuset och högtalaranläggningar för att genom musik ge de anställda stimulans i arbetet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
A-B. Bergsson och söner; interiör av fabriken. Män i arbete vid pressmaskiner. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
A-B. Bergsson o söner interiör av fabriken. Företaget som var känt över hela vårt land som ett av de större i konfektionsbranschen och grundades 1900 av framlidne grosshandlaren B.Bergsson och hans två äldsta söner som grosshandelsfirma i manufakturbranschen. 1914 upptogs egen tillverkning av herrkläder. 1929 skedde en första tillbyggand av fabrikslokalerna. Åren 1935-36 utökades fabrikslokalerna till det dubbla och företaget har kunnat glädja sig åt ett fullt utnyttjande av sin kapacitet c:a 40.000 plagg per år. Firman hade även upptagit tillverkning av damkappor och damdräkter. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland.1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.