A. F. Carlssons Skofabrik, Vänersborg. Nummerstämpling. Text från inventering "Vid stämplingen stråla de olika ovanlädersdelarna, blad, skaft, skinn- och tygfoder och så vidare första gången samman. I maskinen ovan, som är från ca 1960, stämplas de med storleken och med partinumret samt eventuellt med det tidigare nämnda färg- eller parstämplingen".
Från 299 kr
Vid IOGT-logen korsningen Vallgatan x Nygatan. 1881 bildades den första IOGT-logen i Vänersborg, nr 40 Trygghet, vilket man kan läsa på fanan i mitten på bilden. 1882 bildades två loger till, Garizim och Hoppets stjärna 1884 byggde man ett eget hus vid korsningen Vallgatan - Nygatan.
Vid IOGT-logen korsningen Vallgatan - Nygatan. Detta är den mindre ordenslokalen, som låg inne på gården. Denna byggnad är riven sedan länge. 1881 bildades den första IOGT-logen i Vänersborg, nr 40 Trygghet. 1882 bildades två loger till, Garizim och Hoppets stjärna 1884 byggde man ett eget hus vid korsningen Vallgatan - Nygatan.
En del av hotellets tjänstepersonal omkring 1893. Som nummer 3 i främsta raden från vänster märkes fröken Matilda Mühlbock från Ed, som då gjorde sina första lärospån på hotellet. Det var fröken Mühlbock, som sedermera grundade det stora och välskötta Mühlbocks Pensionat på Ed.
Flottarlag vid Viksjön 1911. Från vänster Viktor Axelsson, som utflyttade till USA strax före första världskriget, Karl Bergström Hattefjäll numera Munkedal, Franz Johansson Vågsäter numera Munkedal, Gustav Bergström Vågsäter lever fortfarande, Johan Jansson Vågsäter död, Johan Karlsson Vågsäter död i Ödeborg 1967 samt längst till höger dåvarande flottningsförman Johan Bergström Hattefjäll död1938. Valbo-Ryr
Nårungabygdens missionshistoriska museum. Exteriör. Ljur. Museet invigdes 1935 och var då det första i sitt slag i landet. Museets samling består bland annat av olika arkivalier där man kan följa missionsarbetets framväxt i trakten på 1800-talet. Se Hembygden 1971, s. 212-213.
Serie om sju fotografier som visar ett par programpunkter i samband med travloppet Olympiatravet på Åbytravet i Åby, Mölndal, den 13 april 1996. Bordtennisspelaren Jan-Ove Waldner tänder den olympiska elden, för första gången någonsin i Göteborg. Friidrottaren Sara Wedlund får pris som årets stjärnskott 1995. Underhållning av Mölndals Paradorkester.
Folkets Parks första föreståndare Herman Nilsson i april 1950. Folkets park öppnaes den 1 maj 1921, invigdes den 6 juni samma år. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
År 1955 köpte renhållningsverket en ny så kallad Ochsner-bil. Bilen hade en fyra mans besättning. Den gamla, stadens första sopbil, hade köpts in år 1938. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Flygfoto över Åbylund, 1957. Grenadjärgatan har sin ursprungliga sträckning på bilden. Mitt i bilden kan man se Linköpings första köpcentrum, Abisko. Abiskorondellen. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Lars Stenberg arbetar med montering av Tunnans nosparti 17 maj år 1950. Saab 29 Flygande tunnan - Sveriges första egentillverkade jaktplan. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Musikparad vid vänortsbesök från norska Tönsberg. Musikkår. Flaggor. På bilden ser man även Linköpings första rondell i bakgrunden. Rondellen är i hörnet Kaserngatan och Malmslättsvägen. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Huvudverkstaden. SJ vagnverkstad i Östersund 1906. Den första lok- och vagnverkstaden i Östersund togs i bruk 1882. Utbyggnader gjordes 1892 och 1898. En större utbyggnad gjordes och den togs i bruk 1906. Framför allt var det vagnverkstaden som blev betydligt större genom den senaste utbyggnaden. Verkstäderna låg i anslutning till lokstallet vid bangårdens östra ände.
Frövi järnvägsstation 1896. Tennisspel på stationsplan. Den spelande i ljus mössa och ljus rock är stins G. Elgstrand i Frövi. Såsom domare tjänstgör Gustaf Hökerberg stående i gräsmatta (tennisspelets ägare). Fotot är såtillvida unikt, att tennisspelet därå är det första till Sverige från England år 1890 importerade tennisspelet
Norra infarten till Visby station. Gotlans Järnväg, GJ var det första och största järnvägsbolaget på Gotland. Järnvägen förstatligades 1947. Den allmänna trafiken lades ned 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962.
Bild tagen i samband med Julius Dorpmüllers besök i Sverige. Dorpmüller, längst till höger i bild, var vid tiden för besöket generaldirektör för Deutsche Reichsbahn samt transportminister under den nazistiska riksregeringen. Första från vänster är den dåvarande chefen för järnvägarna i Stettin, Friedrich Lohse. Andra från vänster är Axel Granholm, dåvarande generaldirektör för Statens Järnvägar.
Statens Järnvägar, SJ M. Ellok med godsvagnar passerar bron. Den andra av de tre Tallbergsbroarna byggdes 1919 över Öreälven vid Tallberg. Bron består av ett bågspann och fyra valv och är byggd av armerad betong. Den första bron från år 1891 syns i bakgrunden.
Boxholms bruks första ellok Boxholms bruk har anor från 1700-talet och fram till modern tid. Bruket har alltid haft järnbruk, och även förädling av dess produkter, som största sysselsättning för lokalbefolkningen. Boxholms bruk var först i Sverige med ett järnvägsspår med eldrift 1890. De tre elloken på denna bana hade enfas växelströmsmotorer. Smalspår 891mm.
DjB, första typen av motorvagn Denna motorvagn levererades 1893. År 1892 inköpte Stockholm - Roslagen Järnvägar (SRJ) bibanan Djursholms Ösby - Kohagsviken, (nu Framnäsviken) och i slutet av samma år tecknades elektrifieringskontrakt med den engelska firman Mather & Platt i Manchester. Detta innebar starten för Djursholmsbanan.
Gamla stationshus. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det damla stationshuset uppställd vid Nordbergs Hembyggdsgård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.