Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957
Från 299 kr
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Kalmarvy med Kvarnholmen mot öster, sedd från Tullbroskolan, färdig 1874. Domkyrkan dominerar bilden. Bakom den skymtar läroverket, numera stadshus. I övrigt betår bebyggelsen på den avbildade delen av Kvarnholmen mest av små trähus. Här bodde hantverkare och arbetsfolk. De mer välbeställda bodde närmare hamnen.
Hasselfors bruk 19 augusti 1965 Till höger på bilden syns sju barn i olika åldrar på Hasselfors bruk. De står på en liten gräsplätt vid vägkanten i närheten av en stor anslagstavla. Många av barnen har badkläder på sig. I förgrunden löper en väg. På denna kommer en äldre man gående. Han syns i bakgrunden. På ömse sidor om vägen ligger trähus.
Det första stationshuset, ett envångings trähus, uppfördes 1875, revs 1908. Det nuvarande stationshuset, som togs i bruk 1908, är ett tvåvånings stenhus. Modernt elektriskt ställverk togs i bruk 1946 .Rivningsmaterialet från 1875 års station användes delvis vid byggandet av ett bostadshus för stationsföreståndaren i Ramnäs 1911 .1908 års stationshus revs på 1970-talet och ersattes av en pendeltågsstation med trapphus och expedition på plattformen.
Tre st. tvåvånings trähus, 1 st en och en halvvånings bostadshus, 2 st flygelbyggnader, det ena envånings bostadshus med snedtak, det andra en och en halvvånings bostadshus trätillbyggnad och snedtak. 2 st ångslupar och en roddbåt i Svartån. Norra Smedjebacken, Örebro
På Västra Storgatan 8 i Jönköping låg tidigare ett trähus som revs 1939 och ersattes av ett modernt stenhus. Här pågår grundarbeten för det så kallade Västerhuset, som skulle innehålla både affärer, kontor och bostadslägenheter. Byggnaderna i bakgrunden hör till Krönleins bryggeri, som revs 1970.
Anna-Maja och Mattias leker utomhus i en sandlåda. Båda har tagit skydd under en rutschkana som är byggd som ett litet trähus. De häller sand, dels i en plast-hink samt i en plast-kon som de har vänt uppochned. Hoppetossan, Katrinebergs daghem 1992.
Västergötland Göteborgs Järnvägs gamla stationshus vid Lilla Bommens Torg. Från första början trähus, restaurerades och blev reveterat. Revetering (från latinets vestire = kläda och franskans revêtir = bekläda) eller rappning är en teknik för att klä en trävägg, först med ett fästmedel, vanligen träpluggar, vassmattor eller ståltrådsnät, och därpå med puts.
Stationen anlades 1879. Stationshus i trä.Stationen omb. 1917, Stationen öppnades 1879. Stationshuset var då ett tvåvånings trähus med bostadslägenhet i övervåningen. 1917 bygdes ett nytt stationshus. 1930-31 anlades persontunnel. Elektriskt ställverk 1938. Bangården har byggts om 1909, 1926 o 1929. Stationen öppnad 1.11.1879
Jonsered station. Första stationshuset flyttat till Olskroken och 1862 till Herrljunga Andra stationen revs 1890 efter 35 år p g a sättning, . Tredje stationen var ett trähus av Vännästypen. Tåget består av ett backgående Sa-lok samt 1 C3e och 5 C3d-vagnar varav den näst sista är plåtklädd och sista är 2360 och till slut en resgodsvagn litt F1 modell 1902.
Vid Lerum expropierades ett litet tvåvånings trähus jämte nödigt område och huset ordnades för sitt nya ändamål med bostad i övre vångingen. När det nya stationshuset byggts 1892 blev detta hus bostadshus .Nytt stationshus av sten uppfört 1892 .Stationshuset moderniserades fullständigt 1948-49.
Stationen hade från början tänkt kallas BYSKE, vilket också fick ge namn till typen av stationshus, 'Byske-modellen', som förutom i Myrheden uppfördes i Mo=Moliden, Själevad, Tvärålund, Ekträsk, Åsträsk, Storlångträsk, Gammalträsk, Brännberg och Hednoret. En- och enhalvvånings trähus. Stationshuset moderniserades 1944.
Exteriör. Äldre bebyggelse. Miljö. Trähus i två våningar, för flera familjer. Ytterdörrarna står öppna. Huset mitt i bild har en förstubro med snickarglädje. I trädgården/på innegården finns träd med tvättlinor emellan. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivningar finns på Arboga museum.
Bostadsmiljö, äldre bebyggelse. Sammanbyggda trähus med innegård. En stege hänger på uthusets vägg. En ställning för tvättlinor står på gården. På andra sidan staketet ses en rad med utedass/dass. I bakgrunden ses tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan. Fotografens anteckningar: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.