Hanebo kyrka. Rester av en äldre kyrka från slutet av 1100-talet. Den kyrka i romansk stil ersattes i början av 1300-talet av ett stort kyrkorum i gotisk stil. Kyrkan förlängdes åt öster och breddades åt söder. År 1708 förstorades fönstren och fönsterglas sattes in. 1776 - 1778 utökades kyrkan med korsarmar åt norr och söder och blev en korskyrka. 1876 uppfördes ett kyrktorn som ersatte en tidigare klockstapel som stod vid kyrkans sydvästra hörn. Tornet byggdes av gråsten och tegel och försågs med en kopparklädd huv och en tornspira med ett förgyllt kors. Ett tornur färdigställdes 1877 av Pellas Erik Persson från Mora.
Från 299 kr
2000-11-29, AS. Kyrkan av sten har medeltida ursprung. Den förlängdes 1787 mot öster med ett tresidigt kor och försågs 1824 med torn. I kyrkornas relikvarier förvarades helgonreliker, mikroskopiska delar av helgon eller ting som de vidrört. De var av stort värde för kyrkan och förvarades därför ibland i särskilda skrin som ofta utformades som kyrkor. Skrinet från Jäla är ett av de större som bevarats in i vår tid. Det är från 1100-talets andra hälft och består av en trälåda klädd med förgylld koppar. Den latinska texten berätar att skrinet innehållit delar av Johannes Döparens huvud.
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Västergötlands museum, Skara. Vid Åsle mosse 15 km ö. om F. stod ett betydelsefullt slag 24 februari 1389 mellan Albrekt av Mecklenburg med en värvad tysk ryttarhär och drottning Margaretas svensk-dansk-norska trupper. Slaget slutade med ett förkrossande nederlag för kung Albrekt, som blev tillfångatagen jämte sin son. Segern vid F. innebar ett genombrott för unionstanken och ett stort steg mot bildandet av Kalmarunionen. En minnessten över slaget restes 1896 vid Åsle kyrka. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=166999 Nationalencyklopedin 2002-08-22
Bilden är från Svensk Läraretidning 1903, där dr Bergman deltagit i ett stort lärarmöte. Sannolikt folkskolinspektören, mm, dr Carl Gustaf Bergman, med text ur Svenskt Porträttgalleri: "F. i Stenkumla, Gotl. län, 1840«/4. Student i Uppsala 1860; fil. kand. 1867; fil. dokt. 1869. Adj. o. hufvudlär. i fysik o. kemi vid Nya elementarskolan i Stockholm 1868 â 71; studierektor vid Beskowska skolan därstädes 1871 â 88; ledamot af Folkskoleöfverstyrelsen 1880 â 1887; folkskoleinspektör i Sthlm fr. 1888. Ledamot af Riksdagens 2:a kammare 1888â90." Avled 1905.
Njurunda kyrka sedd från sockenstugan. Kyrkan ligger strax intill Medelpads näst största gravfält. Upp till kyrkan leder två vägar kantade av kyrkstallar. 1862 uppfördes kyrkan under ledning av byggmästare J. Nordell, arkitekten var Johan Fredrik Åbom. Kyrkan invigdes den 30 april 1865 av biskop A.F. Beckman. Kyrkorummet är en treskeppig basilika. En genomgripande restaurering utfördes på 1990-talet. Kyrkan består av ett klocktorn, ett stort rektangulärt långhus och ett polykront kor. Sakristia och arkivrum ligger inom långhuset i nordöst respektive sydöst. kyrkan är putsad och byggd i sten förutom det förhöjda mittskeppet och korets förhöjda del.
Nya kyrkan. Före branden 1916. På 1860-talet beslöt församlingen att bygga en ny kyrka något ifrån den medeltida kyrkan. Byggmästare var P. Nordin från Trönö i Hälsingland och P.O Hillgren från Gästrikland. Kyrkan består av ett stort långhus och torn i väster där ingången finns. Väggarna är vitputtsade och taket tegelklätt. Tornhuven är klädd med kopparplåt. långhuset har tunnvälvt tak. 1916 skadades kyrkan av ett blixtnedslag. Tornspiran antändes och endast murarna återstod efter branden. Kyrkan återuppbyggdes något förändrad med A Thurdin från Härnösand som arketekt. Kyrkan återinvigdes 1919.
Vibyggerå kyrka. På 1860-talet beslöt församlingen att bygga en ny kyrka något ifrån den medeltida kyrkan. Byggmästare var P. Nordin från Trönö i Hälsingland och P.O Hillgren från Gästrikland. Kyrkan består av ett stort långhus och torn i väster där ingången finns. Väggarna är vitputsade och taket tegelklätt. Tornhuven är klädd med kopparplåt. långhuset har tunnvälvt tak. 1916 skadades kyrkan av ett blixtnedslag. Tornspiran antändes och endast murarna återstod efter branden. Kyrkan återuppbyggdes något förändrad med A Thurdin från Härnösand som arkitekt. Kyrkan återinvigdes 1919.
Njurunda kyrka ligger strax intill Medelpads näst största gravfält. Upp till kyrkan leder två vägar kantade av kyrkstallar. 1862 uppfördes kyrkan under ledning av byggmästare J. Nordell, arkitekten var Johan Fredrik Åbom. Kyrkan invigdes den 30 april 1865 av biskop A.F. Beckman.; Kyrkorummet är en treskeppig basilika. En genomgripande restaurering utfördes på 1990-talet. Kyrkan består av ett klocktorn, ett stort rektangulärt långhus och ett polykront kor. Sakrestia och arkivrum ligger inom långhuset i nordöst respektive sydöst. kyrkan är putsad och byggd i sten förutom det förhöjda mittskeppet och korets förhöjda del.
En av Marias däcksbalkar som syns på bilden sitter på sin plats och var mycket kraftig. Under däcksnivån är skrovet bra bevarat. På bilden syns olika däcksnivåer. Skrovet börjar sakta svänga inåt mot kölen vilket gör att det förmodligen är undre batteridäck som balkarna burit upp. I bakgrunden skymtar spanten, som i sin tur svänger inåt mot övre däck. Detta gör att däcksbalken, som syns i bild, med största sannolikhet är den bredaste och då kan ge svar på hur brett och stort skeppet varit.
'Bo med 2 st ägg av skrattmås, i vatten. :: Text på baksidan: ''Ett skrattmåsbo av den bastanta typ som årets höga vattenstånd nödvändiggjorde. Sjöns ca 75 par skrattmåsar funno i år inget tillräckligt stort område att häcka samlade på. De fingo häcka i småsamhällen på de små öar som buros upp av kaveldunets och kolvassens rotsystem. Bona gungade rätt försvarligt i vågsvallet och flera av dem ramponerades och äggen rullade ut. Samma öde rönte en kull vipägg som placerats i ett på så sätt tömt skrattmåsbo.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
'Pilgrimsfalk med ca 2 st ungar, invid bergvägg. :: :: Text på baksidan av fotot ''Om första ...(omkr. 2.30 f.m.) - hona med en liten, plockad, huvudlös fågel i näbben, väcka med ett kort hostande skrik ungarna. De flesta fåglarna födas upp i detta tillstånd, det var därför ...svårt att på avstånd (5-6 m) identifiera de minsta. Korsnäbbar i stort antal samt gulsparvar m.fl. tages av den nästan ständigt jagande hanan. Honan höll sig till de större: kråkor (11 lågo i ...), en och annan småskrake, duva, gök o.s.v. Från soluppgången till kl 12 p.d. då jag avlägsnade mig, erhöllo ungarna icke mindre än 7 smärre fåglar.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
Ark med två monterade foton och text: "Ruinerna av kyrkan byggd omkring år 1200. På kyrkogården har man grävt fram ett stort antal gravar. Över flera av gravarna låg långa flata stenar vid vilkas ena ända stod en rest mindre sten. De flesta av dessa stenar har bevarats på sin ursprungliga plats. a. Foto från nordväst. Jfr planen som nationalmuseet gjort av de utgrävda ruinerna. b. Foto från nordost. Det är den nuvarande kyrkan som syns i bakgrunden till höger. de två mörka husen mitt på fotot är den blåmålade skolan till vänster och skolmästarens hus till höger."
Interiör från fröken Astrid Malmborgs föräldrars hem. Hon sitter på en stol i ett hörn intill ett stort fönster med ljusa, tunna gardiner. Till vänster om henne en stängd dörr och till vänster om densamma hänger det en målning med en fiolspelande man, möjligen målning självporträtt av Edvard Berggren. Mittemot står det en vit soffgrupp med slagbord, stolar och soffa. På väggen hänger flera målningar, bland annat ett porträtt föreställande hennes morfar, borgmästare Victor Egnell i ämbetsuniform. Det är målat av hennes pappa, konstnären Pelle Malmborg.
Exteriör från seminariet. Det gamla folkskoleseminariet uppfördes 1921-23 och kunde invigas i februari 1924. Det var en efterlängtad byggnad, som betydde väldigt mycket för seminarieundervisningen i stort. Skolan ritades av Bror Almqvist, som även var Betlehemskyrkans arkitekt. I omedelbar anslutning till skolan fanns en välskött och ändamålsenlig trädgårdsanläggning, något som ansågs mycket viktigt i undervisningssammanhang. År 1977 flyttade Karlstads lärarutbildning till högskolan på Kronoparken och det gamla seminariet är numera vårdskola i landstingets regi. På områdena kring skolan planeras nu bostadsbebyggelse. Källa:300 bilder från Karlstad. Folke Mogren. Tryck år 1988. Idag inryms Arkivcentrum i byggnaden.
Station anlagd 1898-99. Stationshus i en och en halv våning i trä. Moderniseringar ha företagits 1933 och 1947. Huset sålt 2008 till ett företag på orten. Informatin från Banvakt. se: "Maj 2010 pågår en renovering av huset invändigt. Bänkarna längs väggarna i väntsalen är kvar och övriga väggar och inredning ser ut som innan. Målning pågår på hela nedervåningen. Golvet med klinkersplattor är kvar./NBS Förnyad lägesrapport oktober 2010: En verksamhet har öppnats i stationshuset. Ljustöpning och försäljning av små ting. Huset är intakt men inrett som butik. Fint gjort. Nuvarande ägare har stort intresse för sin station och för samhällets järnväg./NBS "
Stationen byggd 1881.Hållplats anlagd 1880. Envånings stationshus i tegel, byggt i vinkel. Stationshuset används för fritidsändamål av SJ-personal 1991. Uthus och lastkaj finns kvar, godsmagasinet är rivet. Sidospår med godstrafik fanns till våren 1988 till Vittskövle Sågverk. "Huset ser ut att ha stått öde sedan trafiken upphörde. Det är övervuxet med utslagna rutor, men taket och de stabila tegelvägggarna finns kvar. Banvallen är cykelväg. Stationshuset och en perrong ligger på banans östra sida, där det också finns ett mycket stort sågverk. På banans västra sida ligger en mycket lång lastkaj med flera avsnitt med olika höjd. (Besök juli 2012)." Enlig tbanvakt.se
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.