Vykort, "Slättared". Det har förmodats vara en felstavning då kortet har lämnats in till en bildtävling att föreställa "Stättareds gård, mangårdsbyggnad." Byggnaden har ett torn vid ena gaveln och i förgrunden leder en grind in till tomten. Där Stättared ligger idag låg förr tre gårdar tätt samman. Dessa köptes 1868 av en inspektor vid namn Norén som rev två av dem med en gång och på långfredagen 1875 brann även det sista boningshuset ner.
Från 299 kr
Vintern 1986 dokumenterade Östergötlands museum miljön vid Bergs Träförädling i nämnda tätort någon mil norr om Linköping. Platsens byggnader kan väl inte med bästa vilja ansetts haft några högre kulturhistoriska värden. Sannolikt var det ortens uppskattning med en förväntad exploatering som avgjorde förättningen. Men brådskan att skapa minnen var denna gång förhastad. Ännu i skrivande stund år 2025 är miljön intakt, om än i ett mer nedgånget intryck.
Här ser vi den nya ladugården. Den gamla ladugården var nog så lång som stendelen är, eller så var det en laddel i bulteknik där nu ladan i resvirke står. Dubbla ladportar intill varandra var populärt på 1910-talet. Hela den nya ladugårdsdelen med lada är byggd på en enda gång, det finns ingen skarv i halmtaket. T v skymtar den rätt nybyggda lilla ladugården på grannparten, se Bild 814-819!
Parti av Stångån, tillika Kinda kanal, i Linköping. Året är 1898 och visar hur betydelsefull pråmtrafiken en gång var på kanalen. Till vänster ses det som vid tiden kvarstod av Tinnerbäckens ångsåg. Verksamheten var nedlagd och tomten försåld för fortsatt bostadsproduktion inom området Tinnerbäckslyckorna. Den öppna platsen mitt över ån, omedelbart söder om Ladugårdskällan, har periodvis använts för upplag, reparationer och även nybyggnation av båtar för främst Kinda kanal. I fonden skymtar ytterligare pråmar invid stadens båda kallbadhus.
Gårdsinteriör från Nygatan 46 i Linköping. Det som gör bilden extra intressant är att den visar Marias Teschs fotoateljé i ett av gårdshusen mot Trädgårdsgatan. Maria Tesch hade efter faderns plötsliga bortgång redan vid 16 års ålder tagit initiativ som fotograf i hemstaden Eksjö med omnejd. Hon visade sig ha talang och affärsinne vilket dristade henne att starta fotofilial i Linköping 1873 och blev blev med tiden stadens mest produktiva inom yrket. Fotografiet är taget av yrkeskollegan Arthur Möllman någon gång under 1920-talet.
En av otaliga ekonomibyggnader på den svenska landsbygden som tjänade ut under 1900-talet. Många blev vedbrand, inte minst under krigsvintrarna. Andra fick förfalla för att till slut eldadas upp på platsen. Denna tillhörde det lilla forna torpet, senare backstugan, Näsastugan under gården Aspa i Asby. Ställets lantbruk var blygsamt, vilket avspeglas i byggnadens kombinerade fähus och loge. Knutarna har någon gång rätats upp och stadgats för en förlängd tid i funktion, men den tiden var sedan länge förbi fotoåret 1937.
Skörden bärgas på Högåsa sommaren 1902. Bilden visar tydligt hur personalintensivt jordbruket ännu var före mekaniseringen under det nya seklets gång. Vad som inte syns är den förändring i arbetets organisation som gården likt många andra tillgodogjort sig under 1800-talets andra hälft. Högåsa ingick i säteriet Ljungs ägodomän och som en rationalisering av lantbruket hade man under nämnda period avvecklat gårdens torpare till fördel för statare, som utan egen jord att bruka nu var lantarbetare.
Brahegatan i Gränna sommartid. Oscar Carlson affär närmast i bild. Ett barn står i dörren och en kvinna med hatt står intill. En man och en kvinna står utanför grannhuset i norr vars dörrar står vidöppna. Det är sannolikt herr och fru Wetterhall som äger fastigheten. Det ligger en grus/jordhög på gatan som därintill verkar uppriven. Det är möjligen omläggning på gång, från kullersten till gatsten. Trottoaren har alltjämt dubbla rader med borgmästarsten.
Gårdsinteriör. Längst bort i huset mitt för vagnarna i den öppningen, som syns där, var en brunn. En gång drunknade en man där. Det går en källåder genom alla fastigheterna på denna sidan torget. På Thulinstomten, som är nästa tomt, var också en brunn. På Flygarns, som ligger på andra sidan brandgatan från torget, var även en brunn. Det var gott, men lite vatten i de brunnarna.
Motorplogstävling vid Hilleröd 1920. Tidaholms traktor.Försäljes av AB Kullberg & Co, Katrineholm och Köpenhamn. 30 hkr motor.4 skärig.Använde sällan mer än 3 plogar.Drivhjulen är till halva sin bredd öppna samt försedda med stora klossar som kunna inställas i tre olika lägen allt efter markens beskaffenhet.När de är halvt eller helt utfällda får vagnen en vaggande gång som gör det synnerligen olidligt och tröttsamt att köra densamma.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Glasets formgivning till linser. Slipning av linser. Man behandlar alltid många linser på en gång. Ingånde beskirvning av tillverkingen finns i Bäcksröms Handbok 1:a upplagan, bok 1 sid. 133-134. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 133-134.
Bångbro Järnverk, mot söder, ca 1880. I bakgrunden från höger kolhus, transportbanan nedifrån verket, rostugnar, masugnsbyggnaden. Närmast östra dammen till vänster mekanisk verkstad, blåsmaskinshus. Till vänster om verkstaden tegelbruk med torklada. Landsvägen Kopparberg-Löa-Ramsberg. Utmed landsvägens vänstra sida, vilken revs någon gång i början av 1800-talet. Den var på sin tid, under Arboga-Jorornas tid, således före järnvägens tillkomst krog med till namnet "Slinkin".
"Förlova Er i dag Ringar har jag" Texten står på en skylt som sitter på sidan av en bil placerad framför guldsmedsbutiken Harald Linder någon gång mellan 1917 och 1920. I bilens framsäte sitter en chaufför och en person med tomteklädsel, i baksätet ett par barn utklädda till brudpar. Butiken är juldekorerad och runt bilden står en folksamling, alla är vinterklädda och många i gruppen är barn.
En man som sitter vid en gånggrift. Gånggriften är en megalitgrav som består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. De största gånggrifterna i Sverige ligger på Falbygden, ett område mellan Vänern och Vättern, runt Falköping. Den största, Ragvalds grav i Karleby socken i Falköpings kommun, har en 17 m lång kammare och en 13 meter lång gång. Många gånggrifter på Falbygden har en kammare som är runt 10 m lång. Den största gånggriften utanför Falbygden finns i Snöstorp i södra Halland och den har en kammarlängd på knappt 7 m. I Karleby finns ett stråk av tretton gånggrifter vilket löper parallellt med radbyn Karleby långa. På Falbygden finns 127 säkra gånggrifter samt 77 osäkra men sannolika gånggrifter, vilket ger summan 204 stycken eller c:a 2/3 av alla gånggrifter i Sverige. De övriga ligger i Halland, Bohuslän, Skåne och på Öland. Eventuellt har det funnits en eller möjligen ett par gånggrifter i Södermanland också. (Hämtat från Wikipedia)
Detta brev har, frånsett det för mig intressanta innhållet, ett speciellt värde, emedan det är avsent av min framor och inlämnat vid ett postkontor, där jag nära nog på dagen 71 år senare tillträdde min första tjänst såsom postmästare. Adressen är skriven direkt på försändelsen, såsom i äldre tider brukligt var. Brevet skänkt till Postmuseum av Postmästare Sven Hallonstén, som ovan beskrivit dess innehåll. Foto 8/3 1967. Brevet uppvikt en gång, adressida och sigill.
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Stenkonsten donerades av AB Lanna Kalksten till Örebro stad och placerades i Oskarsparkens östra del. Någon gång på 1960-talet försvann stenkonsten från parken. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. AB Lanna kalksten, Hidingebro.
Sunne Anderssons föräldrahem. Tälle krog (Kantakrogen) var en gång i tiden en plats där man kunde övernatta och byta hästar för de som var på resande fot med häst och vagn. Troligen var den byggd på 1500-talet. Byggnaden var K-märkt men den revs när nya vägen till Askersund byggdes. Resterna i våningen finns i dag hos Hallsbergs hembygdförening. 10 juli 1953. Se även bild OLM-1953-78
Parstuga, Landsvägen. Josef Forsgren. Josef är född 1881 på Landåsen, i Mosjö socken. Han var son till Kristina Andersson, och bror till Gerard och David Landè. Detta är hans föräldrarhem, "Mor Kristinas stuga", som flyttades senare från Landsvägen till hembygdsföreningen i Mosås i samband med vägens utbyggnad. Parstugan är fullt möblerad så som den en gång var. Stugan som tillhör stiftelsen "Till Mor Kristinas minne", grundad av David Landè, var under många år hem åt "ogifta mödrar". Se även bild: OLM-Nr.1364-1
En ryttare till häst. Josef Forsgren, född 1881 på Landåsen, i Mosjö socken. Han var son till Kristina Andersson, och bror till Gerard och David Landè. Hans föräldrarhem, "Mor Kristinas stuga" låg på Landsvägen. Stugan flyttades senare från Landsvägen till hembygdsföreningen i Mosås i samband med vägens utbyggnad. Parstugan är fullt möblerad så som den en gång var. Stugan som tillhör stiftelsen "Till Mor Kristinas minne", grundad av David Landè, var under många år hem åt "ogifta mödrar". Se även bild: OLM-Nr.3008-1
"Kommendör Carl Smith fotograferad av Erik 'Boa' Boström vid ett av sina besök hos gamle kommendören. Närmast Boa:s barlastade 3B-are 'VIKING'. Foto antagligen 1915, då Boa besökte Smith. Kommendörens båt kan vara kanotyachten 'RARA', som ritades för en klass där längd och bredd i vattenlinjen inte fick överstiga 6.50 m. 'RARA' deltog en gång i en kappsegling mot betydligt större båtar, och vann då 1:a priset."(uppgiftslämnare L. Reinholdson)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.