"Kalle i Opplanda" med familj och bekanta i åkvagnen klar för utfärd mot för oss okänt mål. "Opplanda" skulle han i och för sig förknippas med senare i livet, ännu arrenderade familjen Livmålen i en glänta i socknens norra delar. I vagnen kan vi även identifiera makan Hanna och barnen Karl Gustaf (f. 1912) och Tekla (f. 1916). Foto omkring 1918.
Från 299 kr
Anderstorps Stormosse ca 1942. Fridell vid en torvmaskin uppställd för hösten. Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Täkten och de många diken som då grävdes på flera platser gjorde att delar av mossen torkade ut och blev trädklädd under andra halvan av 1900-talet.
Byggnadsår 1857. Byggherre E G Nyborg. fastigheterna har utgjort delar av "gamla tullhustomten". I en gårdsbyggnad av trä uppförd som bostadshus 1864, har på senare tid inrymts dragspelsaffär med reparationslokal. På affärsskylten kan man läsa Musik John Rosell. I gatuhusets vänstra del fanns under flera år ett skomakeri som drevs av Victor Rosell.
S:t Laurentii kyrka med delar av S:t Laurentiiparken. Enl. uppgift i album, bild av Anna D. Ytterligare en kopia finns, 00352:2 från Falkmanska samlingen, se post 00014. Ur kyrkoprotokoll: 18980825 beslutades att vapenhuset skulle bort, arbetet skulle utföras av kyrkovaktmästare Nilsson som erhöll virket som ersättning.(C.E.)
Kvarteret Enviget i Linköping var vid fototillfället till stora delar avrivet i väntan på nyproduktion. I bildens bakgrund från vänster; Läroverksgatan 1, Nygatan 41 (Nisbethska huset) samt gatunummer 46 utmed sistnämnda gata. Den förstnämnda fastigheten revs en tid efter bildens tillkomst. Foto 1973.
Kring verandan med särdeles snickarglädje har familjen samlats för fotografering. Dessvärre följer ingen information kring bilden utöver fotografen A C Hultgren. Bygdefotografen var främst verksam i östgötska Ydre och i delar av norra Småland, således ett stort område att spåra. I väntan på närmare besked får bilden bära sina egna värden. Vi daterar den till omkring 1910.
Den präktiga fastigheten Tinnerbäcksgatan 2 i Linköping var ett av många hus som vid tiden för bilden stod i väntan på rivning i Norra Hejdegården. Vid mitten av 1960-talet omdanades området närmast fullständigt. Det sena 1800-talets hus ansågs tjänat ut och stod i vägen för det moderna. I samband med nyproduktionen kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen.
Västra fasaderna till Styrmansgatan 5 och 7 i Linköping 1965. Exempel på ursprunglig bebyggelse i området av Hejdengårdens norra delar som närmast fullständigt kom att saneras under främst 1960-talet. Till och med gatan igenlades för ny disposition av utrymmet. Vy från väster.
POSTMÄSTERSKAPEN (PM) I BOWLING I STOCKHOLM DEN 9 MAJ 1965. Från prisutdelningen på Stockholm Bans restaurang. Alvar Björk, från Postbanken, delar ut pris och ger tävlingens enda kvinnliga deltagare Elvi Svensson, från Karlstad, en kram. Funktionär Olle Stavre, Postbanken, ser på.
Växjö fr. nordväst, ca 1875. Man ser bl a Norrtullskolan (dåv. läroverket) med delar av kvarteren Inge och Dacke vid Skolgatan. Man kan också se Växjö stads fattiggård snett bakom skolan, till vänster. Huset revs 1907. I bakgrunden tornar Staglaberget upp sig.
Linköping 1939 och några av tidens människor har gjort sig ärende till Stora torgets södra delar. Det gamla rådhuset i Linköping var som sådant en kompromiss som samlat flera parallella funktioner. Domprostboställe, polisstation och bank var några verksamheter som rådmännen hade att dela huset med. Fotoåret hade magistratens förutsättning i huset dock förbättrats.
Utmed gågatan Tanneforsgatan i Linköping 1974. Lätt igenkänlig vy för den som är förtrogen med staden. Det äldre huset närmast till vänster revs dock under fotoåret och ersattes med det större affärs- och kontorshus som sedan dess fyller kvarterets södra delar. Sist ut i fastigheten var Skjort- & Byxbaren som drevs av köpmännen Sigvard Ahrén och Karl-Wallis Isaksson.
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
Varje tid har sina signaturer. För stora delar av kvarteret Brevduvan i Linköping skrevs de om i slutet av 1980-talet när en fortsatt sanering av området kom till stånd. För en kort tid var bildens utblick från Ågatan möjlig. Lyckligtvis räddades hörnhuset och har för Linköpingsbor blivit bekant som Gula huset.
När man tröskade fick man med skal, boss och strårester bland sädeskornen. Ett sätt att få bort detta var att blåsa iväg dessa lättare delar från de tyngre sädeskornen. Detta gjordes med hjälp av en handdragen maskin, räns/rännvinden, vilken tillhörde varje gårdsparts utrustning. Här ses en sådan utställd för fotografering på Jakob, Fäi- Jakå, Karlssons part.
Masse har stått på andra sidan landsvägen och tagit denna miljöbild från norr. Delar av familjen står eller sitter på trappan till det rätt nya huset. I bildens mitt står det alldeles nya magasinet med fähus mm och t v den gamla ladugården med agtak och tröskhuset med faltak och bakomliggande lada.
Den här snickarboden i bulteknik kan vara tillkommen när Johan Allmodin byggde upp detta ställe 1880. Viket är klent, byggnaden är lite hög och smal och har spåntak, vilket alltihop hör till tiden. Boden är delad i två delar med varsin dörr. Snickarbodsdelen bör vara där de två stora fönstren är placerade.
Denna lilla skogssläde får nog närmast betecknas som en kälke. Den är mycket välgjord med alla delar infällda i varandra. Stavarna som lasset skall läggas emellan har sammanhållande tvinnade band av troligen rötter. Denna släde måste ha använts till körslor av småved.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.