Försommaren 1950 togs denna vy från en byggställning vid uppförandet av radhusen på södra sidan av Vallmogatan i Östra Valla. Flera av dessa byggnader kom att bebos av anställda vid ALKA. I fotots främre del ses Valmogatan. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Kv. Midgård, S:t Olofsgatan 26. Stora Hotellet, Falköping. Den 29 maj 1923 motionerades om uppförandet av ett tidsenligt hotell i staden. Ritningar utarbetades av arkitekterna Båld, Borås och Ture Svanberg, Göteborg. Den 12 mars 1928 konstituerades hotellaktiebolaget Midgård och den 1 nov. 1929 stod Stora Hotellet färdigt. Det hade då dragit en kostnad av 640 000 kr. År 1967 genomfördes en omfattande om- och tillbyggnad. Ovanstående foto är från omkring 1935, i varje fall före tillbyggnaden för posten år 1939.
En av Kustsanatoriet Apelvikens putsade byggnader. Den första sanatoriebyggnaden som dr Almer lät uppföra var av trä 1904 och kunde ta emot 20 patienter. Fler träpaviljonger tillkom innan det första huset med stenstomme uppfördes 1915-1916. Eftersom detta fotografi är taget 1927 lär det vara Kustsanatoriets arkitekt Rudolf Lange i Göteborg som ritat det. Fram till sin död samma år hade han upprättat alla byggnadsritningar och även varit kontrollant vid uppförandet av husen. Entréerna bär tydliga klassicerande drag med tresidiga gavelfält på kolonner.
Masse har stått uppe på backanten och tagit denna bild av Botvides båda manbyggnader. Käldvägen går alldeles under gräskanten och in emot staketen. Infarten till de båda parterna låg på den här tiden mellan manbyggnaderna, numera har varje part sin infart på utsidorna. Den norra partens manbyggnad snarare ändrades än nybyggdes 1887. Hade huset varit nybyggt då, hade gavelns puts knappast varit så skadad. Under takutsprånget på långsidan sitter ett litet fönster, vilket är typiskt för flistakshus och som här trots att man troligen har sänkt väggarna något och byggt på gavelspetsarna med stenen, så som man gjort med Bjärges Bergmans part. Båda Botvideparterna fick skattebefrielse i 20 för uppförande av stenhus vid en resolution 1793. Den södra partens manbyggnad är ett av Gotlands märkligaste flistakshus, vilket alltjämt finns kvar. Botvide delades i två parter 1744, men det är inte troligt att manbyggnadens äldsta delar härstammar från denna tid. Nedervåningen är dock uppförd i två etapper, först som enkelstuga innehållande farstu, kök och vardagsstuga och sedan utökad till parstuga med en sal mot grannparten. Det bör vara denna parstuga som man fått skattebefrielse för 1793. Enkelstugan bör således vara byggd 10-20 år tidigare. 1840 byggde man på huset med en full salsvåning med ovanpåliggande lågt loft. Detta är synnerligen ovanligt, flistakshusen brukar i regel bara ha en förkrympt övervåning utan boendefunktion, se Sunnkörke. Salsvåningen reddes dock inte in till fullo. Den kom att innehålla en ny sal ovanpå den gamla salen och en brudkammare över farstun, medan det södra rummet vara magasin, på 1900-talet delat i två rum, varav det sista inte inreddes förrän 1990. I gavelspetsen sitter ett återanvänt 1700-talsfönster som troligen har suttit i samma position som det på den andra parten. Fönstren nere har förstorats vid övervåningens tillkomst, men sitter i samma positioner, bla är det typiskt med en blind baksida på vardagsstugan, här stod de väggfasta sängarna och de tätt sittande fönstren på gaveln. Taket är täckt med kalkstensflis från Millklint nära Torsburgen.
bilder, fotografi, påsiktsbild, Jonas Ahlströmer
fotografi, bilder, Jonas Alströmer
fotografi, bilder, påsiktsbild
bilder, fotografi
påsiktsbild, fotografi, bilder
fotografi, påsiktsbild, bilder
fotografi, påsiktsbild, teckning, bilder
Utan någon påtaglig koppling till Östergötland har porträttet av Gustaf Kjellberg likväl knutits till museets särskilda samling av porträtt av östgötar. Gustaf Kjellberg föddes närmare bestämt i värmländska Alster och var i sitt vuxna liv starkt knuten till Uppsala. Där var hans vetenskapliga insatser för psykiatrin grundläggande och från 1863 fungerade han som professor vid Uppsala universitets psykiatriska klinik. Dessförinnan hade han som överläkare lett arbetet vid Uppsala centralhospital för sinnessjuka (sedermera Ulleråkers sjukhus). Hans insats som medgrundare av "Föreningen för sinnesslöa barns vård" och som kommissionsledamot för uppförandet av nya hospitalsbyggnader i landet kan heller inte underskattas.
Ragnhild Boström vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johannes kapell är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet, revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Ragnhild Boström vid Ottenby kapell. Ruinen efter S:t Johannes kapell är belägen en halvmil söder om Ås kyrka, intill vägen mot fyren Långe Jan. Kapellet uppfördes under 1200-talets senare del och övergavs vid 1500-talets slut. Kapellruinen mäter 25x13 meter med intill fem meter breda murar och omges av en enkel kyrkogårdsmur. Vid uppförandet av fyren på 1780-talet revs de då ännu stående murarna för att användas som byggnadsmaterial. I anslutning till ruinen ligger den så kallade Rosenkinds källa. Linné benämner för övrigt 1741 platsen Rosenkinds kapell. (Uppgifterna är hämtade från Länsstyrelsen)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.