Hagaström, Företaget grundades år 1930 med ändamål att tillverka tapeter efter delvis nya tillverkningsprinciper. En stor del av tapetindustrin stod under intryck av tysk tapetproduktion, oftast i mörka färgnyanser. Man fruktade, att ljusa tapeter lätt utsattes för nersolkning. Durofabriken öppnade från början samarbete med landets bästa heminredare och konstnärer. En speciell teknik gjorde dess tapeter tvättbara, så ljusa, glada färger kunde ersätta de tidigare mörka. De tvättbara tapeterna "slog igenom" i hemmen och Durotapet utvecklade tillverkningsmetoderna oupphörligt. Såväl högförnäma s.k. sidentapeter som limfärgstapeter, både för butiker och restauranger tillverkades, och Durotapeter blev ett välkänt namn båda hemma och utomlands.
Från 299 kr
Tåg på väg ut från Skara station mot Stenstorp. Foto från 1906. Vid denna tid gick ett spår öster ut från Skara. Tåg från Göteborg mot Mariestad fick i Skara vända sina lok och köra en bit väster ut igen, och sedan norr ut förbi stadsdelen Västermalm och vidare sedan rakt norr ut på den nu s.k. "Syndens väg". År 1912 gav Kungl.Majestät tillstånd att ändra vägen till den nuvarande, och från och med 1 oktober samma år användes det nya spåret. Omläggningens längd var 3,6 km. I samband härmed utvidgades Skara bangård.
Per Nyqvist, Skara berättar att klubbmedlemmarna träffades i nuv. Källeskolans gymnastiksal varje tisdag o fredag, där de hade gymnastik. Klubben upplöstes efter andra världskriget. Stig Rehn, som själv är med på bilden, tog fotot med s.k. självutlösare. Fr.v i bakre raden: 1.Verner Källermark (skymd) 2.Berg 3.Gösta Holmström 4.-6. okända 7. Per-Erik Haglund 8.-9. okända 10. Tor-Ulf Haglund 11. Sven Persson Mellanraden fr.v: 12. Kulo Gren (med indragen mage) 13. Harry Björk (bakom nr.12) 14. -17. okända 18. Claesson 19. Sjögren 20. Stig Rehn (fotograf) Längst fram fr.v: 21. Tore Johansson (liten pojke) 22. Per Nyqvist (sittande) 23. okänd 24. Kurt Nordström
Bilden visar en skymt av KM 3, 1980-tal. Den stora rullen som vi ser sidan av, är just på väg att klyvas i mindre rullar. Detta görs i en s.k. rullstol. Hela den stora rullen läggs upp i ett stativ, pappersbanan dras sedan fram till själva processen där den skall klyvas med hjälp av sylvassa cirkelknivar. Klyvningen tar sedan upp till 25-30 minuter. De färdiga rullarna går sedan vidare till treans klipp, eller så skickas de till rullpaketeringen en trappa ned med hjälp av hissen man ser till vänster i bild. Bilden ingår i serie från produktion och interiör på pappersindustrin Papyrus.
Föreståndare Gunnel Kullenberg, bitr. föreståndare Margit Emilsson (gift Wannerberg -52), förskollärarna Ingrid Andelius (gift Svedenbrandt) och Pierrette Petèr (gift Göhluer) och barnskötaren Ruth Carlsson (gift Karlsson) sittande i en rutschkana. Krokslätts daghem, Dalhemsgatan 7 i Krokslätt, 1948 - 1951. "Vi fyra tjänstgjorde i den s.k. "Villan" som hade två avdelningar, två lärare på varje avdelning. Man arbetade 6 dagar i veckan, måndag till lördag. I huvudbyggnaden på andra våningen fanns personalbostad att hyra. Dit inbjöds våra vänner till party, även blivande fästmän. Ingrid träffade sin man där. Jag sammanförde också Pierrette och Åke som sedan gifte sig. Jag blev gudmor till deras dotter Christine, född 1957." / Margit Wannerberg.
Vy från Vartofta med Ålleberg skymtande i bakgrunden. Till vänster den ännu inte helt iordningställda nya skolbyggnaden. De andra husen som syns går under beteckningen "Sandtorp" och längst till höger kan man ana gaveln av den gamla småskolan, ett s.k. "Gjutehus". Mannen som skördar är Karl Svensson Nolgården. Vid denna sida av landsvägen (norra) fanns från infarten från Slöta räknat endast en liten röd stuga "Mariannelund", nu också då skolan. Skolan invigdes februari 1927. Lite längre fram på samma sida 50-talet meter från landsvägen fanns Karl Bergmans mejeri uppfört i början av 20-talet. Fotot är med all sannolikhet taget hösten 1926.
S:t Eriks grotta. "Vid S:t Eriks grotta på Marstrand på nedersidan av fästningen ut mot havet ligger S:t Eriks park i en dalsänka men kan ej växa högt på grund av de hårda västanstormarna. Här nere i denna grotta frågade jag en gammal marstrandsbo en gång varigenom staden fått namnet Marstrand då svarade han mig att det var en skuta som hade förlist här utanför och höll på att sjunka men var i s.k. marvatten när den strandade på ön och därför fick namnet Marestrand som sedan blivit ändrat till Marstrand."
Allhelgonakyrkan. Runsignum Ög ATA6550/59D, Ljung 469, Ljung 472, Ög ATA6550/59A
Borlänge 1:1-2
Björksta 106:1
Västerås 575:1-2
Västerås 925:1
Västerås 431:1
Kolbäck 230:1
Vendel 287:1
Vendel 9:1-2
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.